Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västerbotten, Kommun: Robertsfors |
Titel <itemTitle> |
BYGDEÅ KYRKA |
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Bygdeå kyrka är belägen i en mindre tätort nära en ursprunglig havsfjärd, numera uppgrundad. På platsen fanns troligen en kyrka redan på 1300-talet och den var sannol...
Visa hela
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Bygdeå kyrka är belägen i en mindre tätort nära en ursprunglig havsfjärd, numera uppgrundad. På platsen fanns troligen en kyrka redan på 1300-talet och den var sannolikt byggd av trä. Den nuvarande kyrkan uppfördes under senmedeltiden. Murarna av natursten med tegelornerade gavlar formar en salkyrka. Kyrkorummet har tre stjärnvalv. Det rikast utformade återfinns i koret. Exteriör och interiör präglas av förändringar från 1750 talet. Arbetet leddes av Daniel Hagman. Yttermurarna putsades röda med vita lisener. Den gamla sakristian av trä revs och en ny murades upp. Fönsteröppningarna gjordes större, ingång byggdes i västgaveln sedan det gamla vapenhuset i söder rivits. Ny altaruppsats anskaffades. På kormuren syns spår av arkitekturmåleri från 1600-talet, delvis rekonstruerat av Yngve Lundström vid Knut Nordenskjölds restaurering av kyrkan 1927-29. Då insattes även korfönstrets glasmålning av Gunnar Torhamn. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994-1999
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
I den medeltida jordbruksbyn Skinnarbyn, ca 4 mil norr om Umeå och 2 mil söder om nuvarande centralorten Robertsfors, uppfördes Bygdeå sockens första kyrka. Det kan ha skett redan under 1100-talet men...
Visa hela
I den medeltida jordbruksbyn Skinnarbyn, ca 4 mil norr om Umeå och 2 mil söder om nuvarande centralorten Robertsfors, uppfördes Bygdeå sockens första kyrka. Det kan ha skett redan under 1100-talet men kanske mer sannolikt under 1200-talets slut. I en skattelängd från 1314 omnämns Bygdeå som landets nordligaste självständiga församling med sockenkyrka. Hur den första kyrkan såg ut vet vi inte mycket om, men troligen var det en enkel träkyrka. Den nuvarande stenkyrkan restes under senmedel-tiden, troligtvis med grundläggning redan i slutet av 1400-talet, och var helt färdig med sina valv 1539. Kyrkan låg då strategiskt placerad på en höjd vid en havsfjärd, som därefter under sekler av landhöjning har grundats upp till en liten bäck. På andra sidan om den löper Kustlandsvägen, den äldsta sommarvägförbindelsen genom Norrland, omtalad sedan 1300-talet, helt säkert farbar i trakten fr.o.m. slutet av 1600-talet. Under 1600-talet växte en kyrkstad upp i sluttningen ovanför Bygdeå kyrka. Kyrkplatsen, socknens centrum, blev också marknadsplats och kompletterades under 1800-talet bl.a. med ett kombinerat skol- och tingshus samt häradshäkte. Till Bygdeå förlades också militär verksamhet. I början av 1600-talet bildades Bygdeå kompani. Kaptensbostället Bygdeborg uppfördes 1691 strax sydväst om kyrkan och söder om det hade kompaniet excercisplats under 1700-talet. Kaptensboställets portlider finns ännu kvar och är skyddat som byggnadsminne. Även i närliggande Gumboda fanns en övningsplats fram till 1800-talets slut och sista striden på svensk mark utspelade sig i närbelägna Ratan 1809. Ratan var också stapelhamn för övre Norrland under 1700-talet. Kopplingar till militären och sjöfarten är på olika sätt fortfarande märkbara i kyrkomiljön.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2010) <itemDescription> |
-
Begravningsplatsen är belägen kring kyrkan samt dess omedelbara närhet. Den äldsta delen, närmast söder och öster (och möjligen norr) om kyrkan, anlades under senmedeltiden, men kan sträcka sig tillba...
