Text i dokument <itemDescription> |
-
bot9a Carl G. Laurin Bellmansgatan & — Stockholm, den 13 jan. 1,93 60 Ärade Broder! När jag i dag läste Tancred Borenius' artikel om den kine- siska utställninzen i London, slog det mig att jag icke t...
Visa hela
bot9a Carl G. Laurin Bellmansgatan & — Stockholm, den 13 jan. 1,93 60 Ärade Broder! När jag i dag läste Tancred Borenius' artikel om den kine- siska utställninzen i London, slog det mig att jag icke tackat för din vän- lisa hälsning och ditt vackra kort. Jag gläder mig åt, att vi ha en sådan mandarin af finaste klassen, som förmedlar mellan Kina och Sverige och som vi na att tacka att någre höstbildade européer och kineser blicka med en för vår nationalkänsls angenäm afund mot våra kkatter från urtiden. Jag har från flera håll hört, att vi verkligen uppmärksammats i det afseendet. Hvilken rikedom är det icke för historien att ha en så utbildad och origin nell kultur som den kinesiska, och hur mycket fattigare bli vi inte genom den nivellering, som nu äger rum. Det finns inte så mycket religion kvar nuförtiden, men nog är det af stor vikt att vi inte också skolz förlora den vördnadsfulla känslan för förfädernas andar. Liksom egyptiern trodde, att själen satt sig fast vid graffigurerna - jag förmodar det var något af liknande tankar i Kina -, så kan man ju i sanning, hur rationalistisk man än är, glädja sis åt, att något af den urgemla kulturens själ satt sig fast i de ärevärdiza föremålen på t.ex. Ostasiatiska museet. Jag önskar museet och dig ett godt nytt år, och kunde jar skrifva det kinesiska tecken, som betyder lyckönskan och hopp om ett lånat lif, så skulle jag utföra detta tecken, men min kinesiska piktur är gudi- klagat ändå sämre än min europeiska.
Stäng
|