Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1906 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Borås, Landskap: Västergötland, Socken: Borås , Stift: Skara stift, Församling: Borås Caroli församling |
Titel <itemTitle> |
SANKTA BIRGITTAS KAPELL |
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
Byggnaden är placerad i öst-västlig riktning och består till största ytan av själva kapellet. I öster finns ett litet utrymme för personalen i söder och ett förråd i norr. Kapellrummet har rymd och ljus då taket går i nock och fönstren är många. Längs väggarna sitter väggfasta bänkar och i öster står ett altare med målningar på putsad vägg runtom. Entrén är mitt emot i väster. Öster om altaret är ...
Visa hela
Byggnaden är placerad i öst-västlig riktning och består till största ytan av själva kapellet. I öster finns ett litet utrymme för personalen i söder och ett förråd i norr. Kapellrummet har rymd och ljus då taket går i nock och fönstren är många. Längs väggarna sitter väggfasta bänkar och i öster står ett altare med målningar på putsad vägg runtom. Entrén är mitt emot i väster. Öster om altaret är en draperiförsedd öppning till personalutrymmena. KAPELLRUM - Lösa stolar är placerade i v-form på var sida om en katafalk klädd med olivgrön galon. Framför kistpodiet står en mullskål av svart smide och två guldfärgade höga metalljusstakar flankerar. Ett orgelharmonium finns i nordöstra hörnan och en ambo av trä står vid södra väggen. GOLV - Mönstergjutna klinkerplattor i en ljus gulgrön ton. I relief syns en variant av franska liljan med treklöverformer i ändarna placerad i en kantställd fyrkant och i skarvarna där fyra plattor möts formas liksidiga klöverkors. VÄGG - Väggarna är slätputsade och avfärgade vita med plastfärg. På västväggen runt porten finns en murad båge av rött tegel med svag spetsbågsform. Övre halvan av väggen inuti bågen är indragen och har en lutande utvidgning till nedre halvan som kragar något utanför bågen. I tegelbågens kälformade språng löper en rundstav. Längs golvet löper en målad list i ton med golvet. Runt fönstersmygarna är det en smal dekormålad rand i gråsvarta toner och silverrutor. Längs långsidorna står väggfasta bänkar. Silverfärgade radiatorer sitter i öster på långsidorna. Östra väggen har ett framspringande parti runt altaret med en spetsbågad nisch där ett altarkors är placerat. Den spetsbågade nischen runt altaret och väggarna är dekormålade al secco av konstnären John Hedaeus. I höjd med altaret har draperier i gråtoner målats. Däröver står en hög ängel på var sida i svepande kläden. Den till höger har ett knippe med ax i famnen och den till vänster har en fackla riktad nedåt, dödens symbol. Kanterna har en bård liknande den runt fönstersmygarna, med stavar i gråskala och rutor i svart och silver. Spetsbågen kröns av en plym och nischen har ett virvelmönster format av breda penseldrag med ljusgrå färg. PORT - Porten är åt väster och har en skjutdörr med två blad, alldeles innanför ytterporten, som innefattas av en omfattning med segmentbågat överstycke. Dörrbladens ramverk formar vertikalt ett kors som står på ett liksidigt kors, vilket ger åtta fyllningar. Dörren är sannolikt ursprunglig. Över dörren bildas ett tympanon som har en fyllning med en utanpåliggande cirkel. Alla kanter är profilerade och snickerierna är målade med vit täckfärg. Mot ytterporten är dörrbladen målade mörkblågröna och ytterporten har en grågrön insida, som tidigare varit gulbrun. FÖNSTER - Långsidorna har tre par med smala spetsbågade originalfönster i nischer, med ett smalt väggparti mellan fönstren i paret. Fönsterbänkarna sluttar brant nedåt men smygarna i övrigt vidgas endast obetydligt. Fönstren har inner- och ytterbåge som spröjsats till åtta rutor, samt tre i spetsbågen och de har katedralglas i gult och vitt. Troligen är de vita senare