WERNERSKA VILLAN

Kvarteren längs Nya Allén gavs en monumental utformning och ligger som stora palats vända mot allén. Wernerska villanUppdraget lämnades istället till Adrian Peterson. Förslaget fastställdes i december 1886. Anlitad byggmästare var firman N Andersson & Co. Arkitektoniska förebilder var hämtad från norra Tyskland. Villan inrymde tjugo rum fördelade på två bostadsvåningar och en vindsvåning. Till byggnaden hörde även ett stall. Redan från början installerades elektriskt ljus och även en del gasledningar. I husets togs ofta emot gäster av hög börd, bl a kung Oscar II.

Efter Carl Wijks död övertogs villan under en period av hans äldste son Carl Olof Wijk. Villan såldes därefter till grosshandlare Gustaf Werner. Före sin död testamenterade han hela fastigheten med alla inventarier till Göteborgs stad på villkor att hans systrar fick bo kvar i villan under hela sin levnadstid. Göteborgs stad blev ägare till villan 1950 då en omfattande renovering genomfördes. Bostadsvåningen kom därefter att användas som kommunens representationsvåning. Första våningen moderniserades då som kontor. Sedan 1997 är den arkitektkontor för Semrén och Månsson.

Villan i nyrenässans var en av den tidens mest praktfulla byggnader i Göteborg med en interiör som visar ett förmöget borgarhem. Byggnaden har två våningar med övervåningen i varmrött frankfurtertegel, dekorerad med granitkolonner, ljusa pilastrar och balkonger. Fasaden avslutas upptill med en skulptural fris och takgesims. Mot Teatergatan finns ett burspråk utsmyckat av skulptören Edvard Barmbeck. Villan var stadens första med belysning. Strömmen kom från en ångmaskindriven dynamo i källaren.

Den palatsliknade villan byggdes 1885-89 för grosshandlare Carl Wijk och hans hustru Emma Helena Röhss efter ritningar av Adrian Crispin Peterson. Den är uppförd i två våningar med rusticerad bottenvåning och en framspringande mittrisait, krönt av en balustrad och ett överstycke med segmentgavel. Mot den rikt dekorerade putsarkitekturen i sockelvåning, mittrisalit och taklist kontrasterar enkla, släta tegelytor i övervåningen. Frisen under takfoten är utförd av skulptören Edvard Brambeck. Invändigt leder en marmortrappa genom en två våningar hög vestibul upp till paradvåningen med en rik inredning från byggnadstiden. Villan testamenterades på 1950-talet till Göteborgs stad av dåvarande ägaren.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Kommerserådet Carl Wijk köpte år 1883 tomten och gav i uppdrag till arkitekt Victor Adler att lämna förslag till en villa på platsen. Uppdraget lämnades istället till Adrian Peterson. Förslaget fastställdes i december 1886. Anlitad byggmästare var firman N Andersson & Co. Arkitektoniska förebilder var hämtad från norra Tyskland. Villan inrymde tjugo rum fördelade på två bostadsvåningar och en vindsvåning. Till byggnaden hörde även ett stall. Redan från början installerades elektriskt ljus och även en del gasledningar. I husets togs ofta emot gäster av hög börd, bl a kung Oscar II.

Efter Carl Wijks död övertogs villan under en period av hans äldste son Carl Olof Wijk. Villan såldes därefter till grosshandlare Gustaf Werner. Före sin död testamenterade han hela fastigheten med alla inventarier till Göteborgs stad på villkor att hans systrar fick bo kvar i villan under hela sin levnadstid. Göteborgs stad blev ägare till villan 1950 då en omfattande renovering genomfördes. Bostadsvåningen kom därefter att användas som kommunens representationsvåning. Första våningen moderniserades då som kontor. Sedan 1997 är den arkitektkontor för Semrén och Månsson.

Källa: Wikipedia

Den palatsliknade villan byggdes 1885-89 för grosshandlare Carl Wijk och hans hustru Emma Helena Röhss efter ritningar av Adrian Crispin Peterson. Den är uppförd i två våningar med rusticerad bottenvåning och en framspringande mittrisait, krönt av en balustrad och ett överstycke med segmentgavel. Mot den rikt dekorerade putsarkitekturen i sockelvåning, mittrisalit och taklist kontrasterar enkla, släta tegelytor i övervåningen. Frisen under takfoten är utförd av skulptören Edvard Brambeck. Invändigt leder en marmortrappa genom en två våningar hög vestibul upp till paradvåningen med en rik inredning från byggnadstiden. Villan testamenterades på 1950-talet till Göteborgs stad av dåvarande ägaren.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Kommerserådet Carl Wijk köpte år 1883 tomten och gav i uppdrag till arkitekt Victor Adler att lämna förslag till en villa på platsen. Uppdraget lämnades istället till Adrian Peterson. Förslaget fastställdes i december 1886. Anlitad byggmästare var firman N Andersson & Co. Arkitektoniska förebilder var hämtad från norra Tyskland. Villan inrymde tjugo rum fördelade på två bostadsvåningar och en vindsvåning. Till byggnaden hörde även ett stall. Redan från början installerades elektriskt ljus och även en del gasledningar. I husets togs ofta emot gäster av hög börd, bl a kung Oscar II.

