Helgeandskyrkan

Helgeandskyrkan är den dominerande byggnaden i klostergårdens centrum och bildar fond mot staden. Från den norra delen av ringleden passerar man igenom kampanilens öppna nedre del. Arkitektens tanke var att genom detta grepp skapa en känsla av en skyddande borg. Den kubiska och slutna kyrkobyggnaden ligger strax öster om kampanilen.

Kyrkobyggnaden är uppförd på en grund av gjutna betongplattor med murar av handslaget helsingborgstegel. Närmast marken markeras sockeln av ett rullskift, det vill säga ett skift med stående tegel med löpsidan utåt. Övriga fasadytor är murade i blockförband med tryckta fogar, vilket innebär att fogarna tryckts in en bit mellan stenarna (drygt 2 centimeter). För att för att ytorna skulle få ett så kraftfullt och enkelt uttryck som möjligt tillät inte arkitekten att murarna korrigerade eventuella misstag under arbetet. Två väldiga betongbalkar som ligger över kyrkans tak ligger nedsjunkna till hälften i den östra delen av den södra och den norra muren.
Kyrkobyggnadens enkla och strama gestaltning har gjort att kritiska röster liknat den vid ett kraftverk. Kyrkans västra fasad mot kampanilen saknar fönster eller annan utsmyckning. Den norra fasaden döljs bakom en trädplantering. Mitt i fasaden finns dock ett högt, mycket smalt fönster och i dess övre parti syns de båda stora betongbalkarna sticka ut ur muren. Sammanlänkningen med församlingshemmet sker i den östra fasaden som likt den västra är osmyckad. Den sparsamma dekoration som kyrkan trots allt försetts med har placerats på den södra fasaden mot torget. På fasadens nedre del hänger en predikstol i gjuten betong med tillhörande trappa. Till vänster om predikstolen finns sydfasadens enda fönster. Längre upp hänger ett klockspel bestående av 20 små klockor tillverkade av Ystads klockgjuteri. I den västra delen av fasaden finns en vertikal indragning i muren i vilken kyrkans enda ingång är placerad. Ovanför den bronsbeklädda kyrkporten som är indragen ytterligare en halvmeter finns en överliggare i hamrad betong. Strax över denna finns ett inmurat konstverk i terrakotta av konstnären Robert Nilsson. Konstverket symboliserar den fornkyrkliga symbolen för andens duva (se bild på föregående sida).

Kampanilen har fyra våningar med en stomme gjuten i betong. Den östra och den västra väggskivan är klädda med samma rödbruna tegel som kyrkan. Mellan väggskivorna är kampanilen klädd med glest placerade kopparlameller. Vid invigningen 1968 gav biskop Martin Lindström kampanilens klockorna namn efter strofer i J O Wallins psalm nr 365: Sanningens Ande, Kraftens Ande och Glädjens Ande.

null, Efter en hel del debatt och flera turer kring den nya kyrkans radikala gestaltning påbörjades bygget av Helgeandskyrkan den 23 november 1966. När den kubiskt modernistiska kyrkobyggnaden invigdes på pingstdagen den 2 januari 1968 var det, bortsett från frikyrkorna och krematoriekapellet, den första kyrkobyggnad som uppförts i staden sedan Allhelgonakyrkan byggdes i början av 1890-talet. Namnet Helgeandskyrkan hämtades från den medeltida Helgeandskyrkan som låg strax innanför den södra stadsvallen och som revs 1834. Helgeandshus var under medeltiden en form av sjukvårdsinrättningar eller fattigstugor som fanns i de flesta europeiska städer.

Kyrkan ritades av arkitekterna Sten Samuelson och Robert Larsson vid Jaenecke och Samuelson arkitektkontor. Samuelson, som var ansvarig arkitekt för kyrkbygget, fick sin utbildning vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm 194550. Året efter att han tagit sin arkitektexamen träffade han den 23 år äldre arkitekten Fritz Jaenecke. Tillsammans kom Samuelson och Jaenecke att bilda ett av de mest framgångsrika arkitektkontoren i södra Sverige under 1900-talets andra hälft. De blev bland annat inbjudna att som enda svenska arkitektkontor delta i den internationella bostads- och arkitekturutställningen Interbau 1957. Vid utställningen medverkade några av 1900-talets mest välkända arkitekter som Le Corbusier, Walter Gropius, Arne Jacobsen och Alvar Aalto. De två senare kom att bli Samuelsons vänner livet ut.

Samma år som kontoret fick uppdraget att rita Helgeandskyrkan tillträdde Sten Samuelson sin professur vid den då nystartade arkitektutbildningen vid Lunds tekniska högskola (LTH). 1970 gick de båda arkitekterna skilda vägar och Samuelson tog över Lundakontoret som bytte namn till Samuelson arkitektkontor AB. Sin professur vid LTH innehade han fram till 1983 då han flyttade till Schweiz. 1991 öppnade han kontoret Sten Samuelson Associates Architects där han var verksam fram till sin död 2002. Sten Samuelsson var en ovanligt produktiv arkitekt. Bland hans verk återfinns bland annat Matteuskyrkan i Malmö, Helsingborgs lasarett, Malmö konserthus och Nya Ullevi i Göteborg.

Helgeandskyrkan uppfördes med en fristående kampanil, kubisk kyrkobyggnad och ett lägre församlingshem vid det teglade kyrktorgets östra sida. Kampanilen fungerar både som en symbol för kyrkan och som en entréport till området. Kyrkan murades liksom alla andra byggnader kring torget i hårdbränt helsingborgstegel med rödbrun kulör. Teglet användes konsekvent för alla byggnader kring torget. Arkitektens tanke var att hålla samman centrumanläggningen till en enhet för att de olika funktionerna inte skulle medföra ett splittrat intryck.

1972 installerades läktarorgeln som tillverkats av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.

1989 övergavs Hävdaryggens kapell som ritats av Sten Samuelsson några år innan han fick uppdraget att rita Helgeandskyrkan och låg i en källare i Järnåkraområdet. Altarbordet från kapellet flyttades då över till Helgeandskyrkan och sitter sedan dess inmurat i den norra kyrkväggen i kyrksalens främre del.

1990 förklarades Helgeandskyrkan för kyrkligt kulturminne enligt kulturminneslagen (nuvarande kulturmiljölagen). Riksantikvarieämbetet bedömde att Helgeandskyrkan redan då hade så pass höga kulturhistoriska värden att den upptogs bland de 80 kyrkobyggnader av 520, uppförda efter utgången av 1939, som skulle åtnjuta detta skydd.
199293 genomfördes en del förändringar i kyrkorummet. En glasvägg monterades mellan vapenhuset och kyrkorummet, och ett antal bänkrader togs bort för att göra plats för nya körbänkar. Församlingshemmet totalrenoverades efter en fuktskada och byggdes även till västerut mot kyrktorget. Vidare förverkligades arkitektens ursprungliga idé om en vattenspegel på torget.