MISTERHULTS KYRKA

Sammanfattande interiörbeskrivning - Det stora kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Långhuset är rektangulärt och avslutad av en halvrund absid. I norr och söder finns halvrunda utbyggnader. Stora stickbågiga fönsteröppningar längs långhusfasaderna, i koret och på orgelläktaren släpper in mycket ljus. Trätaket är målat i grågrönt och de putsade väggarna är avfärgade i vitt. Bänkinredningen i fyra kvarter är målad i grått, vitt och guld. Altaruppsats, predikstol och orgelfasad i nyklassicistisk stil är ursprungliga med kyrkan.
Långhuset - Kyrkorummets trätunnvalv är täckmålat i grågrönt, taklisten är målad i grått och guld och väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Lackat trägolv. De fyra BÄNKKVARTEREN består av öppna bänkar med låga rakslutna bänkgavlar. Bänkarna tillkom omkring 1900 och ombyggdes till nuvarande form vid 1930-talets renovering. Skärmar och gavlar är målade i grått, vitt och guld, bänkinredningens inre är målad ljust grå. Ovan bänkkvarteren hänger flera mässingskronor. PREDIKSTOLEN på norra långhusväggen, ritad av Jonas Berggren, är samtida med kyrkan. Trappan tillkom dock vid 1900-talets början. Predikstolen är målad i två grå nyanser med förgyllda detaljer. Mellan ljudtak och korg finns en draperimålning. På långhusets väggar hänger BEGRAVNINGSVAPEN över bl a personer ur ätten Hammarsköld på Misterhults gård. På väggarna hänger också lampetter av mässing. Längst bak i kyrkorummet finns bl a bokbord och en långbänk. LÄKTAREN bärs upp av fyra pelare som fortsätter genom läktargolvet och går ända upp i taket. Läktarbarriären är målad i två grå nyanser och har förgyllda lister. På läktaren står ORGELVERKET från 1912 med ORGELFASAD som är ursprunglig med kyrkan och utförd efter ritningar av Jacob Wulff. Orgelfasaden är målad i grått och guld, som övrig fast inredning och utförd i nyklassicistisk stil med urnor, lagerkvistar och tofsar. På läktaren finns bänkar av den typ som tillkom vid renoveringen omkring 1900. Under läktaren finns en LÄKTARUNDERBYGGNAD med trappa till läktaren, städutrymme och kapprum i norr samt toalett och väntrum med textilförvaring i söder. I södra absiden, mitt på långhusväggen, finns en ingång ovan vilken en relief av Arvid Källström är placerad. Motivet är "Jesus välsignar barnen". I absiden finns även några äldre inventarier och en ljusglob av smide. Den norra absiden är anordnad som dopkapell med ett mindre altare och dopfunt av trä från 1794. Ovan altaret finns ett medeltida altarskåp med S:t Olof. I absiden finns också den öppningsbara skulpturen föreställande Maria med Jesusbarnet samt några ytterligare av kyrkans äldre inventarier.
Koret - Koret har tak och väggar lika långhuset. Lackat trägolv, ett steg förhöjt jämfört med långhuset. ALTARUPPSÄTTNINGEN, arkitektoniskt uppbyggd med kannelerade pilastrar och bruten gavel, samt urnor, är målad i grått med förgyllda detaljer. Altaruppsättningen med ALTARTAVLAN är samtida med kyrkan och utförda av Jonas Berggren med motivet Jesu dop. Altaruppsatsen flankeras av två skulpturer av gips föreställande Petrus och Johannes, tillkomna vid 1930-talets mitt och utförda av Arvid Källström. ALTARRINGEN med glest placerade balusterdockor härstammar från 1902-06 års renovering. I norra delen av koret finns korbänkar i två rader i utförande lika långhusets bänkar. I söder har korbänkarna ersatts av en större gradäng med lösa stolar. I koret finns också DOPFUNT av trä och ett piano. På väggarna hänger psalmnummertavlor med förgyllda ramar och lampetter av mässing. Ovan ingången till sakristian hänger ett TRIUMFKRUCIFIX daterat till sent 1300-tal och i korets sydvästra del, delar till ett medeltida altarskåp.
Sakristia - Sakristian har golv och tak av lackat trä och putsade väggar avfärgade i vitt. I det nordöstra hörnet finns en öppen spis. I den södra delen finns förråd och toalett vid sidan av förbindelsegång till kyrkorummet. I väster finns separat utgång till kyrkogården. Samtliga dörrar är målade i grått. Sakristian är möblerad med bord, stolar och kista målade i ljusgrått.
Vapenhus/Torn - Vapenhuset har golv av kalksten, trätak målat i vitt och putsade vita väggar. I den norra delen finns en öppen trappa som leder till tornets övre våningar. I vapenhuset finns en dörr av järn, från den gamla kyrkan, uppsatt på väggen. I tornet förvaras en del äldre inventarier. Till två tornkammare finns trädörrar från den gamla kyrkan, bemålade med en kraftfull barockdekor i svart, vitt och grått. I tornet hänger tre klockor, samtliga från senare delen av medeltiden och, enligt uppgift, aldrig omgjutna.