då flera fönster bara har gula glas. Över porten sitter ett överljus i en slät träkarm i form av en spetsbåges båge, spröjsat med svängda, profilerade spröjsar och vitmålade snickerier. TAK - Taket är det som är mest typiskt för tillkomsttiden. Det går i nock och är brutet samt indelat i kassetter med pärlspåntade bräder i brunbetsade ramverk av trä. Kassetterna är målade i grönblått med mörkare blå ram. Fyra bjälkar stöder ner på väggarna på konsoler av huggen sedimentär sten. I profil kan de sägas likna ett stiliserat fårhuvud. (Liknande takkonsoler av trä finns även i Vänga kyrka från samma år.) "Huvudet" har en mässingskrona med kors framför och ur kronan häver sig två lamparmar med skärmar av mässing, i form av halva cylindrar. FAST INREDNING ALTARE - Altaret är av marmorsten med en tygklädd bönpall framför och står på ett upphöjt steg. Det är inte ursprungligt, då man hade ett furualtare med kors inledningsvis. Sannolikt installerades det vid restaureringen på 1920-talet. Fronten har ett grunt, vertikalt utkragande parti. På altaret står ett mycket högt, smalt guldfärgat kors i en väggnisch. ALTARUPPSATS - Saknas BÄNKINREDNING - Längs långsidorna står väggfasta bänkar, liknande dem i kapellet på S:t Ansgars griftegård. Om de ingick i den ursprungliga, spartanska interiören, eller tillkom vid 1920- eller 30-talens åtgärder är okänt. Ryggarna är höga och indelas av vinkelräta armstöd med fasade hörn och själva armstödet är något indraget från bänkens framkant och har en profilering undertill i framkanten. Ryggarna indelas i tre fyllningar med tunna kvartslister mot ramverket. Sitsarna är målade i blågrönt och sittvänligt svängda i ytan. Träslaget är troligen furu som har oljats. På senare tid har ett gallerverk skruvats på undertill för att dölja radiatorer, där spjälornas nedre hörn har fasats av. De har på senare tid troligen även flyttats ut från väggen av samma anledning och då fått en bräda med hål i längs överkanten och plywood på sidorna. Lösa karmstolar av hög kvalité, av lackat trä med röda tygdynor, står placerade i två kvarter i v-form. Troligen är de från sent 1950-tal eller tidigt 1960-tal (ett foto från omkring 1955 visar andra stolar med repsits). De har en smal, liggande oval ryggbricka som grips av de svängda, spetsiga armstöden. Från dessa löper benen ner i en A-form med sitsen emellan. PREDIKSTOL - Kapellet har en ambo som är placerad vid söderväggen i öster, intill bänkgaveln. Den är utförd av samma material som bänkarna och i samma stil, med fyra täckta, släta sidor och ett gallerverk nedtill. Ovansidan är slät och lutar som bokbräda. ORGEL - I nordöstra hörnan står ett lågt eldrivet orgelharmonium av ekfanerade spånskivor. LÄKTARE - Saknas. SPECIFIKA INVENTARIER NUMMERTAVLOR - På norra väggen sitter en utfällbar nummertavla med rundade överhörn. BIUTRYMMEN - Golvet i det lilla personalrummet täcks av en grön heltäckningsmatta och har samma målade golvlist som i gudstjänstrummet. De putsade väggarna har målats med plastfärg, vilket har gett skador på grund av instängd fukt i södra väggen och särskilt i takets sydvästra hörn. Igenmålade vridventiler i ytterväggarna. Smala, höga originalfönster med ytter- och innerbågar, där de yttre är spröjsade till sex rutor, sitter ett åt öster och två åt söder. Garderober står i nordväst med en hatthylla bredvid och en dörrlös öppning in till ett stort förråd finns längst i nordöst. Vid östväggen står ett bord med stol Förrådet har gråmålat betonggolv, vitputsade väggar med vita trähyllor och en segmentbågad, tvåbladig, grön, slät port ut i östväggen.
Stäng
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
1906 uppfördes ett kapell ritat av lektor Karl Berlin, vilket delvis byggdes om 1931-32. Då hade en likkällare inretts strax nordväst om kapellet 1913, som inte används idag. Kapellet hade inledningsv...
