KV ALSTRÖMER 7

Lilla Torget:

"Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse,främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med stora delar av övriga Göteborg. De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven .

Från mitten av 1800-talet förändrades miljön runt lilla torget då nya hus i en större skala började ersätta de äldre empirhusen. Lilla Torget 1, Wijkska huset, ett köpmanspalats med kontor, lager och bostäder, ritades av A.W. Edelswärds och uppfördes åren 1850-53 på torgets västra sida. 1887 uppfördes för Göteborgs banks räkning byggnaden öster om Lilla torget 4, som ersatte ett äldre trevåningshus. Bankhuset var ursprungligen uppfört i tysk/holländsk renässansstil med tegelfasader, torn och gavlar. Dagens förenklade putsfasader härrör från en drastisk ombyggnad på 1930-talet. Bottenvåningens rusticering är dock kvar av det ursprungliga utseendet. Senare började torgmiljön brytas upp, Lilla Torget 2, en byggnad som förband Lilla Torget 1 och 3, revs och ersattes i början av 1980-talet av en modern kontorsbyggnad med fem våningar. Platsen har omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö där de mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Husen i kvarteren runt torget används idag huvudsakligen för kontors- och affärsverksamhet.

Kv Alströmer 10/Lilla Torget 3:

Byggmästare för de trevånings stenhus som uppfördes 1811var Michael Bälkow. Byggherre för Lilla Torget 3 var handelsman A Björnberg. Byggnaden köptes redan 1813 av stadsmäklare L P Ström. Källaren mot torget användes redan då till "Öl och Drickförsäljning". Därefter ägdes fastigheten av flera handelsmän innan den såldes till doktor C F Ewert 1842. En besikning av byggnaderna vid Lilla Torget 3 utförd 1840 inför en konkursauktion beskriver ett grundmurat trevånings stenhus av murtegel(gathuset) med en vinkelbyggnad mot gården (förmodligen västra och södra gårdsflygeln). Under byggnaden fanns en källare som inhyste en utskänkningslokal. Gathuset och gårdsflyglarna inrymde bostadsrum, ett kassavalv, förstugor, en salubod, brygghus med spis och bakugn, en vagnbod och ett stall med fyra spiltor. Mot öster fanns ett grundmurat uthus som var en våning högt, och innehöll en vedbod, tre avträden och en gödselkista.

1849 byggdes huset på och fasaden förändrades mot Magasinsgatan efter ritningar av V Von Gegerfelt. Dr C F Ewerts släktingar sålde huset 1899 till Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne som 1903 lät genomföra en ombyggnad då skyltfönstren togs upp. Under 1900-talet har byggnaden inrymt kontor, handelsfirmor m m.

I samband med byggnadsminneförklaringen år 1979-86 genomfördes en omfattande renovering/restaurering av byggnaden, som dessförinnan var rivningshotad och förfallen, varvid bl a gården överbyggdes med glastak och den ena källaren iordningsställdes till festlokal. Idag inrymmer byggnaderna kontor för skeppsmäkleriföretag och på bottenvåningen och i källaren bedrivs restaurangverksamhet.

Fastigheten förknippas även med namnet "Smittskan" som var ägare till ett tidigare hus på platsen. Hon hette Metta Smitt, född Buhrman.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2007-12-06.

Källor:
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg", Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Göteborg genom tre sekler", Kjellin, M, Forum 1950. s.30
"Kv. Alströmmer i Göteborg", Kjellin, M, Försäkringsaktiebolaget Svea, 1966. s.79.
GöteborgsPosten 1/8 1980
Hus för hus i Göteborgs stadskärna

Lilla Torget:

"Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse,främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med stora delar av övriga Göteborg. De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven .

Från mitten av 1800-talet förändrades miljön runt lilla torget då nya hus i en större skala började ersätta de äldre empirhusen. Lilla Torget 1, Wijkska huset, ett köpmanspalats med kontor, lager och bostäder, ritades av A.W. Edelswärds och uppfördes åren 1850-53 på torgets västra sida. 1887 uppfördes för Göteborgs banks räkning byggnaden öster om Lilla torget 4, som ersatte ett äldre trevåningshus. Bankhuset var ursprungligen uppfört i tysk/holländsk renässansstil med tegelfasader, torn och gavlar. Dagens förenklade putsfasader härrör från en drastisk ombyggnad på 1930-talet. Bottenvåningens rusticering är dock kvar av det ursprungliga utseendet. Senare började torgmiljön brytas upp, Lilla Torget 2, en byggnad som förband Lilla Torget 1 och 3, revs och ersattes i början av 1980-talet av en modern kontorsbyggnad med fem våningar. Platsen har omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö där de mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Husen i kvarteren runt torget används idag huvudsakligen för kontors- och affärsverksamhet.

