LOMMELANDS KYRKA

LOMMELANDS KYRKA har en förhållandevis kompakt byggnadskropp, med ett rektangulärt långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster och sakristia i norr. Torn finns inbyggt i kyrkans västparti. Trapphusen på tornets sidor är sammanbyggda med långhusets tak och ytterväggar, och tornet är endast synligt ovan tak. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över koret, och täckt med enkupigt lertegel. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en sockel i granit. I mötet mellan vägg och tak en brunmålad taklist av trä.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster. En halvcirkelformig granittrappa i tre steg leder till en rundbågig portal med en dubbel rektangulär trädörr. Dörrarna är klädda med profilerad panel i vinkelmönster och brunmålade (sannolikt ursprungligen bruntjärade). Halvrunt överljusfönster ovanför dörren, och ovanför detta en rektangulär plåtlykta, grönmålad med grönt glas, från byggnadstiden. Ytterligare en ingång finns på korets sydsida, med liknande utformning. En halvrund stentrappa i tre steg leder till en plattbågigt avslutad portal med dubbel trädörr med panel och kulör likt huvudporten. Även här sitter en lykta från byggnadstiden. Också dörrarna till sakristia och pannrum har motsvarande utformning. FÖNSTREN i långhus och kor är halvhöga rundbågiga spröjsade träfönster med korspost, målade i brunt. I västpartiet och tornet finns också mycket små smala rundbågiga fönster. I tornets (och därmed också kyrkans) västfasad finns ett rundfönster.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt, men med en överdel (klockvåningen) av trä. Denna överdel är något indragen, och klädd med brunmålad locklistpanel. Här finns i alla väderstreck parställda rektangulära ljudöppningar med dubbla diagonalprofilerade träluckor. Torntaket är en flack plåthuv, krönt av kors i kraftigt klot, förgyllda.

KYRKORUMMET har ingen särskild markering av koret, annat än att korgolvet är två steg högre. Kyrkan har en läktare i väster, där orgelns spelbord finns, medan själva orgelverket finns i tornets läktarvåning vilken öppnar sig mot kyrkorummet. I denna öppning sitter ett gallerverk som samtidigt är orgelns fasad. Det allra mesta av såväl inredningen som dess bemålning är från byggnadstiden, och allt har en för tiden karaktäristisk barockinspirerad utformning. Måleriet av C O Svensson och Thorbjörn Engblad är genomgående komponerat och väver samman de äldre inventarierna (restaurerade av C O Svenson) med det övriga kyrkorummet.
GOLVET är ett obehandlat trägolv över hela kyrkorummet, två steg högre i koret. VÄGGARNA är slätputsade med en (medvetet) något ojämn yta, gråvita. TAKET är tredelat och välvt i treklöverform, avvalmat i samma form över koret. Det är brädklätt och målat i ljusblått. Tre tvärbjälkar tvär över kyrkorummet, målade i rödbrunt med gråvit dekor. Taklisten är rundad med ett enkelt illusionsmåleri i rödbrunt och grått.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset och i söder till koret. Innerdörrarna är släta och målade i grön lasering. Även dörren till sakristian har samma utformning. FÖNSTREN är halvhöga rundbågiga, med vitmålade spröjsade träfönster med korspost. Fönstren är kopplade och har tonade antikglas i rutorna.
SAKRISTIAN på norrsidan har en interiör som ansluter till kyrkorummet, med obehandlat brädgolv, slätputsade gråvita väggar och ett välvt brädklätt innertak, målat i ljusblått med en rödbrun taklist. Ett skåp infällt i väggen.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. GOLVET täckt med refflade granitplattor, VÄGGARNA slätputsade gråvita, TAKET brädklätt och brunmålat. Släta välvda DÖRRAR till läktar- respektive torntrapphus på söder och norrsida. Dörrar målade i mellanbrunt liksom taket, och med mörkbruna lister och taklist.

INREDNING:

ALTARE - Vid östra korväggen. Rektangulärt träbord; sidorna mörkbruna med ljusbruna fyllningar, skivan svart. Mitt på framsidan är målat ett kors.
ALTARRING - Halvrund sluten med svarvade dockor. Målad i grått, dockorna med svag marmorering, i övrigt brunt och rödbrunt med svart överliggare. Knäfallet är klätt i mörkröd galon.
ALTARUPPSATS - Placerad på altarets bakkant. Av skulpterat trä. I nederdelen ett rektangulärt fält med bibelspråk. Två profilerade konsoler bär upp de två svarvade kolonner som flankerar själva altartavlan. Den är en rektangulär oljemålning på trä med trepassformig överdel och ram med plattskuren dekor. Målningen föreställer en nattvardsscen. Längst ut på sidorna sitter kraftiga skulpterade vingar med rika plattskärningar. Ovanför nattvardsmålningen ytterligare ett bibelcitat, och överst ett triangulärt gavelstycke med skulpterad ram och i mitten Karl XII:s krönta namnchiffer. Mittparti och vingar från 1665, gavelstycket troligen samtida med bemålningen, vilken härrör från 1703. Altaruppsatsen restaurerad av C O Svenson 1931. Nattvardsmålningen är en kopia från 1931 av Thorbjörn Engblad. Den är placerad framför det skadade originalet, vilket förvarades i klockstapeln på gamla kyrkplatsen 1866-1931.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan, bestående av korg, trappa och ljudtak, samt ett ryggstycke. KORGEN är sexkantig. Sidorna är fältindelade med målningar av evangelisterna inom arkadbågar. Plattskärningar i själva arkadbågarna. Kolonner i hörnen, som vilar på förkroppningar i nederdelen och som bär upp den profilerade överkanten. LJUDTAKET är sexkantigt, med målat textband runt nederkanten och därovanför en profilerad list med knoppar ovanpå hörnen och tresidiga gavelfält däremellan. RYGGSTYCKET har ett T-format fält med en sliten inskription. Allt är MÅLAT i dämpade svarta, rödbruna, grå och mönjeröda kulörer. TRAPPAN är yngre och har ett sidostycke i 1920-talsbarock. Predikstolen är TILLVERKAD 1652, och ommålad på 1700-talet, och kommer från Näsinge gamla kyrka. Den restaurerades 1931 i samband med uppsättandet i kyrkan, varvid en ny trappa byggdes. En sida som fattades nytillverkades, och fick sedan en ny apostlamålning av Thorbjörn Engblad.
DOPFUNT - I korets norra del, vid predikstolen. Vilar på en i golvet nedsänkt kvadratisk granitsockel. Dopfunten är medeltida, från 1200-talet, av täljsten. Foten är enkel, rund, med ett cylindriskt skaft med ett slätt mittband. Cuppan är kraftig, med rundad undersida och raka kanter. Dekoren är enkel och utgörs av släta band runt överkant och liv. Funten är i gott skick med få skador.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två kvarter, som ansluter till långväggarna. Bänkgavlar liksom bänkskärmarna mot koret är fältindelade med enkla speglar. Gavlar och skärmar marmorerade i grågrönt med brunsvart överliggare. Innanmätet i bänkarna målat i brunt. Gråmarmorerade psalmbokshyllor, vid mittgången försedda med hål för ljushållare.
LÄKTARE - I väster, uppburen av åtta träpelare, fyrkantiga med profileringar; rödbruna med lätta marmoreringar. En av pelarna härrör från gamla kyrkan (den bakersta på sydsidan) och har utgjort förebild för de övriga. Läktarbarriären har ett brett och framskjutande mittparti, endast de yttersta fälten är indragna. Bröstningen är utsmyckad med klöverformiga grunda arkadbågar mellan pilastrar. Speglarna är marmorerade i rödbrunt, listverket målat i svart, grönt och mönjerött. I över- och underkant profilerade lister, marmorerade i grågrönt, och med en brunsvart överliggare.
ORGEL - Orgelverket, från M J & H Lindegrens orgelbyggeri, är placerat i tornets läktarvåning, dvs utanför det egentlige kyrkorummet. I den välvda öppningen mellan tornrummet och kyrkorummet sitter en skärmvägg med ett profilerat gallerverk, som samtidigt utgör orgelfasad. Fasaden är uppbyggd som ett ramverk, med orgelpipor (av trä, icke ljudande) i speglarna. Dörrar på sidorna leder in till orgelverket och läktartrappan. Piporna är målade i silverfärg och ramverket i grönt med grå och rödbruna lister. Överst sitter ett ornament i form av en lyra. Framför fasaden står spelbordet, målat på samma sätt som fasaden.
NUMMERTAVLOR - Placerade vid sidan om altaruppsatsen. Två stycken rektangulära av trä. Vit siffertavla med en smal ram, målad i vitt och blågrått. Ljusarmar monterade på sidan
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor, försedda med inskriptioner. Den mindre är gjuten 1695 i Amsterdam, och hängde under en tid efter gamla kyrkans rivning i klockstapeln på gamla kyrkogården. Den större är gjuten 1937 hos Bergholtz i Stockholm.
BELYSNINGSARMATURER - Kyrkan har bevarade armaturer från elektrifieringen 1945. På kyrkorummets långväggar sitter runda glasglober på ovala mässingsbakstycken med en omgivande strålglans. Under läktaren, liksom i taket ovanför läktaren är infällda korsformiga armaturer, och i vapenhuset hänger en större glaslykta.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Lommelands socken har haft kyrka sedan tidig medeltid, en mindre stenkyrka med romansk planlösning med triumfbåge och smalare kor. Kyrkan hörde till dem som fick sitt innertak bemålat på 1700-talet (1730 av Christian von Schönfeldt). Från denna kyrka finns ännu dopfunten bevarad.

Denna kyrka revs 1866 och man använde den nybyggda kyrkan i grannsocknen Näsinge för gudstjänster. På kyrkans plats byggdes en klockstapel, och kyrkogården fortsatte att vara i bruk. Stenmaterialet från kyrkan har sannolikt delvis använts i kyrkogårdsmuren, kanske också i närliggande stenkällare mm.

Man började dock så småningom arbeta för att åter få en egen sockenkyrka, och insamling av medel startades 1909. Så småningom kom den nuvarande kyrkan att uppföras 1928-1932. Man valde då en ny kyrkplats, mer centralt belägen i socknens bebyggelse.

Flera ritningsförslag togs fram. De som kyrkan kom att byggas efter är utförda av arkitekten Gustaf. Ljungman, interiörarbeten av konservatorn C. O. Svenson och Thorbjörn Engblad. Byggmästare Albin och Carl Wilhelm Gustafsson i Borås. Från den gamla kyrkan kommer dopfunten, altartavlan samt en av läktarpelarna. Som predikstol användes Näsinge gamla kyrkas predikstol.

Byggnaden är ett verk av några av dåtidens mer verksamma inom kyrkobyggande och kyrkorenoveringar, vilket tydligt kan avläsas i den historiskt medvetna stil som hela interiören är gestaltad i.

Kyrkan är elektrifierad 1945, men i övrigt har inga ändringar skett sedan byggnadstiden.