Visa hela
1906 uppfördes ett kapell ritat av lektor Karl Berlin, vilket delvis byggdes om 1931-32. Då hade en likkällare inretts strax nordväst om kapellet 1913, som inte används idag. Kapellet hade inledningsvis endast ett altare av furu med kors som invändig utsmyckning. I samband med begravningsplatsens utvidgning på det tidiga 1920-talet "restaurerades" kapellets interiör. Material om vad som gjordes då har här inte framkommit, men troligen installerades stenaltaret då. Nuvarande änglamålningar gjordes 1925 och sannolikt målades även fönsterdekorerna samtidigt. Decennier senare hittades en stor skiss till änglarna i ett hyreshus i Hässleholmen. Den satt en tid i vaktmästarnas matsal men slängdes sedan. Upphittaren anade ett kulturhistoriskt värde och överlämnade den till Borås Konstmuseum. Intressant är att den ena ängeln på skissen håller en fackla uppåt, vilket är livets symbol och den andra facklan nedåt, dödens symbol. Men i färdigt utförande utfördes bara den senare enligt skissen, den andra håller ett axknippe i famnen i stället. Väggbänkarnas tillkomst är okänd, men de kan vara såväl ursprungliga som tillkomna på 1920-talet eller vid ombyggnaden 1931. Inga uppgifter har hittats angående åtgärderna detta år. Gissningsvis rörde det personalutrymmena i öster. Bänkarna har på senare tid flyttats ut från väggen och fått ett gallerverk under sitsen för att dölja radiatorer.
Stäng
|
Antal våningar <itemDescription> |
|
Takform <itemDescription> |
|
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kapellet har en rektangulär planform och karaktäriseras av ett slags trubbig, baltisk nygotik i tegel med blinderingar och nationalromantiska ideal i redovisade naturmaterial med huggna stendetaljer. ...
Visa hela
Kapellet har en rektangulär planform och karaktäriseras av ett slags trubbig, baltisk nygotik i tegel med blinderingar och nationalromantiska ideal i redovisade naturmaterial med huggna stendetaljer. Den får sin karaktär främst av västportalen, som har en omsorgsfull utformning i ett grunt framspringande fasadparti med trappgavel, anspelande på en medeltida byggnadstyp. Takets gavelpartier skjuter ovanför taknocken och från fasadens hörn skjuter strävpelare ut. I öster finns en utbyggnad med två entréer. FASAD - Kapellet är av rött tegel i polskt/gotiskt förband i fasaden. Två olika sedimentära stenarter används till dekorativa detaljer, en grå kalksten och en gultonad sten, möjligen sandsten. Detta skapar tillsammans med slätputsade blinderingar en subtil variation i fasadytans utsmyckning. Byggnaden har en något utkragande stensockel av granitblock i ett skift. Runt entréutbyggnaden löper ett lågt band av huggen sten, troligen kalksten, över sockeln. Från gavelhörnen skjuter strävpelare ut, sluttande med profilhuggna, plåtavtäckta stenkrön, vilka skyms av plåten. Västgaveln har blinderingar av små halvmånar längs takfallet, fem på varje sida, och under nocken en trepassbåge med raka sidor och underkant. Östra gaveln har fem svagt spetsbågade, smala blinderingar med stigande höjd till den högsta i mitten. Alla blinderingar har koppar bleck på nederkanterna. Långsidorna har en kraftig takgesims av tegel. Blinderingar finns även under gesimsen med slätputsade liggande rektanglar i par på långsidorna och över hörn, även på den östra utbyggnaden. Vid dessa blinderingar finns stående tegelpartier. Runt fönstren är fasaden också artikulerad, vilket beskrivs under fönster. Avtrappningarna på västportalens krön är avtäckta med triangulära stenblock. Utbyggnaden i öster har en frontespis med ett svart ankarjärn, i form av franska liljan, i gavelröstet. Över östportens valv är en smal tegellist. Kvadratiska, små metallgaller för ventilation sitter i liv med fasaden åt öster och söder. FÖNSTER - Alla snickerier är grönmålade och med all sannolikhet ursprungliga. På vardera långsidan sitter tre par med trubbiga spetsbågsfönster med tegeltrymå och solbänkar av rundad, huggen sten med en gemensam skiva per par. Ytterbågarna har smala träspröjsar som delar in luften i åtta nästan kvadratiska rutor och två spetsbågade. Bågarna har ursprungliga hörnjärn. I