ÖSTRA KLAGSTORPS KYRKA

Kyrkomiljön
Klagstorp ligger på Söderslätt, cirka 1,5 mil öster om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt. Efterledet-torp i Klagstorp betyder nybygge och förekommer sedan vikingatiden, förledet är ett mansnamn. På en karta över Klagstorp från 1778 ser man gårdar samlade omkring en vanning och byplats. Kyrkan ligger i östra delen av byn. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet
då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter och tre av byns åtta gårdar flyttades ut från byn. I mitten av 1800-talet byggdes Klagstorps första skola intill kyrkan. I slutet av 1860- talet inrättades ett fattighus och en ny kyrka byggdes.

På 1890-talet kom järnvägen till Klagstorp vilket innebar ett stort uppsving för byn med affärer, nybyggda hus, mejeri och järnvägshotell. Stationssamhället Klagstorp expanderade öster om den gamla byn. Affärsmässigt var 1930-40-talet Klagstorps storhetstid med biograf, banker, caféer, ett 30-tal affärer och ännu fler hantverkare. Järnvägen lades ner på 1950-talet. Omkring 1960-70-talet byggdes villor i anslutning
till före detta stationsområdet. I byn finns idag skola, mataffär och pizzeria. Kyrkan ligger längs vägen genom samhället. Ett par gårdar finns i närheten av kyrkan. Längre österut är Storgatan kantad av före detta affärshus från 1900-talets första hälft. Kyrkogården omges av jordbruksfält åt tre håll. Väster om kyrkan finns parkering och den före detta småskolan som numera är församlingshem.

Kyrkan och den äldsta delen av kyrkogården ligger inom reg. fornlämning Östra Klagstorp 28:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade
gravplatser.

Östra Klagstorps kyrkogård utvidgades i samband med att den nya kyrkan byggdes 1866-68. Ett område, ungefär lika stort som den befintliga kyrkogården, utökades åt söder. Dessutom utökades med ett litet hörn i nordöst så att kyrkogården fick en rät form. Kyrkogården inhägnades med mur, hagtornshäck och trädkrans. Ligusterhäckar planterades på kyrkogården. 1897 utökades kyrkogården med ytterligare mark åt söder. Den östra delen av kyrkogården på både den äldre och den utvidgade delen skulle även fortsättningsvis användas som avgiftsfri allmänning, medan västra sidan reserverades för köpta gravplatser.

Klagstorps samhälle växte och 1939 utökades kyrkogården återigen åt söder med ett triangulärt område. Formen följde det tidigare järnvägsspåret. 2002 anlades en minneslund.

Beskrivning
Kyrkogården är omgärdad på alla sidor av hagtornshäckar och en trädkrans av stora lindar. Mot vägen i norr finns även en låg fogad stödmur av gråsten. Marken på kyrkogården ligger högre än vägen i norr. En bred trappa leder upp från vägen till en dekorativ pargrind av gjutjärn. Grinden sitter mellan stolpar med försilvrade ändknoppar. Gjutjärnsgrindar finns även i väster mot parkeringsplatsen.

Kyrkan ligger i norra delen av kyrkogården och inga gravar finns norr om kyrkan. Utvidgningarna från 1890-talet och senare markeras med en genomgående singelgång mot den äldre delen. På den äldre delen är kvarteren omgärdade av relativt höga ligusterhäckar. Gravplatserna omges av låga buxbomshäckar och är belagda med singel. Gravplatserna har oregelbundna former och storlekar. Flera stenar kan stå inom samma avgränsning. Stenarna är högresta bland annat i form av obelisker och avbrutna kolonner i svart granit. Flera äldre kalkstensvårdar med oläslig text finns strax söder om kyrkan. Ett lapidarium är anlagt med liggande flyttade stenar i sydöstra hörnet av gamla delen. På den senare delen från 1939, är häckarna däremot enbart av buxbom, gravplatserna är mer jämnstora och stenarna lägre och horisontella och gravplatserna är oftast med bara en sten.
Flest titlar på kyrkogårdens gravstenar är lantbrukare men att Klagstorp varit ett stationssamhälle med många affärer och hantverkare märks bland annat i titlar som stationskarlen, köpmannen, källarmästaren och tunnbindaren. Kvinnliga titlar är mycket ovanligt men här finns en piga och en trotjänarinna. På den östra sidan, som tidigare var allmänning, är anlagt en minneslund med en mandorlaformad häck på en gräsmatta.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader förutom kyrkan finns på kyrkogården men ett ekonomihus som tillkom på 1950-talet ligger i kyrkogårdsgränsen i väster bredvid entrégrinden. Fasaden är vitputsad och sadeltaket belagt med röda tegelpannor.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Underhållsplan för Östra Klagstorps kyrka, 2005-05-23, Ponnert Arkitekter AB
Östra Klagstorp kyrkogård, 2001-10-17, Anna Sturesson,
Kyrkan i Östra Klagstorp, Stig Sivenius, odaterad
Klagstorp genom tiderna, Nils Brönmark, 2013
Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2017-12-29