KARLEBY KYRKA

KARLEBY KYRKA är en enskeppig, nyklassicistiskt präglad salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster samt västtorn. Kyrkorummet har slätputsade väggar som målats vita.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstersmygarna är putsade likt väggarna. De gråmålade fönsterbågarna, från 1968-69, är kopplade och har korsposter. Ytterbågar är spröjsade till mindre rutor och innerbågar är ospröjsade. Rutorna är av ofärgat antikglas.
LÅNGHUS - Långhus och kor täcks av ett ljusblåmålat tunnvälvt trätak som sannolikt är ursprungligt. Övergången mellan väggar och tak markeras genom en profilerad taklist, marmorerad i grått och grönt. Golvet under bänkarna består av smala, lackade trätiljor. Mittgång, tvärgång och sidogångar är belagda med rektangulära kalkstensplattor (1968-69), i liv med trägolvet. Söderväggen har fyra rundbågiga fönsteröppningar och en centrerad sydportal. Norrväggen har fem fönsteröppningar. Västra fönsterparet ger ljus till orgelläktaren samt till utrymmet därunder. Sydportalen ligger i liv med innerväggen, under en grund, rundbågig väggnisch med ett enkelt, förgyllt metallkors. Den rektangulära porten har profilerade omfattningar av trä. Varje dörrblad har tre fyllningar (1968-69). Vindfånget har väggar lika det övriga kyrkorummets. Golvet består av äldre gravhällar av sedimentär bergart. Ytterdörren är en, sannolikt ursprunglig, beklädnadsdörr med gångjärn av smide. Utmed västväggen finns en stor orgelläktare. Utmed norra och södra långhusväggarna finns öppna bänkkvarter som sträcker sig från korgolvet i öst till framför läktaren i väster. Vid övergången mellan kor och långhus står predikstolen vid nordväggen. Över mittgången hänger en kristallkrona och två ljuskronor i mässing. Mellan fönstren, i norr respektive söder, hänger stora, trearmade ljusamplar i mässing.
BÄNKKVARTER - Bänkarna (från renoveringen 1910 ) är placerade löst på golvet och har sannolikt moderniserats senare. Ryggarna har enkla, rektangulära fyllningar. Skärmarna, som sitter vid korgolvets början, är dekorerade likt ryggarna. De rektangulära gavlarna har var sin rektangulär, utanpåsittande fyllning med avfasade hörn. Bänkarna är målade i två nyanser av mörk plommonlila med gavelfyllningarna målade i grått med förgyllda fyllningslister. Undertill finns konvektorer (1968-69). Mittgången och tvärgången är breda. Utmed ytterväggar och västvägg finns sidogångar för passage. De tre främsta bänkarna på det norra kvarteret är avkortade på grund av predikstolens placering.
PREDIKSTOL OCH LJUDTAK - Predikstolen är ett träsnideriarbete i nyklassicistisk stil som sattes in någon gång efter 1828 då kyrkan hade en äldre predikstol. Den runda korgen vilar på en omålad, kannelerad kolonnett av trä som i sin tur vilar på en trälåda. Från korgen leder en lång trappa åt öster och utmynnar på korgolvet. Trappans steg är recenta och lackade. Såväl trappbarriär som korg är prydda upptill med var sin utskuren äggstavslist och nedtill av en lagerbård. Under denna, dock ej på trappan, finns en nedhängande, stiliserad "drapering" med hängande "tofsar" i guld. Korgens och trappbarriärens mittdelar uppdelas genom smala kolonnetter med skaftringar. I de fyra fält som bildas på korgen finns förgyllda/bronserade dekorelement i halvrelief föreställande bl.a. ett brinnande hjärta och två svårtolkade motiv som vars undre del liknar en fackla och där den övre delen palmblad. Predikstolen är målad i mörkt turkos med grå kolonnetter samt har förgyllda detaljer.
ORGELLÄKTARE OCH ORGEL - Orgelläktarenhar en rak läktarbröstning vars mittdel, som accentueras av tre kannellerade hörn- och mittmarkeringar, skjuter ut några decimeter åt öster. Bröstet pryds av kvadratiska fyllningar med förgyllda fyllningslister, fyllningarna är målade gråblå och ramverket är målade i en ljust grå kulör. Upptill finns ett säkerhetsräcke av metall som målats grått. Läktaren vilar på sex enkla pelare av trä. På ömse sidor om orgeln finns två breda gradänger på vilka lösa körstolar placerats. Hela läktargolvet, (1968-69), är belagt med en ljusblå heltäckningsmatta. Bakom orgeln finns dörren in till tornets andra våning. Orgeln, som har sju stämmor, är byggd 1877 utav Anders Petter Kullbom. Enligt riksantikvarieämbetet är orgeln den enda bevarade av hans tillverkning, och instrumentet är fortfarande i näst intill ursprungligt skick. Orgelfasaden är enkel och klassicerande med ett spelbord åt söder. Fasadens nedre del är prydd med enkla, rektangulära fyllningar och den övre delen, som har synliga pipor, är tredelad med en rundbågig mittdel som sticker upp och kröns av en lyra. Fasaden är målad i ljusgrått med förgyllda lister och detaljer.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under läktaren tillskapades 1968-69, genom borttagning av bakre ca 4-5 bänkpar, ett rum av mindre permanent och innesluten karaktär. Avskärmningen utgörs av skärmar av stående, vitlaserad furupanel. Dessa går ej ända upp till taket eller ut mot väggarna vilket ger ett luftigt intryck. På var sida av mittgången har skärmarna hyllor för kappupphängning. Här finns även skrivbord med information. På nordsidan, intill västväggen, finns ett stort skåp i vitlaserat trä för liggande textilförvaring (1968-69). Mitt på västväggen finns en pardörr, målad i olika kulörer av blått och grått, med tre fyllningar (1968-69) som leder till vapenhuset. Golvet är belagt med kalkstensplattor lika mittgången.
