KOPPARBERG

De tidigare glest befolkade områdena kring sjön Ljusnaren expanderade starkt under 1600-talets
början. På 1620-talet gjordes de första fynden av koppar och trakten hade en stor tillströmning av
finska kolonisatörer, en kolonisation som var en viktig del av statens ansträngningar för att
utveckla området och bergsbruket. Bergslagens mineraltillgångar blev en strategisk fråga i
stormaktstidens Sverige och det var viktigt att de kunde utvinnas under kontrollerade och
effektiva former.

År 1640 började området kallas Ljusnars Kopparberg och senare fick det namnet Nya Kopparberg, till
skillnad från Stora Kopparberget i Falun, som redan 1347 fått privilegiebrev för sin verksamhet.
Nya Kopparberg fick sina bergsprivilegier 1641, efter att sedan 1637 ingått i ett bergmästardöme
med Harald Olofsson från Falun som förste bergmästare. Det kallades Tredje bergmästardömet och till
det hörde också Hällefors silververk, Grythyttans och Hjulsjö bergslag. År 1640 fick Ljusnarsberg också en
egen tingsplats. Det blev gruvstugan som hade byggts år 1642, året efter att bergslaget fått sitt
bergsprivilegium.

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Nya Kopparbergs bergslag hade sin tingsplats i Kopparberg fram till 1898. Den äldsta tingshusbyggnaden låg vid Malmtorget, i närheten av kyrkan. Huset var en så kallad gruvstuga som också användes som tingshus, och hade uppförts 1641. Vid mitten av 1740-talet konstaterades att byggnaden hade förfallit och var i behov av reparation. Istället för att renovera det ursprungliga huset påbörjades uppförandet av ett helt nytt tingshus 1757 (delar av den gamla byggnaden kan emellertid ha återanvänts). I väntan på de nya lokalerna hölls tingen på Laxbogården. Den nya byggnaden var färdigbyggd 1758 och skall enligt uppgift ha kallats "rådhuset" i början. Detta bör vara anledningen till varför det i vissa källor anges att huset byggdes om till tingshus 1893, då en omfattade renovering genomfördes.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.
För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-13