Efter Carl Wijks död övertogs villan under en period av hans äldste son Carl Olof Wijk. Villan såldes därefter till grosshandlare Gustaf Werner. Före sin död testamenterade han hela fastigheten med alla inventarier till Göteborgs stad på villkor att hans systrar fick bo kvar i villan under hela sin levnadstid. Göteborgs stad blev ägare till villan 1950 då en omfattande renovering genomfördes. Bostadsvåningen kom därefter att användas som kommunens representationsvåning. Första våningen moderniserades då som kontor. Sedan 1997 är den arkitektkontor för Semrén och Månsson.

Källa: Wikipedia

Den palatsliknade villan byggdes 1885-89 för grosshandlare Carl Wijk och hans hustru Emma Helena Röhss efter ritningar av Adrian Crispin Peterson. Den är uppförd i två våningar med rusticerad bottenvåning och en framspringande mittrisait, krönt av en balustrad och ett överstycke med segmentgavel. Mot den rikt dekorerade putsarkitekturen i sockelvåning, mittrisalit och taklist kontrasterar enkla, släta tegelytor i övervåningen. Frisen under takfoten är utförd av skulptören Edvard Brambeck. Invändigt leder en marmortrappa genom en två våningar hög vestibul upp till paradvåningen med en rik inredning från byggnadstiden. Villan testamenterades på 1950-talet till Göteborgs stad av dåvarande ägaren.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Kommerserådet Carl Wijk köpte år 1883 tomten och gav i uppdrag till arkitekt Victor Adler att lämna förslag till en villa på platsen. Uppdraget lämnades istället till Adrian Peterson. Förslaget fastställdes i december 1886. Anlitad byggmästare var firman N Andersson & Co. Arkitektoniska förebilder var hämtad från norra Tyskland. Villan inrymde tjugo rum fördelade på två bostadsvåningar och en vindsvåning. Till byggnaden hörde även ett stall. Redan från början installerades elektriskt ljus och även en del gasledningar. I husets togs ofta emot gäster av hög börd, bl a kung Oscar II.

Efter Carl Wijks död övertogs villan under en period av hans äldste son Carl Olof Wijk. Villan såldes därefter till grosshandlare Gustaf Werner. Före sin död testamenterade han hela fastigheten med alla inventarier till Göteborgs stad på villkor att hans systrar fick bo kvar i villan under hela sin levnadstid. Göteborgs stad blev ägare till villan 1950 då en omfattande renovering genomfördes. Bostadsvåningen kom därefter att användas som kommunens representationsvåning. Första våningen moderniserades då som kontor. Sedan 1997 är den arkitektkontor för Semrén och Månsson.

Källa: Wikipedia

Den palatsliknade villan byggdes 1885-89 för grosshandlare Carl Wijk och hans hustru Emma Helena Röhss efter ritningar av Adrian Crispin Peterson. Den är uppförd i två våningar med rusticerad bottenvåning och en framspringande mittrisait, krönt av en balustrad och ett överstycke med segmentgavel. Mot den rikt dekorerade putsarkitekturen i sockelvåning, mittrisalit och taklist kontrasterar enkla, släta tegelytor i övervåningen. Frisen under takfoten är utförd av skulptören Edvard Brambeck. Invändigt leder en marmortrappa genom en två våningar hög vestibul upp till paradvåningen med en rik inredning från byggnadstiden. Villan testamenterades på 1950-talet till Göteborgs stad av dåvarande ägaren.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Kommerserådet Carl Wijk köpte år 1883 tomten och gav i uppdrag till arkitekt Victor Adler att lämna förslag till en villa på platsen. Uppdraget lämnades istället till Adrian Peterson. Förslaget fastställdes i december 1886. Anlitad byggmästare var firman N Andersson & Co. Arkitektoniska förebilder var hämtad från norra Tyskland. Villan inrymde tjugo rum fördelade på två bostadsvåningar och en vindsvåning. Till byggnaden hörde även ett stall. Redan från början installerades elektriskt ljus och även en del gasledningar. I husets togs ofta emot gäster av hög börd, bl a kung Oscar II.

Efter Carl Wijks död övertogs villan under en period av hans äldste son Carl Olof Wijk. Villan såldes därefter till grosshandlare Gustaf Werner. Före sin död testamenterade han hela fastigheten med alla inventarier till Göteborgs stad på villkor att hans systrar fick bo kvar i villan under hela sin levnadstid. Göteborgs stad blev ägare till villan 1950 då en omfattande renovering genomfördes. Bostadsvåningen kom därefter att användas som kommunens representationsvåning. Första våningen moderniserades då som kontor. Sedan 1997 är den arkitektkontor för Semrén och Månsson.

Källa: Wikipedia