KORET avdelas från långhuset genom att korgolvet, belagt med kalkstensplattor (1968-69), är förhöjt med två trappsteg. Invid den tresidigt avslutade östväggen står altare och altaruppsats. I korets syddel står dopfunten och bakom den hänger ett inramat, broderat kalkkläde. På väggen i syd och nord finns enkla rektangulära psalmnummertavlor med förgyllda ramar och till vardera två ljushållare i mässing. Öster om predikstolstrappan finns en rektangulär dörrnisch till sakristian.
DOPFUNTEN är bägarformad med cuppa och fot av sandsten, sannolikt från 11-1200-talet. Cuppan är helt odekorerad medan foten pryds av enkla vulster varav den övre är skadad och delvis bortfallen. Dopfatet är av mässing.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Det vitputsade altaret (1968-69) är murat intill östväggen och harskiva av polerad kalksten. Altaruppsatsen ( sannolikt 1700-tal) vilar på altaret och är ett stort träsnideriarbete med drag av provinsiell rokoko. Den är arkitektoniskt uppbyggd med predella och ett mittparti med två kolonnetter med påmålade, klättrande vinrankor, som bär upp ett listverk. Kolonnetterna flankeras av två stora skulpturer (två bibliska figurer). Överstycket domineras av en rundel med guldram, samt den segrande Jesus med korsfanan, i halvrelief; flankerad av två basunbärande människor. Överstycket kröns av en skulpturgrupp (treenigheten) sittande, respektive flygande, över en rocaillesnäcka. De flankeras av två basunblåsande puttis. I mittpartiet dominerar en rektangulär fyllning, med förhöjd mittdel och träskulpturer föreställande Jesus på korset flankerad av Jungfru Maria och lärjungen Johannes. I bakgrunden finns ett målat stadsmotiv med ringmur. Hela uppsatsens yttersidor pryds av en kraftfull, utskuren dekor i form av rokokornament och blomsterslingor. Uppsatsen är marmorerad i olika blå kulörer, de flesta detaljer är försilvrade och/ eller förgyllda. Den runda altarringen, som står direkt på korgolvet, ansluter ej till korväggen. Barriären av trä har en enkel utfomning med locklistpanel och är målad ljusblå. Sannolikt är den från 1900-talets senare hälft. Det breda knäfallet och armstödet är klätt i ett grått tyg liksom de knäfallspallar som står placerad närmast altaret.
SAKRISTIA -Trefyllningsdörren från koret är sannolikt ursprunglig, gråmålad likt de smala fodren. Golv av grovt lertegel, lagt 1968-69. Väggarna är lika kyrkorummets. Taket (1968-69) utgörs av vitlaserade plankor och har en enkel, grönlaserad taklist. Norrväggens stickbågiga fönstersmyg har ett rektangulärt fönster med mittpost och småspröjsade lufter. Två länsstolar är från 1700-talet enligt tidigare inventarieförteckningar. Även ett skrivbord finns. Vid västväggen finns ett större, inbyggt träskåp för hängande textilförvaring. Ett litet kalkstensaltare finns på väggen norr därom. Östväggen har hatthylla . I sydöst finns en port med dubbla dörrblad (1968-69). Inre dörren har tre fyllningar medan den yttre är helt slät.
VAPENHUSET är rektangulärt med entré åt väst. Väggar är putsade, kalkade i gulvitt. Golvet har kalkstensplattor likt mittgången. Platt trätak med brunlaserad smal panel och profilerad taklist med en röd rand längs med. Vid sydväggen finns ett vitlaserat träskåp (elskåpet). I väster finns två gravhällar (en från 1616) uppsatta mot väggen. En vriden, lackad trappa (1968-69) upp mot läktaren går utmed norrväggen och har runda, blåmålade trähandledare. Sannolikt är trappbarriären med fyllningar ursprunglig. Trappans underbyggnad har vitputsad fasad. En liten, gråmålad trefyllningsdörr för in till ett mycket smalt WC. Där finns en ännu mindre dörr till en städskrubb. Västportalens port är sannolikt ursprunglig - en beklädnadsdörr med stickbågigt överstycke, smidesgångjärn och stort stocklås.