mitten, där valvbågarna möts i paren, sitter en femkantig, slät, gulaktig sten av sedimentär art. Utbyggnaden i öster har smala, höga fönster i raka nischer av släthuggen sten. Underkanten sluttar. Fönsterlufterna är spröjsade till sex rutor. Östfasaden har ett fönster på var sida om entrén och söderfasaden två fönster tillsammans med tegeltrymå. PORT - Snickerierna är alla grönmålade. Dörrarna är troligen ursprungliga. Västporten sitter i ett grunt framspringande fasadparti med trappstegsgavel. Partiet vidgas nedtill och lutar utåt i samklang med strävpelarna. På fasaden sitter ett putsat kors i blindering över portalen. En spetsbågad, tresprångig arkevolt av tegel omger porten med olika utformade språng, både rätvinkliga och en rundstav, vilket återkommer interiört. Porten har två dörrblad med segmentbågigt överstycke. Dörrbladen har tio fyllningar var, där de i mitten är högre än övriga. Över dörren sitter ett trubbigt spetsbågat fönster, vars underkant följer dörrens segmentbåge. Fönstret har svängda spröjsar. I höjd med partiet mellan dörr och fönster löper tvärs över hela det utkragande portalpartiet en släthuggen stendekor av sedimentära bergarter. Där denna når ytterkanten vidgas fasadpartiet nedåt till stiliserade strävpelare. Stendekoren täcker också utkragningens överkant. En tresidig trappa av huggen granit i tre steg leder upp till porten. Östporten har segmentbågad överkant och är en pardörr med fyra fyllningar på varje blad, två stående, smala fyllningar mellan två bredare, med profilerat ramverk mot fyllningarna. Ovanför dörren löper stående tegel och ett utkragande överstycke. Två trappsteg med låga sidostycken av granit och ett tredje alldeles invid dörren. Åt norr sitter en enkel rak dörr med tre fyllningar i en segmentbågad omfattning, där partiet över dörren klätts med plåt med ventil i. TAK - Kapellet har ett brant sadeltak med svart tvåkupigt betongtegel. På västnocken sitter ett solkors av sten. Gavelfasaderna skjuter upp över takfallen och taknocken och kröns av en trepassformad, kraftig stenlist som vinklas rakt ut ett kort stycke vid takfoten. Större delen av listen täcks av kraftig kopparplåt. En nätt profilerad gesims, troligen av kalksten, löper under takfoten och därunder ett slätt putsat parti. Taket har fotrännor av kopparplåt och stuprör. En smal, hög skorsten på nocken i öster. Utbyggnaden åt öster har ett sadeltak på tvären som korsas av frontespisens sadeltak. Frontespisen har vitmålade vindskivor och pärlspont under taksprånget, samt kraftiga konsoler.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Församling: Borås Caroli församling, Borås, Borås, Västergötland, Västra Götaland.
-
Invigning 1893-01-01 - 1893-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1906-01-01 - .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1906-01-01 - 1906-12-31 av Karl Berlin.
-
Ändring - begravningsplats/kyrkogård 1913-01-01 - 1913-12-31 av Karl Berlin.
-
Ändring - begravningsplats/kyrkogård 1922-01-01 - 1922-12-31 av Karl Martin Westerberg.
-
Fast inredning - altare 1922-01-01 - 1922-12-31 .
-
Ändring - begravningsplats/kyrkogård 1922-01-01 - 1922-12-31 av Karl Martin Westerberg.
-
Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör 1925-01-01 - 1925-12-31 av John Hedæus.
-
Ändring - ombyggnad 1931-01-01 - 1932-12-31 av Harald Ericson.
-
Ändring - ombyggnad, port 1996-01-01 - 1996-12-31 .
-
Underhåll - målningsarbete, exteriör 2001-01-01 - 2001-12-31 .
-
Underhåll - takomläggning 2013-01-01 - 2013-12-31 .
-
Underhåll - interiör 2013-01-01 - 2013-12-31 av Öxabäcks måleri.
-
Konservatorsarbeten 2013-01-01 - 2013-12-31 av K-Konservator.
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Fasadmaterial lika med stommen, Fasadmaterial lika med stommen
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Takpannor - Betong
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Tegel, vendiskt förband, Murverk - Tegel
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Gravkapell
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Gravkapell
|
Klassifikation <itemClassName> |
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|