ÅRSTA CENTRUM

Centrumanläggning från 1946-53 av riksintresse för kulturmiljövården med offentliga lokaler som teater, bibliotek, stadsdelsförvaltning och Folkets hus samt restauranger och butiker. Ett påtagligt inslag av bostäder finns i övervåningarna i de mer perifera delarna av stadsdelscentrat.

Årstas unika och berömda centrumanläggning är belägen i korsningen Årstavägen - Hjälmarsvägen. Byggnaderna är belägna på norra sidan av Årstavägen och på båda sidorna av Hjälmarsvägen. Årsta torg är hjärtat i anläggningen, en platsbildning med stor öppning i söder, en mindre i norr och med portiker genom affärslänga i öster och mot Årstavägen i sydväst. De fyra byggnader som innehåller bostäder förmedlar övergången till bostadskvarter i samtliga riktningar utom mot nordost där Årstaskolan ligger några hundra meter norrut. Norr om centrumbyggnaderna återfinns också parkeringsplats.

Torget är stensatt med smågatsten och möblerat med en central rundel omgiven av träbänkar på granitstöd. Bänkar står också uppställda vid bio- och teaterbyggnadernas fasader. I norra delen återfinns en skulpturgrupp i brons och klotarmaturer på svarta stolpar samt fyra lövträd utgör övriga inslag. I norra delen finns svängda marmorklädda murar som på 1990-talet kompletterades med nya betongmurar i samband med att en ursprungligen planerad friluftsteater med träbänkar på granitstöd kom till utförande.

De lekfullt gestaltade byggnaderna runt torget har fasader med kalkmåleri i tidstypiskt geometriska former.

I kvarteret Årstalund är byggnaderna tätt sammanlänkande av lägre byggnadskroppar på slutna innergårdar. Mot Årstavägen finns här omfattande terrasseringar av natursten och längs trottoaren står två kiosker uppställda.

I kvarteret Örsbaken på östra sida Hjälmarsvägen ligger ett trevåningshus med restaurang i bottenvåningen. Mot husets baksida är den delvis kuperade gården inhägnad och planerad med rabatter med kantsten, några stora träd och utvändiga källarnedgångar. Vid det renodlade bostadshuset i kvarteret Skarven har gården en liknande karaktär men med sittbänkar och omfattande prydnadsplanteringar.

Stadsdelen Årsta planerades och byggdes ut på 1940-talet. De s k smalhusstadsdelarna i Stockholm som i funktionalistisk anda byggts på 1930-talet, hit hör Hammarbyhöjden och Traneberg, hade i ariktektur- och stadsplanedebatten börjat betraktas som misslyckanden i vissa avseenden. Här fanns endast närbutiker och bristen på ett bredare varuutbud och framförallt med avsaknaden av samhällsservice, nöjes- och samlingslokaler etc gjorde att ordet sovstäder föddes.

Andra världskrigets fasor påverkade den samtida stadsbyggnadsteorin, särskilt i Storbritannien, i så hög grad att man trodde sig kunna minska risken för totalitära rörelser att frodas om människorna levde i ett lokalsamhälle där kontakter föddes och anonymiteten minskade. I sådana grannskapsenheter hade stadsdelscentra med mötesplatser och offentlig och kommersiell service en huvudroll att spela. Dessa centra skulle ligga centralt och lätt nåbara för alla i stadsdelen.

Svenska Riksbyggens chef, ideologen och arkitekten Uno Åhrén, födde tankarna om landets första community center i Årsta. Riksbyggen var genom sitt lokala bolag AB Stockholmsbyggen ansvariga för en stor del av utbyggnaden av Årsta. 1943 anlitades arkitektbröderna Erik och Thore Ahlsén för att i samråd med en rad intressegrupper och expertis utforma denna experimentella anläggning. 1946 inleddes byggnadsarbetet men pga strukturella svårigheter efter kriget med ekonomi, material och tillstånd kom utbyggnaden att färdigställas först 1953 då invigning förrättades under festliga former.

Arkitekturen kom att bli mycket djärv med tidstypiskt konkretistiskt måleri på torgfasaderna som främsta utropstecken. Det gällde att visa att det rörde sig om något helt annat än den, som man ansåg, i Årsta anonyma och spartanska bostadsbebyggelsen. Bostäder var inget självändamål i tankarna kring centrat men tidens bostadssituation födde påtryckningar om en integrerad bostadsbebyggelse, något som också kom att förverkligas.

Runt det centrala torget orienterades dock butiker och teater, biograf, bibliotek och samlingslokaler. Dessa väl tilltagna offentliga lokaler planerades av arkitekterna för att vara flexibla för lång framtid. Dessutom förutspådde man att ökade framtida lokalbehov skulle kunna lösas på innergårdarna i kvarteret Årstalund och tillbyggnader har gjorts under 1950-, 60- och 90-talen. Bröderna Ahlsén svarade själva för ritningarna för de tidigare.

På 1970-talet övertog Folkets Hus anläggningens biograf. Under andra hälften av 1990-talet flyttade Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning in i lokaler där tidigare Riksbyggen haft kontor och förstärkte på så vis ytterligare de ursprungliga idéerna. Byggnaderna är välbevarade och Årsta Centrum har av länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet pekats ut som riksintressant för kulturmiljövården.