Interiörbeskrivning kompletterad vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

ÄLDRE KYRKA - Den medeltida kyrkan var belägen i västra delen av gamla kyrkogården. Den var uppförd av liggande timmer och bestod av ett långhus med smalare och lägre kor samt sakristia av sten. Tre av dess fönster hade senmedeltida glasmålningar. I slutet av 1600-talet tillbyggdes kyrkan åt norr och ett större kor samt vapenhus uppfördes. Dessutom höjdes väggarna och fönstren förstorades. 1726 tillbyggdes en korsarm i söder. Kyrkan revs när den nya kyrkan stod klar 1780.

NUVARANDE KYRKA - Misterhults nya kyrka uppfördes 1777-80 efter ritningar av Mikael och Magnus Cosswa (adlade Ankarsvärd), samt av patronaträttsinnehavaren Claes Didrik von Breitholz (ägare till Miserhults gård). Inspiration till kyrkans plan togs från kyrkan i Oppeby där von Breitholz hade egendomar. Murarmästare var Måns Månsson och byggmästare Peter Andersson, båda Linköping. Kyrkan uppfördes av sten på det sk "Kyrkgärdet" öster om Gamla kyrkogården och landsvägen. I princip följdes ritningarna från 1776. Kyrkan uppfördes med rektangulärt långhus, halvrund absid i öster, torn i väster, sakristia i norr samt absidiala utbyggnader i norr och söder. Jämfört med ritningarna skedde dock vissa förändringar. Takfallet blev inte brutet så som ritningarna föreskrev. I stället för en fyrkantig lanternin avslutad enbart av ett kors, blev lanterninen åttkantig, såsom det var vanligt i trakten, och krönt med såväl kors som stjärna. Ett par mindre rektangulära öppningar tillkom dessutom på tornets fasader. Strävpelarna vid tornets sydvästra och nordvästra hörn utfördes aldrig, däremot tillkom sådana på såväl syd- som nordfasaden. Byggnaden kom dessutom att förkortas under byggets gång. I kyrkorummet byggdes en dubbel läktare i väster. Även i de absidiala utbyggnaderna i norr och söder fanns läktare och loger, reserverade för ägarna till Misterhults och Virbo - Fårbo gårdar. Vid kyrkans uppförande fanns separata ingångar till logerna. I kyrkorummet installerades, kort efter kyrkan stod klar, altaruppsättning med altartavla och predikstol av Jonas Berggren, född i Kristdala 1715 och död i Målilla 1800. Inredningen målades främst i ljusgrått, "pärlefärg". Bänkinredningen, som till stora delar togs från den gamla kyrkan, målades i blått och organiserades så att ett mittkvarter skapades, med en gång på var sida, samt kvarter i norr och söder.
I protokoll från tiden, som återges av Sture Jennesi "År och människor i Misterhult, framgår att kyrkans uppförande föranledde omfattande diskussioner i bygden, vilket bl a handlade om kyrkans läge, ekonomi och anskaffande av byggnadsmaterial. Kalk inhandlades från Öland och från Figehom, tegel togs bl a från Björnö vid Mönsterås och fönsterglas köptes från Kosta. Byggnadsmaterial togs också från den gamla kyrkan. Många av sockenborna bidrog med dagsverken vid uppförandet av församlingens nya kyrka, samt med gåvor till kyrkans färdigställande. När kyrkan stod klar vållade frågan om bänktilldelningen stora stridigheter. Kyrkan invigdes formellt förts 1790 av biskop Johan Axel Lindblom. År 1794 kompletterades kyrkan med en orgel utförd av Per Schiörlin med fasad ritad av Jacob Wulff, Överintendentämbetet.
Genom åren har kyrkobyggnaden genomgått några förändringsfaser. År 1839 slog blixten ner och orsakade vissa skador, vilket föranledde en exteriör och interiör renovering. Trettio år senare, 1869, ommålades kyrkan interiört i framförallt kulörerna vitt och guld. I början av 1900-talet, 1902-06, genomfördes omfattande förändringar. I kyrkorummet byttes de gamla, slutna bänkarna ut mot en ny öppen bänkinredning med ryggstöd i pärlspont. Logerna i norr och söder togs bort och innertaket kläddes in med en spontad panel. Predikstolen flyttades och fick uppgång direkt från koret i stället för från sakristian. En ny altarring tillkom med glest satta balusterdockor. I den bakre delen av kyrkorummet byggdes nya läktartrappor. Sannolikt var det också nu som den översta läktaren togs ned. Väggarna målades nertill i en mörk kulör och ljusare upptill. Längs taklisten målades en bred dekorativ bård. Rödbruna toner ska ha dominerat i inredningen. I vapenhuset lades nytt golv av gråa och vita cementplattor. Kyrkdörrarna av ek ersattes av nya av furu med infogade rundfönster. Kyrkans fönsteröppningar förstorades och fick nya fönsterbågar med gjutjärnsspröjsning och större rutor i stället för de gamla blyinfattade glasen. I koret återinsattes de gamla fönstren 1927.
Nästa större renovering utfördes 1936-37 under ledning av arkitekt Otar L. Hökerberg. Två av korets fönster samt ett fönster i vardera sidoabsid murades igen invändigt. I norra absiden sattes också dörren igen och utrymmet gjordes till ett dopkapell. Bänkinredningen byggdes om med nya raka bänkgavlar. Vissa ytor t ex altarringen kläddes med plywood. Läktaren breddades och läktarpelarna förändrades. Väggarna målades i en ljus terrakottafärg och takvalvet gavs en mörk gråblå ton. Övriga inredningen målades främst i blågrön kulör. I koret tillkom stora två gipsskulpturer föreställande Johannes och Petrus, utförda av Arvid Källström. I kyrkorummet tillkom också en del äldre inventarier från den gamla kyrkan, såsom altarskåp. Exteriört kläddes ytterdörrarna med ek. Taket lades om med ekspån och ovan koret uppsattes en vindflöjel med Smålands vapen och årtalen 1628 och 1779, som tidigare suttit på gamla kyrkan.
År 1940 murades fönsternischerna på båda sidoabsiderna igen. På 1950-talet installerades nya vita urtavlor i tornet, mot de tidigare mörka. I vapenhuset lades 1956 ett nytt golv av hyvlad ölandssten. År 1962 lades torntakets tidigare spånklädda tak om med kopparplåt och 1971 utfördes samma arbete på långhuset. Då renoverades också fasaderna och målades med sk KEIM-färg.
År 1974 renoverades åter kyrkan, denna gång under ledning av ingenjör Erik Persson, Tranås. Bänkar under läktaren togs bort tillsammans med den södra läktartrappan. Under läktaren byggdes en läktarunderbyggnad med väntrum och förvaring samt toalett och kapprum. På läktaren togs bänkar bort. Altarringens inklädnad togs bort varvid balusterdockorna åter blev synliga. Bänkarna kortades av framför norra sidoabsiden. Takvalvet målades i en ljus gråblå ton. Interiören i övrigt målades i en grå färgskala och med detaljer i vitt och guld. En draperimålning återskapades bakom predikstolen. Kyrkorummets golv slipades och ytbehandlades. I sakristian sänktes taket och nya skåp för textilförvaring samt toalett tillkom.
I samband med 1974 års renovering konserverades altaruppsats, predikstol samt flera av kyrkans medeltida inventarier. Bland de medeltida inventarierna finns bl a ett altarskåp med S:t Olof, ett triumfkrucifix daterat till 1300-talet och en märklig sk Skrinmadonna, utförd som en öppningsbar skulptur föreställande Maria med Jesusbarnet. Även under 1990-talet och de första åren av 2000-talet har konserveringsarbeten utförts på kyrkans inventarier. På 1990-talet togs också de södra korbänkarna bort och ersattes av en gradäng med stolar. I sakristian finns en separat ingång som inte är ursprunglig. Det är dock oklart när den tagits upp.