Visa hela
Begravningsplatsen är belägen kring kyrkan samt dess omedelbara närhet. Den äldsta delen, närmast söder och öster (och möjligen norr) om kyrkan, anlades under senmedeltiden, men kan sträcka sig tillbaka till 1200-talet om den första träkyrkan också låg här. Kyrkogården har sedan utvidgats mot öster någon gång mellan 18671895 och mot söder efter 1950 samt 1980. Under 2010 pågick anläggandet av en askurnlund på Prästbergets sluttning i begravningsplatsens sydöstra hörn. Kyrkogården omges av en bogårdsmur av kallmurad natursten i väster, norr och öster. I öster övergår muren till stödmur. Bogårdsmur finns även söder om kyrkan, men fungerar idag som avgränsare mot den utvidgade nya delen i söder, som i sin tur avgränsas mot öster och söder av Prästberget och i väster av ett vitt trästaket. Bogårdsmurens äldsta del anlades under 1760-talet (vissa delar möjligen tidigare). Den delen som avgränsar 1800-talets utvidgning anlades 1936, och ersatte då det ursprungliga järnstaketet. Kyrkan angörs via huvudentrén i norr, med vita putsade bastanta portstolpar försedda med spånklädda tälttak. Även entrén mot kyrkogården i nordost har liknande portstolpar. Järngrindar saknas. Terrängen på kyrkogården är relativt plan, den sluttar bara lätt uppåt mot öster och lätt nedåt mot söder. Den södra utvidgade delen ligger i en lägre etage som nås via två stentrappor med svarta smidesräcken. Karaktären på såväl växtlighet som gravvårdar skiljer sig markant mellan de olika delarna. Närmast öster om kyrkan är gravarna disponerade i parallella rader med höga och täta rygghäckar av häggmispel. Grav-stenarna är resta i gräsmatta, med de högsta, äldsta och förnämaste allra närmast kyrkan och norra bogårdsmuren, bl.a. sjökaptenen Thurdins (d.1849) och tulluppsynings-mannen Wigrens (d.1848) stiliga gjutjärnsvårdar samt kyrkoherdarna Nordins (d. 1773) och Nortmans (d. 1805) och familjen Häggströms grusgravar omgärdade av järnstaket. Familjen Häggström var betydelsefull inom handel, rederi-, sågverks-, varvs- och bruksverksamhet under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Här finns även andra titlar som minner om militärens, båtbyggeriets och sjöfartens betydelse i trakten, som exempelvis sjökaptener, mästerlots, majorer och fanjunkare. Strax nordost om kyrkan finns en kopia av en gravsten över den ryska generalmajoren Gotofsof som stupade vid slaget i Sävar 1809 (originalet förvaras i klockstapeln). Bara ett fåtal grusgravar finns kvar sedan viss omläggning från grus till gräs skett under 1950-70-talen. Före 1895 inhägnades många av gravarna med planteringar. I den nyare del av kyrkogården som ligger längst österut saknas rygghäckar och gravstenarna är lägre och har en något mindre strikt placering. Utvidgningen söderut från 1950-talet och framåt har mer likformiga rektangulära låga och ofta ljusa stenar. Här förekommer rygghäckar av ölandstok och randgräs med ett friare växtsätt än de klippta häggmispelhäckarna. En modern offerkälla är anlagd i den sydöstra delen i närheten av en, enligt tradition, numera utdikad trefaldighetskälla. Kyrkogårdens trädbestånd har förnyats under senare år och är därför huvudsakligen ännu relativt småvuxet. De trädslag som förkommer är björkar, popplar och rönnar. En planering av kyrkogården med upptagande av grusgångar skedde 1937, men troligtvis har åtminstone en del av dessa planterats igen med gräs. Gravkapellet är placerat ca 40 meter sydost om kyrkan. Den närmast kvadratiska byggnaden är uppförd av regelverkskonstruktion, täckt av vitmålad äldre lockpanel, har spetsbågade fönster, ockragula spegeldörrar mot norr och väster, samt ett tälttak täckt av spetsig tjärad brädspån. Gravkapellet uppfördes troligen som likbod 1885. Sannolikt fanns en äldre likbod, eller åtminstone likkällare här sedan 1700-talet. Klockstapeln ligger ca 30 meter norr om kyrkan, utanför bogårdsmuren. Den uppfördes 1815-1816 på samma plats som en äldre föregångare (omnämnd 1674) av Simon Geting, Ångermanland. Han utförde en stor mängd ny-, om- och tillbyggnader av kyrkor i främst Ångermanland, Medelpad och Jämtland och blev sedermera stifts-byggmästare i Härnösands stift. Geting var f.