TORNVÅNINGAR - Andra våningen har ett äldre skurgolv, väggar lika vapenhusets och ett trätak, äldre, som målats blågrått. Hela den södra väggen är inbyggd (1968-69) med stående, vitlaserad träpanel. Två dörrar leder in till dels trappan upp till tredje våningen och dels förrådet under samma trappa. I västväggen finns ett småspröjsat rundfönster i en mycket djup smyg. I det nordvästra hörnet står ett äldre, vitmålat träskåp som bygger in väggen från golv till tak. Dörren till orgelläktaren sitter i en mycket djup, rektangulär nisch. Det är en recent pardörr av stående, vitlaserad panel. Tornets tredje och fjärde våningar är inte besökta.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
KARLEBY KYRKA - Den nuvarande kyrkan uppfördes 1839 på samma plats som det funnits en tidigare stenkyrka från 1100- eller 1200-talet, ombyggd och utvidgad 1755. Enligt ritningar från 1834 handlar nybyggnaden om tornuppförande och tillbyggnad med två fönster. Då inga undersökningar har genomförts vet man inte huruvida murar från den tidigare kyrkan kvartstår. Från den tidigare kyrkan återstår altaruppsatsen från 1700-talet, ett krucifix samt en medeltida dopfunt av sandsten.
1909-1910 genomfördes en renovering som innebar att kyrkan putslagades och målades utvändigt, solbänkarna byttes till nya av kalksten och taket renoverades men det gamla teglet behölls. Invändigt lades nya trägolv in i långhuset, sakristian och läktaren medan vapenhuset fick nytt stengolv. I vapenhuset byggdes ett vindfång, två nya kaminer sattes in, sakristian fick en ny dörr in till kyrkorummet och nya bänkar, utan dörrar, tillverkades för långhus och orgelläktare. 1931 spacklade man igen långhusets trätak och täckte med juteväv som målades. 1939 installerades en ny ångvärmeledning (lågtrycks-) i kyrkan vilket innebar ett pannrum under sakristian byggdes och två kaminer togs bort. 1952 elektrifierades kyrkan.
En större restaurering genomfördes 1968-69 efter förslag av Anders Ekman. Vid dessa arbeten putsades tornet om och resten av kyrkan putslagades och målades om med silikatfärg. Det södra vindfånget och nedre delen av tornspiran täcktes med kopparplåt, solbänkarna byttes återigen (genomfördes?) och alla kyrkans fönster fick nya, kopplade bågar med antikglas. Invändigt målades hela kyrkan om i en ny färgsättning. Nya innerdörrar sattes in mellan vapenhuset och långhuset samt i det södra vindfånget. Korgolvet och mittgången, som tidigare var belagd med cementplattor, fick nytt golv av kalksten. Korgolvet förlängdes åt väster, korbänkar togs bort, ett nytt altare i kalksten sattes in och altarringen kortades av. Bänkinredningen byggdes om och glesades ut. Under bänkarna placerades konvektorer. Bänkinredningen, som tidigare var placerad i fyra bänkkvarter med korsgång fick nu ett helt kvarter i norr. Trägolvet under bänkkvarteren slipades och hårdlackades. I väster togs tre par bänkar bort och skärmväggar av laserad furupanel sattes upp under läktaren för att tillskapa kapprum och samlingsrum. I vapenhuset, som tidigare hade två trappor till andra våningen, togs den ena trappan bort och en ny byggdes invid det sydvästra hörnet av långhuset som en direkt uppgång till orgelläktaren.
Vid 1968-69 års restaurering fick vapenhuset nytt stengolv samt ett nytt tak av slätspåntade brädor och en taklist. På läktaren togs de åtta läktarbänkarna bort, till förmån för lösa stolar, när golvet byttes och fick två gradänger. Sakristian fick en ny ytterdörr och ny skåpsinredning, en toalett inreddes och pannrummet under sakristian byggdes om, bland annat med en ny ingång. Den äldre pannan byttes mot en ny oljepanna. Under den kvarvarande trappan i vapenhuset byggdes toalett och städskrubb. Vid renoveringen "färgrenoverades" altaruppsatsen, predikstolen och krucifixet utav konservator Olle Hellström. Dopfunten som tidigare varit täckmålad frigjordes från färglager. Även orgeln renoverades utav musikdirektör Nils- Olof Berg.
1985 renoverades kyrkan invändigt genom att det spåntade trätunnvalvet togs fram och målades samt att väggarna putslagades och målades. Sakristian och vapenhuset målades med latexfärg. 1988 nyputsades kyrkan med kalkputs och förslag lades på att eventuellt byta ut solbänkarna. 1997 togs färgskikten från 1985 bort i vapenhuset och sakristian, väggarna putsades om och målades.