Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1758 - 1759 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Gävleborg, Kommun: Ovanåker, Landskap: Hälsingland, Socken: Voxna , Stift: Uppsala stift, Församling: Alfta-Ovanåkers församling |
Titel <itemTitle> |
Voxna kyrka |
Takform <itemDescription> |
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
Genom kyrkans breda port med två dörrblad når besökaren vapenhuset, ett långsmalt rum med så hög takhöjd att en balkongliknande gång ryms ovanför ingången till kyrkorummet. Vapenhuset har golv av grå ...
Visa hela
Genom kyrkans breda port med två dörrblad når besökaren vapenhuset, ett långsmalt rum med så hög takhöjd att en balkongliknande gång ryms ovanför ingången till kyrkorummet. Vapenhuset har golv av grå filtmatta, väggar av breda plankor som är gråmålade upp till en bröstningslist och ovanför denna vitmålade samt ett vitmålat tak. I vapenhuset finns dörr mot toalett samt trappa till tornet. Vapenhuset fick sin nuvarande bredd när väggen flyttades några decimeter mot norr för att inrymma en toalett på 1970-talet. Kyrkorummets golv är täckt av en blå heltäckningsmatta i mittgång samt grå heltäckningsmatta bakom sista bänkraden längst bak under läktaren. Bänkkvarteren och koret har lackat trägolv. Väggarna är klädda med gråmålade liggande panelbrädor upp till fönsterbröstningshöjd och ovanför denna stående vitmålade panelbrädor som avdelas med stående träpilastrar mitt mellan varje fönster på långsidorna. Fönstren utgörs av fyra spröjsindelade rundbågefönster på vardera vägg mot norr respektive söder samt en rund takkupa ovanför läktaren mot samma väderstreck. Altarväggen har ett centralt placerat altare samt två dörrar, varav en är igensatt, i empirestil mot sakristian med förgyllda omfattningar med bibelcitat. Samtliga väggar avslutas mot taket med en bred tandsnittslist med grå och ljusblå färgsättning. Taket utgörs av ett tunnvälvt trätak, som uppdelas i sektioner av gördelbågar placerade mellan väggpilastrarna, allt dock målat i vit kulör. Kyrkans altaruppsats utgörs av altarbordet som enligt uppgift ska vara det ursprungliga från 1759 som omges av höga marmorerade och förgyllda pilastrar med tandsnittsmönstrat kapitäl vilka knyts samman av en förgylld rundbåge. På den tidigare altarpredikstolens plats återfinns sedan 1864 en målad altartavla med rund överdel som föreställer Uppståndelsen. Nedanför denna ligger ett skulpterat vitfärgat lamm med korsfana. Från 1864 års renovering är även den halvrunda vitmålade altarringen med svarvade pelare samt blått tygklätt knäfall och överdel. På norra väggen sitter predikstolen med tillhörande ljudtak, som är av samma ålder, men utformad i nygotisk stil med många förgyllningar. Bänkinredningen som har sluten form härstammar också från 1864, men den byggdes om vid 1920-talsrenoveringen. Den består idag av korbänkar på vardera sidan altaret samt två större kvarter i långhuset avdelade med en mittgång, allt målat i gråvit kulör. Läktaren, som har ett halvrunt utskjutande parti över mittgången, bärs upp av fyra runda marmorerade klassiska pelare. Läktarbarriären är sluten och indelad i fält med förgyllda ramar. Mitt på läktaren står en stor orgel från 1888, men med orgelfasad från 1864 i klassiserande stil med synliga pipor och förgyllningar mot vit botten. På läktaren finns en öppen äldre vitmålad bänkinredning på gradänger. Två trappor upp i tornet återfinns sedan 1928 ett museirum där äldre kyrkliga inventarier samlats. Ytterligare en trappa upp i tornet hänger två kyrkklockor. Sakristian, som är belägen direkt öster om altarväggen, är ett smalt sexkantigt rum med hög takhöjd. Rummet har lackat trägolv samt i övrigt lika färgsatt som kyrkorummet, med undantag av taklisten som här utgörs av en bred profilerad vit taklist.
Stäng
|
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kyrkobyggnaden består av ett långhus med torn i väster och en femsidig sakristia mot öster. Grunden är putsad i grå kulör och kvaderstensmönstrad och försedd med liggande plana stenar framför. Fasader...
Visa hela
Kyrkobyggnaden består av ett långhus med torn i väster och en femsidig sakristia mot öster. Grunden är putsad i grå kulör och kvaderstensmönstrad och försedd med liggande plana stenar framför. Fasaderna är i övrigt klädda med liggande vitmålad träpanel som avdelas genom gråmålade pilastrar, knutbrädor och fönsterfoder. Fönstren är rundbågiga i kyrkorum och sakristia. Väggarna avslutas uppåt med en bred utsirad bård i gråmålat trä. Kyrkans och sakristians tak, som är klädda med spån, har en svängd form i två etager med kopparplåt i takvinklarna. Långhustaket har två takkupor med runda fönster över läktaren. Byggnadens huvudentré, som är genom tornet, markeras med en brun port med ett lunettfönster ovanför samt den förgyllda inskriptionen CARL XV 1884 som återfinns inom en ram ovanför porten. Byggnaden har även en ingång via sakristians norra vägg och bredvid denna återfinns en nedgång till källaren under sakristian. Tornets samtliga fasader har ett runt småspröjsat fönster samt vid klockvåningen två par svartmålade rundbågiga luckor. Tornhuven är av kopparplåt och ovanför detta reser sig en fyrkantig lanternin av trä med fönster i alla väderstreck. Lanterninen kröns av en hög klot- och korsprydd spira.