Kv Alströmer 10/Lilla Torget 3:

Byggmästare för de trevånings stenhus som uppfördes 1811var Michael Bälkow. Byggherre för Lilla Torget 3 var handelsman A Björnberg. Byggnaden köptes redan 1813 av stadsmäklare L P Ström. Källaren mot torget användes redan då till "Öl och Drickförsäljning". Därefter ägdes fastigheten av flera handelsmän innan den såldes till doktor C F Ewert 1842. En besikning av byggnaderna vid Lilla Torget 3 utförd 1840 inför en konkursauktion beskriver ett grundmurat trevånings stenhus av murtegel(gathuset) med en vinkelbyggnad mot gården (förmodligen västra och södra gårdsflygeln). Under byggnaden fanns en källare som inhyste en utskänkningslokal. Gathuset och gårdsflyglarna inrymde bostadsrum, ett kassavalv, förstugor, en salubod, brygghus med spis och bakugn, en vagnbod och ett stall med fyra spiltor. Mot öster fanns ett grundmurat uthus som var en våning högt, och innehöll en vedbod, tre avträden och en gödselkista.

1849 byggdes huset på och fasaden förändrades mot Magasinsgatan efter ritningar av V Von Gegerfelt. Dr C F Ewerts släktingar sålde huset 1899 till Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne som 1903 lät genomföra en ombyggnad då skyltfönstren togs upp. Under 1900-talet har byggnaden inrymt kontor, handelsfirmor m m.

I samband med byggnadsminneförklaringen år 1979-86 genomfördes en omfattande renovering/restaurering av byggnaden, som dessförinnan var rivningshotad och förfallen, varvid bl a gården överbyggdes med glastak och den ena källaren iordningsställdes till festlokal. Idag inrymmer byggnaderna kontor för skeppsmäkleriföretag och på bottenvåningen och i källaren bedrivs restaurangverksamhet.

Fastigheten förknippas även med namnet "Smittskan" som var ägare till ett tidigare hus på platsen. Hon hette Metta Smitt, född Buhrman.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2007-12-06.

Källor:
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg", Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Göteborg genom tre sekler", Kjellin, M, Forum 1950. s.30
"Kv. Alströmmer i Göteborg", Kjellin, M, Försäkringsaktiebolaget Svea, 1966. s.79.
GöteborgsPosten 1/8 1980
Hus för hus i Göteborgs stadskärna

De båda byggnadsminnena i kvarteret Alströmer 9 & 10, (Lilla Torget nr 4 resp 3) omfattar de två stenhusen i tre våningar mot gatan och deras gårdsflyglar. De ligger i stadsdelen Inom Vallgraven invid Lilla Torget på södra sidan av Stora Hamnkanalen. Byggnadsminnet Kv Alströmer 10 består av gathuset Lilla Torget 3 tillsammans med en vidbyggd flygel längs Magasinsgatan samt gårdsflygel mot söder. Husen omger en helt kringbyggd gård som överglasats vid en ombyggnad på 1980-talet. Mot Lilla Torget och Magasinsgatan är bottenvåningens fasad rusticerad i gråvit kulör, övervåningarnas fasader är slätputsade i gul kulör. Gårdsfasaderna består av slätputsade tegelväggar.

Husen är uppförda 1811 på de murade källargrunderna, troligen från 1600-talet, som blev kvar efter stadsbranden 1804. Bebyggelsen runt torget bildade tidigare en sluten torgmiljö. Idag finns inom dessa kvarter fortfarande huvudsakligen äldre stenhus, som nu används för kontors- och affärsverksamhet, men av Lilla Torgets forna funktion som handelsplats syns idag inte mycket. Det tidigare slutna torget har upplösts, mest pga de trafikerade gator som upptar större delen av den fd torgytan och som skär igenom torgets sydvästra hörn. Där stod också byggnaden Lilla Torget 2, som förband Lilla Torget 1 och 3. Denna har rivits och ersatts med en modern femvåningsbyggnad. De förr så resliga empirehusen trycks numera ner av intilliggande högre byggnader; Göteborgs banks fyravåningshus från 1887 öster om Lilla Torget 4, samt Lilla Torget 1, "Wijkska huset" på torgets västra sida, vilket uppfördes 1850-1853. Idag är torget en genomfartsled för biltrafik och busslinjer. De mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Kontakten med vattnet har försvunnit då kajen är avskuren från torget av vägbanor och nivåskillnader.

