VÄSBY KYRKA

Kyrkan ligger på en stor kyrkogård som utvidgats i etapper. Dess äldsta del omger kyrkan. År 1879 utökades kyrkogården mot norr och därefter mot öster 1898. År 1935 tillkom ett nytt område i söder planlagt av arkitekt Oscar Perssons. Den senaste utvidgningen skedde på 1970-talet, öster om den södra delen, efter ritningar av arkitekt Eiler Graebe. De äldre delarna av kyrkogården kringgärdas av en delvis putsad och tegelavtäckt gråstensmur. I muren mot byvägen sitter ännu inmurade järnringar som man bundit hästarna vid. I västra mursträckningen finns en ingång med inkörsport och två gånggrindar av järn mellan fyra murade grindstolpar. På den större grinden finns datumet 1875. I södra mursträckningen finns en grindöppning till prästgården. Den nya kyrkogårdsdelen i söder begränsas av en stenmur längs södra sidan och i övrigt av häckar. Ett par ingångsgrindar finns också i södra muren till nya kyrkogårdsdelen. Kyrkogården kantas delvis av höga träd bland annat av kastanj och lind.

I samband med grundgrävningar för gravkapellet på kyrkogården påträffades en sandsten ornamenterad med ringkedja. Denna tolkades av museiintendent Torsten Mårtensson som en ovanlig form av gravsten. En liknande gravsten har påträffats på ön Man utanför England. Stenen finns bevarad i gravkapellet tillsammans med andra behuggna sandstensornament från kyrkan. På Höganäs museum finns också en sandsten med huggen lejonrelief, som anses ha utgjort gravsten till en av Tyko Brahes söner. Stenen är dock återanvänd och kan tidigare ha tjänat som utsmyckning i Väsby kyrkas fasader.

Enligt en beskrivning av kyrkogården från 1729 fanns inga gravstenar på kyrkogården vid denna tid utan som brukligt var i trakten, svärtade ramar och kors av ek, vilka var försedda med den dödes namn, boställe och årtal. Dessa finns inte längre bevarade men den äldsta kyrkogårdsdelen har en rik gravvårdskultur med gravvårdar från 1800-talet och framåt. Gravplatserna har varierande storlek och är singeltäckta samt omges av klippt buxbom. En del gravvårdsstaket av järn förekommer. En hel del låga buskar finns på gravplatserna vilket tillsammans med övrig växtlighet ger kyrkogården en lummig karaktär. Gångarna är singeltäckta med huvudstråk lagda med sjöstensplattor.

Den östra delen av nya kyrkogården är indelad i rader med grusgravplatser kantade med sten och buxbom. Längs norra kyrkogårdsmuren finns ett lapidarium där äldre, borttagna gravvårdar står uppställda. En hel del gravvårdar finns också inmurade i kyrkogårdsmuren. Västra delen av nya kyrkogården i söder har buxbomsomgärdade gravplatserna i raka rader medan den östra delen består av grästäckta kvarter omgivna av klippta avenbokhäckar. I det nordvästra kvarteret finns en urngravlund. Längst i öster finns en minneslund med en vattenspegel i form av en rund brunn med blå mosaiktäckt botten. Bland kyrkogårdens gravvårdar finns många vårdar som berättar om traktens näringar och bygden förr i tiden. Bland annat märks gravvårdar som kan knytas till lantbruket, sjöfarten, gruvnäringen och keramiktillverkningen vid Höganäsbolaget. En ovanlig gravvård som också är ett exempel på traktens keramiska tradition är vården över makarna Nordström vilken står intill gravkapellet. Vården är tillverkad av sonen och keramikern Patrick Nordström och har en cylindrisk form.
Byggnader på kyrkogården
Öster om kyrkan byggdes 1898 en ekonomibyggnad vilken byggdes om 1952 till bårhus och begravningskapell. Ritningar till ombyggnaden utfördes av Arkitekt Arnold Salomon-Sörensen. Kapellet har putsade och vitmålade fasader med en svartmålad sockel. Överst på fasaderna finns en tandsnittsgesims. Tre ingångar med gråmålade paneltäckta pardörrar finns till byggnaden. Fönsteröppningarna har en smal rundbågig form med småspröjsade fönsterbågar av gjutjärn. Taket är ett sadeltak täckt med rött enkupigt tegel.

Se även beskrivning av Väsby kyrkomiljö under Miljöer.

Källor
A Catalogue of wall-paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania Halland Blekinge. Red. Knud Banning 1976-1982
Höganäs historia Del 1, Höganäs från stenålder till millennieskifte, Red. Henrik Ranby, Höganäs 2011.
Höganäs historia del 2, Kullahalvön från inlandsis till kommunreformer, Red. Henrik Ranby, Höganäs 2013.
Kyrkor och herravälde, från kristnade till sockenbildning i Skåne, Mats Anglert 1995.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Särskilt skyddsvärda kulturmiljöer, Höganäs kommun: Höganäs Webbsida länsstyrelsen i Skåne, besökt 2014-11-18.
Underhållsplan för Väsby kyrka, Caroline Ranby, Wikerstål arkitekter, 2007.
Vård- och underhållsplan för Väsby kyrkogård, Caroline Ranby, 2015.
Väsby kyrka, bland taklagare och takläggare, Petter Jansson, Rapport: R2010:007, Regionmuseet Kristianstad