GOTHEMS KYRKA

Kyrkobyggnaden
Gothem kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Gothem församling, och används fortfarande för detta ändamål.

Kyrkans äldsta delar är koret med sakristian och absiden, vilka kom till vid en byggnads¬etapp i början av 1200-talet som ersättning för en äldre, romansk stenkyrkas korparti. Grundresterna av denna äldre kyrkobyggnad från 1100-talet påträffades under golvet i kyrkan vid den senaste invändiga restaureringen 1949-50.

Det nuvarande långhuset byggdes vid mitten av 1200-talet. Av allt att döma var avsikten att dess västra del skulle förses med ett torn. Planerna ändrades, och under senare delen av 1200-talet påbörjades det nuvarande tornet omedelbart väster om långhuset. Efter ett längre uppehåll fullbordades tornbygget vid 1300-talets mitt. Det kröntes då med stor sannolikhet av en spetsig tornhuv liknande dem i t.ex. Rone eller Öja. Den övre delen av tornet rätades vid bygget upp i förhållande till den nedre delen.

Vid sidan av kyrktornen på Domkyrkan i Visby samt tornen i Lärbro och Vamlingbo m.fl. torde Gothem kyrka ha haft det högsta tornet på Gotland. Den murade delen av tornet är f.ö. enligt tillgängliga uppgifter fortfarande högst på ön (ca 42,5 m). Höjden till flöjeln är ca 52,0 m. Även i övrigt är kyrkan en av Gotlands stör¬sta, bl.a. uppgår de totala takytorna till ca 1 000 m2 och de totala, putsade fasadytorna till ca 1 380 m2

Kyrkans samtliga tak har av allt att döma alltid varit täckta med bräder (på tornet tornpanel, i övrigt faltak).

Kyrkan har genomgått mycket få utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är ombyggnaden av den förmodade, spetsiga tornhuven till ett sadeltak. När den utförts är ovisst, man har antagit att det skett i samband med en brand på 1400-talet, men säkra uppgifter saknas. Större reparationer på torntaket har i modern tid skett 1879, 1933 och 1997. Invändigt har kyrkorummet under efterreformatorisk tid inretts med bänkar, predikstol, altaruppsats m.m.

Kyrkogården består av en äldre, nära nog kvadratisk del runt kyrkan och en på 1990-talet tillagd del öster därom. Båda omges av meterhöga stenmurar. Den äldsta kyrkogårdens murar är med undantag av den i söder samt ett stycke av den västra muren av mycket ålderdomlig karaktär och dateras till 1200-talet. Ursprungligen var de dock betydligt högre, ca 2,9 m. Den södra muren har sannolikt flyttats dryga tiotalet meter i samband med en utvidgning av kyrkogården under 1800-talet, och den bortrivna stigluckan ersattes då med en järngrind. En omläggning av den västra muren mellan stigluckan och det sydvästra hörnet gjordes på 1980-talet(?). Murarna kring den nya kyrkogården kom till 1993.

Kyrkogårdsmurens medeltida stigluckor har bevarats i väster, öster och nordost, medan en stiglucka i den södra muren sannolikt revs i samband den nämnda utvidgningen av kyrkogården på 1800-talet. Stigluckorna är uppmurade av kalksten, täckta av tunnvalv, ut- och invändigt kalkputsade och vitkalkade samt försedda med enkla, brädtäckta sadeltak.

I kyrkogårdsmuren omedelbart väster om kyrkan står som framgått ruinen av en kastal från 1100-talet. Kastalen rämnade 1867 så att endast den östra väggen är kvar i sin helhet. Mellan kyrkotornet och kastalen syns i gräsmattan rester efter ett fundament, vilket anses ha burit en brygga mellan dessa byggnader.

I den norra kyrkogårdsmuren är infogat ett sockenmagasin i två våningar från 1869. Det är byggt av kalksten, putsat och vitkalkat samt försett med tegeltak.

Antalet synliga gravar noterades inte vid kyrkogårdsinventeringen 1996. De flesta är emellertid belägna söder om kyrkan, varav de äldsta finns i det sydvästra hörnet. Området närmast kyrkobyggnaden på norra sidan är fritt från synliga begravningar. Den nya kyrkogården rymmer endast några få gravar samt en minneslund.

Marken på båda kyrkogårdsdelarna är gräsbevuxen och gångarna på den gamla delen är belagda med grus.
Innanför kyrkogårdsmuren på den äldsta delen är en krans av lövträd planterad, i huvudsak ask och lönn, och på den nya kyrkogårdsdelen lind.

Gothems kyrka med omgivande miljö hör till Gotlands mest intressanta medeltida byggnadsanläggningar. Den höga kyrkogårdsmuren har tre bevarade medeltida stigluckor; intill den östra stigluckan finns ruinen av ett medeltida murat torn (kastal). Den murade kyrkan, som är en av Gotlands största, består av rektangulärt långhus, absidkor, västtorn samt sakristia norr om koret. Den är uppförd etappvis under medeltiden. Koret med absid och sakristia härstammar från 1200-talets början. Långhuset, med sin ovanligt stora romanska sydportal, tillfogades därefter. Det torn som planerats över långhusets västra del utfördes aldrig; istället byggdes ett torn väster om långhuset vid 1200-talets slut, som fullbordades av mäster "Egypticus" vid 1300-talets mitt. Tornet har sidogallerier under pulpettak, kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar och kröns av ett sadeltak med takryttare. Långhusets östra del täcks av fyra kryssvalv, som bärs upp av en mittkolonn, medan västpartiet (det planerade tornet) täcks av ett kryssvalv; två rundbågiga öppningar med mellanliggande kolonnpar sammanbinder rummen. En vid, spetsig triumfbåge förenar långhuset med koret. Såväl långhus som kor har rundbågiga fönsteröppningar. Unika för interiören är de medeltida kalkmålningar som framtogs vid professor Erik Lundbergs restaurering 1950; de har troligen utförts av en tysk konstnär omkring 1300.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.