ö. elev till byggmästaren Per Hagmansson som i sin tur var son till (och upplärd av) Daniel Hagman som genomförde den stora ombyggnaden av Bygdeå kyrka på 1750-talet. Den kvadratiska tornliknande stapeln har tre våningar; bottenvåningen med brant snedtak av tjärade bräder, mellanvåningen med lejongul stående slätpanel, svarta luckor och vita knutar, lanterninen med vitt listverk och svarta små luckor. Takfoten är dekorerad med tandsnitt på lanterninen och snidade takfotstassar på mellanvåningen. De valmade takfallen är täckta av tjärat brädspån och det översta krönt av ett kors. Stapeln har genomgått flera förändringar och var bl.a. under en period 1899-1950 reveterad, avfärgad i rosa och försedd med plåttak. Den är senare återställd och det nuvarande utförandet och färgsättningen från 2002 överens-stämmer av allt att döma med det ursprungliga. Möjligen har den nedre delen varit bestruken med tjärblandad rödfärg istället för som nu tjärad.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Robertsfors, Västerbotten.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
*Gråstenskyrkan uppfördes med tegelornerade gavelrösten. Kyrkan stod under tak 1496, enligt nyligen gjord dendrokronologiska undersökningar. Ett vapenhus av sten uppfördes i sydväst (huvudingång, ornerad ingång med stavformat tegel, liknande den i Lövånger och Gammelstad, Luleå). Troligen fanns redan under denna tid en korportal i sydost. Sakristia av timmer i nordost. Två små fönster på södra sidan samt ett mindre fönster i öster.
Möjligen kalkades kyrkan efter uppförandet, men detta kan också ha skett något senare (vid arkeologisk undersökning 2002 hittades vitgul puts, vilket troligen knackades bort 1756. Även en uppgift från 1747 styrker att kyrkan varit putsad. En omständighet som upptäcktes vid putslagning av kyrkan år 2003, är en murskarv, ca en meter till höger om det mellersta fönstret på södra sidan. Denna skarv undersöktes dock inte ytterliggare (foto Vb-museum). 1496-01-01 - 1539-12-31 .
-
Bogårdsmur av sten runt kyrkogården lagd åren 1763-1764. Brädtak planerades på bogårdsmuren samt rappning av densamma, 1765 (en äldre bogårdsmur fanns tidigare, möjligen av timmer?, vilken var i behov av restaurering 1747). Bogårdsporten skulle placeras mitt emot ingången, troligen den idag försvunna nordvästra ingången (omgjort till fönster 1813). 1763-01-01 - 1764-12-31 .
-
*Klockstapeln uppfördes av kyrkobyggmästaren Simon Geting (17581834), Åbord, Ångermanland. Stapeln målades. Takfall och väggar i den nedre delen var rödfärgad (rödtjära?), mellanpartiet var lejongult. Gesimser och lister vitmålades, ljudluckor svarta (ommålad i ny färgsättning under sent 1800-tal).
*Den gamla kyrkklockan smältes ned och två nya klockor beställdes av klockgjutare Gerhard Horner, Stockholm. 1815-01-01 - 1816-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgad och omhägnad. 1867-01-01 - 1895-12-31 .
-
Bogårdsmuren av sten hade fullföljts runt hela kyrkogården (vid visitation 1931 nämns att kyrkogården omgavs delvis av bogård av sten, men i övrigt med järnstaket). 1936-01-01 - 1936-12-31 .
-
Järnstaket mellan övre och nedre kyrkogården, av plåtslagare/ smed Nils Asplund, Bygdeå. 1950-01-01 - 1959-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgad, efter förslag från länsarkitektskontoret, från 1950. 1950-01-01 - .
-
*Utvidgning av kyrkogården (Scandiaconsult, Umeå). Anläggning med terrängtrappa, fontän och staket m m.
*Uppförande av förrådsbyggnad på kyrkogården. 1980-01-01 - 1980-12-31 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|