SANKT NICOLAI KYRKA

Kyrkan ligger strax nordost om Stora torget. Marken är något sluttande mot söder, varför kyrkotomten i söder är avplanad och avgränsas av en stenlagd terrassmur utefter Västra Storgatan. Kyrkotomten omgärdas av en stenmur i norr och öster.

Av kyrkans tidigare kyrkogård finns idag bara ett par gravstenar bevarade och kyrkogården har idag en mer parklik karaktär. De bevarade gravvårdarna är placerade norr om kyrkan. I söder och väster är marken kullerstensbelagd. Strax nordväst om kyrkan är en parkering anlagd. I nordväst finns också en låg trappa som går utmed tillbyggnaden vid tornet. Kyrkotomten är i övrigt gräsbeväxt med en äldre trädkrans.

Eva Wockatz, inventeringstillfället 2010.

FÖRSAMLING 1995 - NYKÖPINGS SANKT NICOLAI

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2810, år 1900: 8146, år 1995: 23922

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Nyköpings Sankt Nikolai socken är medeltida. Oxelösund utbruten 1953.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i stadsdelen Väster ovanför Nyköpingsåns västra strand.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett treskeppigt långhus med polygonalt avslutat korparti, sakristia i norr och torn i väster. Under medeltiden, troligen under 1200-talet, uppfördes en stenkyrka i korsform med torn i väster. En viss oregelbundenhet i murdragningen gör att kyrkan böjer mot sydost. Denna oregelbundenhet följer med och accentueras under senare byggnadsskeden och syns i dag tydligt i kyrkans interiör genom att t.ex. mittskeppsvalven inte ligger i linje. Senare, möjligen under 1300-talet, rev man tornet och förlängde kyrkan åt väster. Efter en brand, möjligen omkring 1400, inleddes ett ombyggnadsarbete som innefattade en breddning av kyrkan väster om de båda korsarmarna, byggnaden blev därmed treskeppig. Vid samma tid tillkom det nuvarande tornet. Mot slutet av medeltiden byggde man i det nordöstra hörnet en sakristia samt vidgade korpartiet i söder. Kyrkan fick på så sätt en rak avslutning i öster. I slutet av 1500-talet (1574-1582) vidtog omgestaltningen av korpartiet till befintlig form, med anslutande sakristia. Ett benhus från 1600-talet i hörnet mellan tornet och norra sidoskeppsgaveln revs och ersattes 1966-67 av ett utrymme bland annat för körövningar.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är i dag en treskeppig byggnad i rosaputsad sten. Västtorn med sten i bottenvåningen och tegel i de övre våningarna. Det är krönt av en fyrkantig lanternin med rundbågiga öppningar i de fyra väderstrecken. Tornets nuvarande huv härrör från 1797 och är utförd efter en ritning av Tempelman. I söder finns två portaler daterade till 1600-tal. Ytterligare en ingång finns i norr. I interiören är de flesta travéerna täckta av valv från 1600- och 1700-talen, men över det som en gång var den södra korsarmen finns fortfarande ett 1300-talsvalv kvar. Stjärnvalvet i den östligaste sidoskeppstravéen är senmedeltida. Predikstolen från 1748 är utförd av Niklas Österbom i barockstil. Altartavlan, skänkt till kyrkan 1739, är ett arbete av Georg Engelhard Schröder. En restaurering 1923-25 medförde att läktarinredningen avlägsnades och att altaruppsatsen fick sin plats nästan i korets mitt. Den medeltida kalkstensfunten med rikt dekorerad cuppa kommer sannolikt från Stigtomta kyrka. I en valvpelare på den nuvarande kyrkans norra sida finns två nischer som sannolikt är rester av en predikstol från 1300-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.