Brev

Brev 1906-09-22 från John och Ester Bauer till Emma, Josef, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av sex sidor skrivna på fram- och baksidan av två vikta pappersark, varav den ena är ett dubbelblad. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck samt blyerts. De första fem sidorna, samt halva sjätte är skriven av Ester i svart bläck, med några ord på tvären i blyerts, och resterande halva sjätte sidan är skriven av John i blyerts.
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Sida 1]
[Längst upp tryckt text: HOTEL BRISTOL - CAPRI, F. FILIPPO PROP. H IÄCKEL DIRECTEUR, 22.9 08. på tvären på vänster sida: TIP.LIT-P. & C. PORPORA-NAPOLI]
Kära Mamma, pappa, Hjalmar och Ernst.
Hjärtligt tack för brefvet, det kommer
alltid med frisk skogsdoft och upplifvar
våra solstekta själar. Skrif bara litet
oftare. För tillfället ha vi det bra.
Vi vältra oss i Medelhafvets blåa vågor
och solsteka oss på [överstruket ord, inskrivet: dess kullerstenar,
sedan gå vi hem och äta god mat
serverad af en uppassare i frack och
gummisulor. Vi bo i ett Italienskt
pensionat och maten är värkligen
förstklassig. (middagar 7 rätter) För ungefär
en vecka sen gjorde vi en af våra
intresantaste resor. Vi voro i Pompei
och vi besteg Vesuvius. Ja, det var
.
[Sida 2]
en färd som var både ansträngande
och intressant. Vi voro i sällskap
med en dansk dokt. och hans dotter.
Det kändes underligt att gå i samma
gator och portar där folk för nära
2 tusen år sedan rusade fram i döds-
ångest. (De ha afgjutningar efter
mänskor och djur i de mäst förtviflade
och förvridna ställningar.) Deras
kultur stod antagligen mycket högt,
deras konst, serskildt deras skulptur,
är bland det vackraste jag [överstruket: h--] sett.
Badanstalter fanns det godt om, de
måtte tydligen ha varit det moderna
Italiens fullkomliga motsatser i fråga
om renlighet. På kvällen i sol-
nedgången startade vi Vesuviusfärden.
Vi bestego hästarna - jo det är verkligen
sant - vi redo allihopa - Vi
bestego hästarna, som sagt var, i
solnedgången och så ledde vägen
från bördigt [överstruket: bad] land [överstruket: och, inskrivet med] vinplantager
till aska och lafva och all möjlig
.
[Sida 3]
styggelse. Snart mötte oss en lafvaström
och den var af ganska sen dato,
den var från sista utbrottet 1906
och det var ohyggligt att se hur den
hade begraft det bördiga landet och
omringat husen. När lafvan hade
kommit till en kyrka buro prästerna
ut sin Madonnabild och strax
stannade strömmen, efter det undret
var det många som öfvergingo till
katolisismen. Där fans återigen en
annan kyrka där lafvan hade brändt
in dörrar och fönster och förstört
deras Madonnabild, men det sägs,
att orsaken därtill var [inskrivet: att] en liten
spegel ini mariabilden hade blifvit
spräckt. Så redo vi vidare i djup
aska, vägen går i sixsax uppåt och är
ganska brant. solen gick ner och
månen kom upp och vägen blef
ohyggligt hemsk men storslagen.
Öfver denna öken af svart aska
redo vi på hvita hästar, jag kände
[inskrivet på tvären längst ner till höger: 3 timmars ridt
uppåt]
.
[Sida 4]
vi redo genom en [överstruket: Pini] Pinieskog,
dimma låg på marken och trädens
kronor liksom [överstruket ord] flöto på en
hvit sjö, så kommo ryttarna och
de gungade i samma hvita.
När vi kommo till vårt hotel voro
vi mycket trötta och jag blef sorgligt
nog mycket häftigt sjuk, det var
samma symtom som vid sjösjuka,
kanske var det svafvelångorna och
kanske var det ridten, som var
skuld till det. Dan därpå voro vi
alla krya igen och foro tillbaka
till Neapel. Här i Capri ha vi nu varit
en vecka och här flyter den ena dagen in
i den andra, man kan knappast räkna tiden,
vi bada, äta och sofva och hämta krafter
till de kommande strapatserna.
Kommer Mamma ihåg, att då
vi hade packat ihop vårt lilla hem
och kommo till Jönköping lösa och
lediga utan våra små husliga bekymmer
om jungfru och mat, att jag var glad

Sida 5
öfver min frihet. Mins Mamma
att Mamma då sade att det
inte skulle dröja länge förän jag
länktade efter det igen. Och det var
alldeles riktigt. John och jag sitta
och titta på våra foto. från Stugan
och tala om Spink och Kisse och
skogen och länkta så intensivt
efter det igen. Men nu ta vi det
som en plikt att vara ute i
vinter med - sedan så - .
Nu slutar jag med många hjärtliga
hälsningar till alla.
Esther
Foto följer.
Tack för brefvet. Det är roligt
att höra att ni allesamman
må bra, och att Cederholms
har flyttat. Föröfrigt in-
stämmer jag med Esther.
Ännu ha inte Göteborgspängar-
na kommit. Italienska post-
gången är treflig. Häls
John.