SÖDRA HÄRENE KYRKA

Södra Härene kyrka stod färdig vid jul 1910 sedan den gamla kyrkan brunnit ned 1905. Ritningarna färdigställdes 1907 av Gustaf Améen vid Byggnadsstyrelsen, som även gjorde ritningarna till all inredning 1908. Han var då en av de mera framträdande arkitekterna och har även ritat bland annat kyrkorna i Gustafsberg, Örnsköldsvik, Ockelbo samt entrén och uppgången till tornet Kärnan i Helsingborg.
Södra Härene kyrka fick en stomme av tuktad sten, skiffer på långhustaket samt torntaket beslaget med kopparplåt. Invigningen skedde i början av mars 1911. Inspektion utfördes 1914 av arkitekt Otar Hökerberg. Skyddstaket över ingången hade slopats och i stället satt där en inskriptionstavla. Ljudluckornas släta utformning avvek också från ritningen och de övre var helt uteslutna. Värmeledningen var heller inte utförd enligt ritningarna. Kyrkan var fortfarande omålad men samma år gjordes ett färgsättningsförslag av konstnär Teodor Wallström. Tak och svagt gula väggar skulle målas i limfärg, utom väggarna nedtill som liksom utvändiga snickerier skulle målas med oljefärg. Tak och allt innanrede skulle få ljusa träimitationer med uppläggning av färger på passande partier. Han föreslog också att altare, predikstol och ljudtak förgylldes med passande lister och orneringar. Förslagen innehöll också orneringar för väggarna och dekorer för korgavel, triumfbåge och själva koret. Troligen målades allt utom dekorerna eftersom konstnär Yngve Lundström från Stockholm gjorde nya förslag till dekoreringar 1921. Kyrkoarkitekten Améen hade klagomål på Lundströms förslag som omarbetades och sedan godkändes. Sommaren 1923 utfördes dekorationsmålningarna av Lundström och recenserades såsom att "&målningarna har i harmoni och färgton hållits i den moderna nu alltmer framträdande mystikens art och anda". (Lundström utförde 1929 även målningarna i Hudene kyrka i Herrljunga.) Predikstolen flyttades fram från östväggen norr om korvalvet till nordöstra fönstret för att få bättre belysning och för att ge plats åt en kamin. Ett värmegaller togs bort på norra korväggen och hålet murades igen.
1938 föreslogs en annan orgel än den 1908 föreslagna men aldrig utförda. 1939 föreslogs eluppvärmning. 1954 målades interiören om. 1976 gjordes ett ombyggnadsförslag av Sarjo byggnadsgranskning AB Skövde, rådgivande ingenjörer Saariste & Johansson och Raimund Saariste. Kapprum, wc och brudkammare skulle förläggas under läktaren. Landsantikvarien menade att föreslagna ändringar vore till men för kyrkorummets mycket tidstypiska jugendinteriör, där läktare och bänkar ingår som väsentlig del. Riksantikvarieämbetet tillade att varje enskild del var utformad på medvetet sätt för enhetlighet. Eftersom församlingshemmet låg alldeles intill kyrkan behövde önskade utrymmen inte förläggas till kyrkobyggnaden. De föreslog att ta bort 2-3 bänkar för ytterkläder i stället och så blev det. Klädhängarna döljs åt kyrkorummet av skärmväggar. Färg eller kulör fick inte förändras vid ommålning. Kyrkan stängdes vid pingst 1977 och genomgick en "fullständig renovering" och stod klar i mitten av november.

Södra Härene kyrka ligger i nord-sydlig riktning med ett kort, brett långhus med rundat kor i norr, sakristia i nordväst och fyra våningar högt torn i söder, som endast reser sig kort över långhusets nock. I sydvästra hörnan mellan torn och långhus är ett rundat trapphus med fönster. Kyrkan är byggd i en nationalromantisk anda av naturliga material, såsom blottad grå stenstomme med gula tegeldekorer och skiffertak och har något av ett nyromanskt formspråk med tunga tämligen slutna byggnadskroppar med rundbågade fönster. Men tegeldekorens utformning för tankarna till engelsk arkitektur.