Stäng
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Torn - Väster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Sakristia - Öster, Kor - Rakt, Kor - Rakt
|
Historik <itemDescription> |
-
Sedan bruket anlagts höll präster från Ovanåker gudstjänst varannan söndag i någon av brukets byggnader, men alla begravningar skedde vid huvudkyrkan i Ovanåker. På grund av det stora avståndet ansökt...
Visa hela
Sedan bruket anlagts höll präster från Ovanåker gudstjänst varannan söndag i någon av brukets byggnader, men alla begravningar skedde vid huvudkyrkan i Ovanåker. På grund av det stora avståndet ansökte brukspatronerna Hultman och Gahn 1758 att få uppföra en kyrka och anlägga en kyrkogård. Ansökan beviljades, bruksherrarna stod för alla kostnader och kyrkan kom således att bli en brukskyrka. Redan året därpå stod ett timrat kapell med högrest brutet spåntäckt tak färdigt och denna timrade stomme ingår i den nuvarande kyrkobyggnaden. Vem som ritat byggnaden är inte känt, men arbetet leddes av byggmästaren Wins Hans Olsson från Leksand. Ett klocktorn tillkom 1769 och i slutet av 1780-talet byggdes en läktare i kyrkorummet. Under 1863-64 pågick ett omfattande restaureringsarbete av såväl interiör som exteriör vilket präglades av den klassiserande stilen. Tornet fick nu en helt ny överbyggnad och ytterväggarna kläddes in med sandstensimiterande träpanel. Fönstren förstorades, innertaket byggdes om och en tidigare altarpredikstol ersattes med den nuvarande predikstolen. I början av 1900-talet var kyrkorummet åter i behov av restaurering, men det var först 1927-28 den kunde ske efter att förslag av arkitekt David Dahl, som bearbetat ett förslag av arkitekt Fredrik Falkenberg. Arbetena leddes av ingenjör Carl Bååth från Bollnäs. Kyrkan försågs nu med nytt värmesystem, nya golv, ny brädpanel på väggarna samt två nya takkupor för att belysa läktaren. Senare restaureringar har främst inneburit konserveringsåtgärder samt mindre förändringar i den fasta inredningen.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Församling: Alfta-Ovanåkers församling, Voxna, Ovanåker, Hälsingland, Gävleborg.
-
Nybyggnad 1758-01-01 - 1759-12-31 .
-
Nybyggnad - Korparti 1758-01-01 - 1759-12-31 av Wins Hans Olsson.
-
Nybyggnad - Sakristia 1758-01-01 - 1759-12-31 av Wins Hans Olsson.
-
Nybyggnad 1758-01-01 - 1759-12-31 av Wins Hans Olsson.
-
Nybyggnad - Torn 1769-01-01 - 1769-12-31 av Charling.
-
Nybyggnad - Torn 1769-01-01 - 1769-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1775-01-01 - 1775-12-31 .
-
Äldre kulturhistorisk inventering 1776-01-01 - 1776-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1778-01-01 - 1778-12-31 .
-
Fast inredning - predikstol, ljudtak 1785-01-01 - 1785-12-31 .
-
Fast inredning - predikstol 1786-01-01 - 1786-12-31 .
-
Fast inredning - läktare 1787-01-01 - 1787-12-31 .
-
Ändring 1789-01-01 - 1789-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1800-01-01 - 1800-12-31 .
-
Fast inredning - läktare 1814-01-01 - 1814-12-31 .
-
Äldre kulturhistorisk inventering 1829-01-01 - 1829-12-31 .
-
Underhåll 1833-01-01 - 1833-12-31 .
-
Teknisk installation - värme 1848-01-01 - 1848-12-31 .
-
Fast inredning - bänkinredning 1849-01-01 - 1849-12-31 .
-
Äldre kulturhistorisk inventering 1857-01-01 - 1857-12-31 .
-
Ändring - restaurering 1863-01-01 - 1863-12-31 .
-
Teknisk installation - värme 1878-01-01 - 1878-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1880-01-01 - 1880-12-31 .
-
Fast inredning - orgel, orgelverk 1888-01-01 - 1888-12-31 .
-
Underhåll - målningsarbete, interiör 1897-01-01 - 1897-12-31 .
-
Ändring 1915-01-01 - 1915-12-31 .
-
Ändring 1924-01-01 - 1924-12-31 .
-
Ändring - restaurering 1927-01-01 - 1928-12-31 av David Dahl.
-
Ändring 1952-01-01 - 1952-12-31 .
-
Underhåll - målningsarbete 1959-01-01 - 1959-12-31 av Erik Stenholm.
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1973-01-01 - 1973-12-31 av Gösta Bergholtz.
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1974-01-01 - 1974-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, yttertak 1977-01-01 - 1977-12-31 .
-
Teknisk installation - värme 1999-01-01 - 1999-12-31 .
-
Underhåll - målningsarbete 2001-01-01 - 2001-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Trä - Träpanel, Trä - Träpanel, liggande
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Plåt - Koppar, Trä - Spån
|
Stomme<itemMaterial> |
- Trä, Trä
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Plantyp-Enskeppig
- Kyrka
- Kapell
- Salkyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Salkyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kapell
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|