dräkt, jacka

Dräkt av övervägande rosabeige sidensatin i intarsiateknik i form av åttkantiga tygbitar tillsammans med bruna sidensatinfyrkanter. De åttkantiga delarna är försedda med broderier i rosarött och blågrönt silke samt guldtråd i form av pioner och rankor. Dräkten är försedd med ca. 10 cm breda gröna kantband (komplex mönsterväv; svastikabotten med olikfärgade blommor och blå rankor, bl. a. pioner och nejlikor). Dräkten har rosa knytband av blommönstrad sidendamast, fodret är av samma tyg.

Dräkten är skuren på ett för hovdräkter (formella dräkter) och mindre formella dräkter, t. ex. drakdräkter, avvikande sätt. Den är kort, mer att beteckna som jacka, och har en ärmutformning som skiljer sig från ovan nämnda dräkters. Dessutom har den delvis igensydda ärmar, som på en japansk kimono. Att den dessutom knyts och ej knäpps är i sig något speciellt. Det finns en tillhörande etikett med texten: "Överdelen till kostym, som bars av en dam, då hon uppträdde på kejsarhovets privata teater. 1700-talet" Nog finns det mycket i dräkten som vid första påseendet minner om en dams dräkt. Att döma av det fåtal illustrationer som finns i tillgänglig litteratur om teaterdräkter, kan man se att skärningen hos en "Imperial theatrical costume for a court lady" (Priest och Simmons 1934, s. 80) ser ut att överensstämma med denna jacka. I texten nämns dock också hur taoistiska ceremoniella dräkter skildras på teaterscenen (ibid, s. 83) och att de är tillverkade i lapptäckesteknik/intarsia i "salmon pink (...) embrodiered with clusters of flowers." (ibid, s. 84) Så mycket kan i alla fall sägas att det med största sannolikhet rör sig om en teaterdräkt. I Gösta Montells lappkatalog i arkivet på FME betecknas dräkten som "lamadräkt" (samt "Tung Ling"). (PH)
[[Etno]]