ÖVRA KAPELL

Övra skola och kapell byggdes 1894 av skogsbolaget Kramfors AB. Byggmästare var Jakob Högberg från Bölen. Klockstapeln byggdes 1898.

Skolsalen som även användes till kyrkosal var förlagd till övervåningen och lärarbostaden var förlagd till nedervåningen ända fram till 1944 då skolundervisningen lades ned och barnen istället skickades till internatboende i centralorten Krånge. Sådana besparingar inom skolväsendet drabbade alla skogsbyar vid denna tid.

I strålande höstsol i september 1944 återinvigdes kapellet, som enbart kyrka, av biskop Torsten Bohlin. Skolbänkarna var nu borta och riktiga kyrkbänkar insatta, med bänkordning där byborna var placerade enligt ålder. De äldsta längst fram och de yngre, med förhoppningsvis syn och hörsel i bättre behåll, längre bak.

1958 drogs äntligen el fram till Övra. Då installerades elvärme och belysning i kapellet. Av någon anledning blev grannbyn Åkerbränna utan el - och är så än idag.

Kyrkorgeln kom på plats under den musikaliske kyrkoherden Natan Nordiens tid i början av 1940-talet. Kanske var det minnen från Övra som liten pojke tillsammans med sin far, som gjorde att sonen Erik Nordien förlade Midnattsmässan under Musik & Konst-veckan till just Övra Kapell och inte den mer närbelägna Junsele kyrka.

Musik & Konst Junsele som startades 1968 är Sveriges äldsta musikfestival för klassisk musik.
Midnattsmässan hölls utomhus, med kören stående på kyrktrappen. Därefter åkte man till närbelägna Slättbränna fäbodar där kyrkkaffet serverades i brasornas sken.

Doris Berglund 74 år är numera (vid intervjuv & kompletterande inventering 2007) ende bofaste i Övra.
På bifogad bild ses Doris som klockare vid Midnattsmässan under Musik & Konstveckan 1985.
Klockstapeln gungade betänkligt för varje drag hon gjorde i klockkedjan. Klockstapeln renoverades dock 1997 och är förhoppningsvis stadigare numera. Doris följer traditionen från sin morfars far Simon Juthberg som också var klockare och kyrkvärd.

Här nedan följer en sammanställning om orten Övras historia av Göran Stenmark:

Öfra - Övra
av Göran Stenmark

Namnet
Stuguberget 1795. 1805 Stuguberget eller Öfra. Samma för 1825. Första gången i jordeboken 1795. Möjligen bör namnet uppfattas som ett urspr. Öfra- eller Stuguberget, där Öfra - åsyftar läget i nordligaste delen av socknen. Några km s. om Öfra ligger berget Stuguberget. (ovanstående uppgifter ur boken Ortnamnen i Västernorrlands Län, av Torsten Bucht 1967)

Nybygget
1795 fick Anders Jacobsson i Ruske resolution (beslut om tillstånd att upptaga nybygge) på Stuguberget. Denne kom att förbli bonde i Ruske.

1801 finner vi i stället där nybyggaren Nils Olofsson, född 1778 i Myckelgensjö, Anundsjö och hans hustru Catharina Andersdotter Lybeck född 1774 i Västansjö, Ytterlännäs socken.
Vid vigseln1800 var Nils dräng i Myckelgensjö, och Catharina piga i Ytterlännäs.
Släktnamnet Lybeck använde hon aldrig efter vigseln. Möjligen ett båtsmansnamn.
De fick åtta barn mellan 1801 och 1817. Nils dog i Öfra 1852 och Catharina1845

Från 1807 till 1811 finner vi i Öfra nybyggaren Erik Danielsson född 1776 i Åkerbränna, och hans hustru Märta Persdotter född 1779. Någon gång under åren 1811-12 flyttar familjen till Tarasjöberg som nybyggare. Sju barn fanns i familjen under tiden i Öfra.

Från 1809 till 1826 finner vi Öfra nybyggaren Per Jonsson född 1782 i Gulsele och hustrun Lisa Nilsdotter född 1783 Ström. Fem barn.

Från 1830 till 1834 finner vi i Öfra bonden Jon Persson från Gulsele med hustrun Stina Kajsa Salomonsdotter och barn. Familjen flyttade sedan till Långvattnet.

Hemmanet verkar ha övertagits av bonden Erik Andersson Engman född 1799 i Mo, Junsele och hans hustru Kajsa Stina Nilsdotter född 1803 i Öfra som dotter till nybyggaren Nils Olofsson Familjen kom efter 1838 att först bosätta sig i Långvattnet och Tarsele, varefter de köpte ett hemman i Gårelehöjden. Skrivs åter i Öfra 1853-59 De levde den sista tiden i byn Västerås.

Byn fortsatte att utvecklas och nya familjer flyttade in, som t.ex. familjerna Juthberg och Karlsson från Finland. Vill ni läsa mer om byns invånare och historia hänvisas till boken om Öfra av Doris Berglund.