FASAD - Fasaderna består av grå, olika breda granitblock med klovyta lagda i jämna skift och rundade cementfogar. Dekorer av gult eldfast tegel sitter runt fasadöppningarna och som gördelgesimser upptill på tornet, samt i ett större rundbågad parti som bryter takfoten med två långhusfönster i söder. Långhuset har en utkragning av tegel längs takfoten. Tegelbågarna i tornet är plåtavtäckta. Fönsterpartiet har ett runt fönster upptill, därunder en rad med fyra blinderingar och därunder ett lågt stickbågigt fönster. Blinderingarna är stående rektanglar med smalare raka förhöjningar med putsade ytor av cementhaltigt bruk. I höjd med trapphusets takkrön har tornfasaden en liten indragning täckt med skiffer. Tornet har höga, rundbågade smala ljudöppningar på alla sidor med grå täckmålade träluckor med rak ovankant och däröver träpanel i raka smygar. I höjd med imposterna sitter en rand runtom av tegel och över ytterligare en, men betydligt smalare, och mellan dem små kvadratiska ytor likt gluggar. Under takfoten sitter en bred tegelgesims med indragna partier, liknande en krenelering. Teglet är lagt i koppskift. Nordgaveln har i röstet en rund blindering med fyra små kvadratiska ytor satta som ett liksidigt kors vid cirkeln och därunder två skift av lika små kvadratiska blinderingar satta i sicksack. Sakristians gavelröste åt norr har tre sådana små tegelblinderingar. Ingångar finns i tornet åt söder, i koret åt öster och till sakristian åt norr. Runtom är en utkragande sockel med brant, släthuggen lutande ovankant. Runda eller kantställda fyrkantiga ventilationshål finns runtom. Sentida omålade metallrör är monterade på fasaden som ledstänger vid porten. Över porten hänger en originalarmatur och däröver sitter en liten liggande rektangulär svart och slät stentavla med inhuggen text, vars förgyllning nötts bort.

FÖNSTER - Alla fönster är sannolikt ursprungliga, träspröjsade till små rutor av gammaldags klarglas med "optiska effekter" i vitmålade snickerier med smala poster samt tjocka släta solbänkar av cement. Långhuset har på var långsida två stora rundbågade öppningar och femluftsfönster med samma form i måttligt vidgade och djupa smygar. Fönstren har tre högsmala lufter nedtill och två med mittpost i bågen. De runda fönster upptill i väster är fyrluftsfönster med korspost, där den vågräta är försedd med plåtbleck. Fönstren har vardera en öppningsbar luft. Det stickbågiga långhusfönstret är brett och har en småspröjsad luft. Tornet har i bottenvåningen enluftsfönster åt öster, i trapphuset åt sydväst, samt på andra och tredje våningarna åt söder. De nedersta är stickbågiga smala medan övriga är små och rundbågade med endast en liggande spröjs.
Lunetterna över portarna är spröjsade i strålar över två skift utifrån en centrerad rundel nedtill.

PORT - Tornporten har en rundbågad portal med djupt indragen originaldörr och överljus. Pardörren har rak ovankant och dubbel pärlspånt med tidstypiska smidda gångjärnsbeslag med drakhuvuden i ändarna, originalvred av koppar och stort bleck med små buktningar runt vred och nyckelhål samt däröver ett modernt sjutillhållarlås. Den tresidiga trappan är av huggen röd granit i fyra plan. Kordörren liknar sydporten men är enkel och har fyra trappsteg av granit med gavlar. Sakristians dörr är bytt och har en täckmålad yta, fräst att likna stående panel, rakt vred och en granittrappa med tre steg.

TAK - Långhuset och sakristian har sadeltak med skiffertäckning, rundade respektive sexkantiga stenskivor. Längst ned skjuter plåtkanter av koppar ut och alla vindskivor är av ursprunglig kopparplåt i skivtäckning. Där takfoten kröker över fönsterpartiet i väster formas en kupa med valmat sadeltak där öppningen har en jugendform (en slags stickbåge som vidgas kraftigt nedtill) kantad av kontursågad plåt. På norra långhusnocken sitter en liten gul tegelskorsten. Tornets tak har nederst en flack karnisform och däröver ett något smalare och högt fyrsidigt torntak krönt av ett smideskors på kula och med kulor i ändarna samt en snirklig dekor på stången. Kopparplåten av storplåtsformat är ärgad och skivtäckt med båda jämna och förskjutna hakfalsar. Tornet har hängrännor och stuprör, övriga tak har ståndrännor och stuprör med tratt, allt i kopparplåt. Under somliga finns vattenbrunnar.