Kvidinge kyrkomiljö

Kvidinge ligger mellan Åstorp och Klippan i en öppen jordbruksbygd. Stenåldersbo-platser i socknen vittnar om, att de lättbrukade jordarna i närheten av Rönne å möjlig-gjort en tidig bosättning. Ortsnamnet Kvidinge är omskrivet från 1307 men lär vara äldre; efterleden -inge kan föras tillbaka till folkvandringstiden (ca 500 e.Kr). Förleden Kvith, buk på danska, kom kanske från en naturformation i området. Under yngre medeltid etablerades en permanent bosättning med några hus och en stenkyrka. Enligt en teori kan den ha uppförts av en storgård norr om den befintliga kyrkan.

Från medeltiden var Kvidinge knutet till Tomarp norr om byn. De äldsta bevarade delarna av gården lär komma från 1200-talet, då den användes som riksrådsboning åt dansken Joen Lille. Gården ägde marken som bönderna i byn brukade ända fram tills 1800-talets mitt. Den svenska kronan övertog 1660 gården från Danmark som ett av vederlagsgodsen för Bornholm, och utvecklade den till ett militärt boställe. Under 1800-talet förlade de skånska regementena sina soldater här i samband med övningar på Kvidingehed. På heden står idag ett stort monument, som minner om hur kronprins Karl August föll av sin häst och dog under en inspektion av trupperna 1810.

På Skånska Rekognoseringskartan från 1718 ligger kyrkogården isolerat tillsammans med prästgården, klockaregården och ytterligare en byggnad i ett öppet åkerlandskap. Husen i själva byn ligger på rad en bit österut, halvvägs till Sönnarslöv. När chefen på Tomarp, Håkan Gyllenbielke, avled 1719, började man enligt hans önskan att bygga ett hospital väster om kyrkan. Gyllenbielke hade adlats av Karl XII för sina insatser vid dennes fälttåg i Polen, och testamenterade kvarlåtenskapen efter sin död åt en stiftelse för Kvidinges fattiga och gamla. Först restes huvudbyggnaden 1729, 1733 tillkom två brygghus med bakstugor och 1743 en ekonomilänga i gränsen mot kyrkogården. Sekelskiftet 1700-1800 medförde nya förändringar i miljön närmst kyrkan. Först revs hospitalets ekonomilänga, sedan det ena brygghuset. Även området söder om kyrkogården påverkades; först byggdes Signedal, ett prästgårdsannex för änkeprostinnan Ziebeth, strax söder om prästgården. Efter en brand 1789 ersattes dåvarande prästgården med nuvarande byggnad. Klockaregården stod klar på 1800-talet. Också själva byn förändrades radikalt under 1800-talet. Efter skiftet i början av seklet spreds gårdarnas ägor över heden. Sedan järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm invigts 1875, började ett stationssamhälle att växa fram söder om järnvägen. De glest spridda gårdarna avvecklades, slogs samman eller flyttade längre ut, och ersattes av handelsetableringar, industrier och hantverksbodar. Bl.a. grundades flera krukmakerier och JD Stenqvist AB, idag en av Skandinaviens största förpackningstillverkare.

1900-talets andra hälft har inneburit att Kvidinge långsamt stagnerat. I samhället bor idag runt 1900 invånare, som arbetar på ortens företag eller pendlar till Åstorp eller Helsingborg. Kommunikationerna är goda med bl.a. en centralt placerad Pågatågstågsstation från 2014. Handeln och servicen är däremot begränsad.

Kyrkomiljön idag
Kyrkbyn ligger i norra delen av Kvidinge, på andra sidan järnvägen sett från stationssamhället, omgiven av åkrar och ängar. Norr om kyrkogården ligger den s.k. Prästamarken, som är ett värdefullt natur- och friluftsområde för Kvidingeborna.

Öster om begravningsplatsen ligger prästgården, en korsvirkeslänga med fyllningar av gulrött tegel, och strax söder där om prästlönebostället och klockaregården. Taket är täckt av röda tegelpannor och genombryts av två takkupor från en större ombyggnad av prästgården 1927-1928. Gavelröstena är klädda med brunmålad träpanel. Strax bakom prästgården, som även är pastorsexpedition, ligger en personal- och ekonomibyggnad ritad 1980 av Rolf Larsson i putsat tegel. Gavelröstena är klädda med brun lockpanel, taket är täckt av röda tegelpannor. Intill södra kyrkogårdsmuren, på parkeringen, står ett bårhus från 1912. Det är vitputsat med trappgavlar, gjutjärnsfönster och plåttak.

Väster om kyrkogården finns församlingshemmet, som sedan 1958 är inrymt i den södra delen av f.d. Gyllenbielkeska Hospitalets huvudbyggnad. Den är byggd i rött, schatterat tegel och täckt av ett brant tegeltak. I församlingshemmet finns en stor samlingssal, utsmyckad med bl.a. en målning av Pär Siegård. Hans fresk symboliserar karolinen Gyllenbielkes gåva till de gamla. Rummen i norra delen av längan hyser ett hembygdsmuseum, som berättar om hur fattighuset fungerade fram tills det lades ned 1949. Till hospitalet hör även ett gammalt f.d. brygghus nordväst om huvudlängan.