klkl

MARIA
TESCH

En kvinnlig sekelskiftesfotograf

Av de många ateljéfotografer som var verksamma i Linköping kring sekelskiftet
var Maria Tesch kanske den mest berömda.

Maria Tesch kom till Linköping år 1873, hon var då 23 år gammal. Som 16-åring flyttade hon till Stockholm för att lära sig fotografyrket efter att ha vuxit upp i Eksjö och därefter flyttade hon till Linköping.
Maria öppnade en ateljé i närheten av hörnet Drottninggatan-Nygatan och skaffade sig snart ett namn i staden. Det gick så bra för Maria att hon några år senare kunde köpa hela gården för en summa av 23 000 kronor.
Ryktet om Maria Tesch spreds i trakten och det blev mycket populärt att låta sig fotograferas i hennes ateljé. I många Linköpingsbors familjealbum kan man fortfarande hitta Teschska fotografier.

Maria Tesch hade en enorm kapacitet och lyckades med tiden skaffa sig en förmögenhet. När rörelsen växte skaffade hon sig nya lokaler och flera anställda. Hon var hård som chef.
Målarmästare P A Johansson beskriver i en minnesskrift om denna märkliga kvinna:

Hennes biträden fick inga fristunder, det var arbete jämnt. Men ingen arbetade som hon själv och pengar flöt in oupphörligen, och de som var i behov av att låna visste vart de skulle vända sig. De fick dock betala höga räntor. Hon levde själv ytterst sparsamt. Man kan med säkerhet säga att ingen i Linköping arbetat ihop en sådan förmögenhet som hon.

Vid sidan av fotoverksamheten drev Maria fastighetsaffärer och hyrde ut lägenheter. Hon levde ensam som karriärskvinna hela sitt liv, utan man och barn. Man kan dock läsa i Östgöta Correspondenten att hon hade hund.

Maria Tesch dog den 5 april 1936 och efterlämnade en förmögenhet på över en miljon kronor. Innan hennes död lämnade hon 1800 glasplåtar till Stiftsbibliotekets samlingar för att stärka porträttsamlingen på biblioteket. Vid hennes bortgång hade hon testamenterat en gård till Föreningen De gamlas hem i Linköping samt en gård i hemstaden Eksjö till välgörande ändamål.

Idag finns tusentals fotografier bevarade på Östergötlands museum och Stiftbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek. Dessutom har museet fått en del material från Marias ateljé.
Marias arbete lever nu kvar i framför allt de bilder som finns kvar, men det finns också en del skildringar av Maria som person. Här ett litet minne om hur det kunde vara att gå på en tagning hos Teschan som hon populärt kallades:

Bland de många apparaterna, som fanns i ateljén, var ett slags stöd, som ställdes bakom en. Det liknade en halvrund krycka och skulle hindra en att röra på huvudet under tagningen. Det var svårt att hålla sig för skratt, när hon, innan hon kröp in bakom skynket, ropade: ´Se glad ut, tänk på den som ska ha fotografiet!´

Källor: Stiftsbiblioteket, Östergötlands museum och Östgöta Correspondenten

Arne Gustafsson föddes den 30 november 1923 i Vårdsberg, söder om Linköping. Han var nummer tre i en syskonskara på fyra. De första skolåren gick han i Vårdsbergs skola därefter flyttade familjen till Tannefors. Arne har bl.a. arbetat hos korgmakare Limnell, Patentkorkfabriken och ASJ.

Det var under krigsåren som Arne kom att intressera sig för fotografering. Han gick en fotokurs hösten 1943 och våren 1944 hos fotografen K. J. Stenhardt. Arne köpte nu sin första kamera, en Rollicord. Nu blev fotografering hans stora hobby, och mammas garderob byggdes om till ett fotolaboratorium. Han började med att fotografera på fester, ta skolkort och senare även reportagebilder. År 1948 slutade Arne på ASJ och började frilansa som fotograf. Under flera år deltog han i en rad tävlingar där han vid olika tillfällen kom att erhålla första eller andra pris. Han fick även sina bilder publicerade i Foto och Fotografisk årsbok. Arne frilansade även för NT/ÖD. Från 1955 och tretton år framåt var han Aftonbladets fotograf i Östergötland, därefter hade han många uppdrag åt Expressen och Stockholms-Tidningen. Gratistidningen Linköpings Extra, startades av Arne Gustafsson. Den registrerades redan år 1972 men det dröjde ända till september 1978 innan första numret kom ut. I början av 60-talet engagerade Östergötlands länsmuseum honom för miljöfotografering och dokumentation av arkeologiska utgrävningar samt dokumentationen av stiftets kyrkobeskrivningskommitté. År 1979 blev Arne Gustafsson Linköpings kommuns kulturstipendiat.

På Kungsgatan 18 öppnade Arne ateljé i mars 1953 och tio år senare flyttade han till lokaler på Ågatan, där han verkade ända till sin bortgång år 1999.

Arne Gustafssons fotoarkiv ägs av Östergötlands museum och tillgängliggörs av Bild Linköping. Fotoarkivet förvärvades ursprunligen av Linköpings universitet (Centrum för lokalhistoria), Linköpings kommun och Östergötlands museum. Sedan 2014 ägs och förvaltas arkivet av Östergötlands museum, alla parter har fortsatt rätt att använda bildmaterialet.
Arne Gustafsson hade under sin levnadstid företag med anställda. Exempelvis företaget Östgötabild som han drev tillsammans med fotografen och hustrun Inger Gustafsson. Detta gör att vissa fotografier i samlingen kan ha tagits av andra fotografer under företaget Östgötabild.