KV VINKELN 28

KVARTERET VINKELN - Kvarteret Vinkeln sträcker sig utmed klintbranten och utgörs av ett vinkelformat markområde, vars fastigheter dels är placerade uppe på klinten och dels nedanför. I väster angränsar kvarteret till Smittens backe, Södra Kyrkogatan och Ryska gränd. Övre Finngränd avgränsar kvarteret mot norr och Trappgatan i öster. Den sydöstra delen av kvarteret gränsar till Torngränd i norr, Nygatan i öster och Hästgatan i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret dels Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 21-24 och 36-48, dels S:t Hansrotens tredje kvarter med tomtnummer 2-4.
Det är ovisst om kvarteret under medeltiden motsvarade ett enda eller om eventuellt någon gränd genomskurit kvarteret. I dess sydvästra del löpte under 1800-talet en gränd i nordostlig riktning, från Smittens backe in på nuvarande Vinkeln 28, som möjligen var medeltida. Troligen var kvarteret relativt tätbebyggt med stenhus under medeltiden. Murverk efter dessa byggnader finns dock endast bevarade under mark. På 1646 års karta var kvarteret endast utmärkt nedanför klinten. Däremot sträckte det sig längre norrut och på området fanns två markerade stenhus. 1697 års karta visar att den del av kvarteret som ligger nedanför klinten fått dagens utbredning och var uppdelat på sju tomter av vilka flera enbart användes för odling. Kvarterets östra hälft uppe på klinten motsvarades av åkermark med undantag för de två nordligaste tomterna, vilka vid den här tiden var bebyggda. Åkermarken omnämns ha varit bebyggd tidigare.
Ännu under 1700-talet utgjordes den övre delen på klinten sannolikt till större delen av åkermark, vilken kallades "Madame Kinlocks åker" efter rådmansänkan Catharina Kinlock. Efter hennes död 1756 ärvdes marken av svärsonen Nils Lundsberg och kallades sedermera "Lundsbergs åker". Nygatans äldsta del, mellan Hästgatan och Klintgränd, återfinns här. Norderroten ansågs under 1700-talet vara svårtillgänglig från den äldre stadskärnan och bebyggdes därför relativt sent. Även den dåliga vattentillgången på Klinten var en anledning till detta. De närmaste brunnarna fanns vid Stora Torget och Ryska gränd. Idag domineras den övre delen av kvarteret av låga skiftesverkshus, medan den lägre delen nedanför klintbranten främst utgörs av större byggnader.

VINKELN 28 - Fastigheten Vinkeln 28 är en välbevarad köpmansgård, som är belägen i kvarterets sydvästra del nedanför klintkanten. Den gränsar till Smittens backe och det vidgade gaturummet, tidigare kallat Schonfeldts plats, vid Södra Kyrkogatan i sydväst. Medeltida murlämningar finns troligen upp till och med andra våningsplanet i fastighetens huvudbyggnad. Ännu under 1800-talet löpte en gränd, med eventuellt medeltida ursprung, från Smittens backe in på nuvarande Vinkeln 28. Fastigheten har haft samma tomtsträckning sedan åtminstone slutet av 1600-talet. Enligt 1697 års karta motsvarade den tomt 302, och var bebyggd med ett trähus med kålgård och gårdsrum. Det medeltida stenhuset omnämns inte och kan därför antas ligga i ruin. Vid 1785 års husklassifikation var fastigheten bebyggd med ett stenhus i två våningar och ett fähus, där stenhuset motsvarar dagens huvudbyggnad.
Idag består fastigheten av huvudbyggnaden från 1700-talet med en väl bevarad gårdsbebyggelse. Huvudbyggnaden är uppförd i vinkel och placerad i det nordvästra hörnet med den västra långsidan vänd mot Schonfeldts plats, vid Södra Kyrkogatan. Intill klintväggen ligger en gårdslänga som i norr angränsar till huvudbyggnaden. Denna byggnad inrymde ursprungligen bostad och magasin. Längs den sydvästra delen av fastigheten sträcker sig en magasins- och ladulänga. Båda gårdsbyggnaderna är sannolikt uppförda under början av 1800-talet.
Längs klintens bergvägg finns en överbyggd trappa som leder från gården upp till ett lusthus på Vinkeln 27. Trappan ersatte vid 1900-talets början en äldre trappa på samma plats. Gårdsrummet är väl skyddat ut mot gatumiljön av en hög tegelavtäckt och putsad mur, med segmentbågeformad portöppning och inkörsport av fiskbensställd panel. Gårdsplanen består av rena berghällar med klintavsatser och är delvis belagd med gatsten. Intill ladulängan står en Luxlampa, vilken är den enda bevarade gaslyktan i Visby.
Fastigheten har tillhört handelsmän sedan mitten av 1700-talet, med ett avbrott för hantverkare under första hälften av 1800-talet. Affärsrörelse etablerades i lokalerna ut mot gatan under 1800-talet och bedrivs ännu i huvudbyggnadens bottenplan samt i magasins- och ladulängan ut mot Smittens backe.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0