Historiken inlad i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rundat kor i öster samt absidiala utbyggnader mitt på fasaden i norr och söder. Båda hade ursprungligen egna ingångar och fungerade som herrskapsloger. Den norra ingången är numera igenmurad. I väster finns ett torn med svagt karnissformad huv samt åttkantig lanternin som kröns av kors och stjärna. I norr finns sakristia. Långhusets sadeltak samt tornets tak täcks av kopparplåt. Murarna är uppförda av sten och tegel, spritputsade med slätputsade hörn och omfattningar samt avfärgade i vitt. Sockeln är avfärgad i grått. Ingångar finns i tornet i väster, mitt på södra långhusfasaden samt i sakristian i norr. På norra och södra långhusfasaderna finns vardera en bred strävpelare.
Fönsteröppningarna är stora och stickbågiga och har bågar och spröjs av järn. Portalerna i tornet och i norra absiden är mer rundbågiga och har lätt rusticerade omfattningar. I tornet finns en ljudlucka åt var väderstreck med svartmålade luckor, några smala fönsteröppningar samt ett rundfönster ovan tornportalen. På tornets huv finns urtavlor i samtliga vädersteck. Årtalet 1779 finns angivet i järnsiffror på tornets fasad. På kyrkans fasad finns synliga ankarslut målade i svart. Vid sakristians östra fasad finns nedgång till källare.

Exteriörbeskrivning kompletterad vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.