Lilla Torget:

"Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse,främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med stora delar av övriga Göteborg. De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven .

Från mitten av 1800-talet förändrades miljön runt lilla torget då nya hus i en större skala började ersätta de äldre empirhusen. Lilla Torget 1, Wijkska huset, ett köpmanspalats med kontor, lager och bostäder, ritades av A.W. Edelswärds och uppfördes åren 1850-53 på torgets västra sida. 1887 uppfördes för Göteborgs banks räkning byggnaden öster om Lilla torget 4, som ersatte ett äldre trevåningshus. Bankhuset var ursprungligen uppfört i tysk/holländsk renässansstil med tegelfasader, torn och gavlar. Dagens förenklade putsfasader härrör från en drastisk ombyggnad på 1930-talet. Bottenvåningens rusticering är dock kvar av det ursprungliga utseendet. Senare började torgmiljön brytas upp, Lilla Torget 2, en byggnad som förband Lilla Torget 1 och 3, revs och ersattes i början av 1980-talet av en modern kontorsbyggnad med fem våningar. Platsen har omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö där de mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Husen i kvarteren runt torget används idag huvudsakligen för kontors- och affärsverksamhet.

Kv Alströmer 10/Lilla Torget 3:

Byggmästare för de trevånings stenhus som uppfördes 1811var Michael Bälkow. Byggherre för Lilla Torget 3 var handelsman A Björnberg. Byggnaden köptes redan 1813 av stadsmäklare L P Ström. Källaren mot torget användes redan då till "Öl och Drickförsäljning". Därefter ägdes fastigheten av flera handelsmän innan den såldes till doktor C F Ewert 1842. En besikning av byggnaderna vid Lilla Torget 3 utförd 1840 inför en konkursauktion beskriver ett grundmurat trevånings stenhus av murtegel(gathuset) med en vinkelbyggnad mot gården (förmodligen västra och södra gårdsflygeln). Under byggnaden fanns en källare som inhyste en utskänkningslokal. Gathuset och gårdsflyglarna inrymde bostadsrum, ett kassavalv, förstugor, en salubod, brygghus med spis och bakugn, en vagnbod och ett stall med fyra spiltor. Mot öster fanns ett grundmurat uthus som var en våning högt, och innehöll en vedbod, tre avträden och en gödselkista.

1849 byggdes huset på och fasaden förändrades mot Magasinsgatan efter ritningar av V Von Gegerfelt. Dr C F Ewerts släktingar sålde huset 1899 till Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne som 1903 lät genomföra en ombyggnad då skyltfönstren togs upp. Under 1900-talet har byggnaden inrymt kontor, handelsfirmor m m.

I samband med byggnadsminneförklaringen år 1979-86 genomfördes en omfattande renovering/restaurering av byggnaden, som dessförinnan var rivningshotad och förfallen, varvid bl a gården överbyggdes med glastak och den ena källaren iordningsställdes till festlokal. Idag inrymmer byggnaderna kontor för skeppsmäkleriföretag och på bottenvåningen och i källaren bedrivs restaurangverksamhet.

Fastigheten förknippas även med namnet "Smittskan" som var ägare till ett tidigare hus på platsen. Hon hette Metta Smitt, född Buhrman.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2007-12-06.

Källor:
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg", Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Göteborg genom tre sekler", Kjellin, M, Forum 1950. s.30
"Kv. Alströmmer i Göteborg", Kjellin, M, Försäkringsaktiebolaget Svea, 1966. s.79.
GöteborgsPosten 1/8 1980
Hus för hus i Göteborgs stadskärna

Lilla Torget:

"Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse,främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med stora delar av övriga Göteborg. De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven .

Från mitten av 1800-talet förändrades miljön runt lilla torget då nya hus i en större skala började ersätta de äldre empirhusen. Lilla Torget 1, Wijkska huset, ett köpmanspalats med kontor, lager och bostäder, ritades av A.W. Edelswärds och uppfördes åren 1850-53 på torgets västra sida. 1887 uppfördes för Göteborgs banks räkning byggnaden öster om Lilla torget 4, som ersatte ett äldre trevåningshus. Bankhuset var ursprungligen uppfört i tysk/holländsk renässansstil med tegelfasader, torn och gavlar. Dagens förenklade putsfasader härrör från en drastisk ombyggnad på 1930-talet. Bottenvåningens rusticering är dock kvar av det ursprungliga utseendet. Senare började torgmiljön brytas upp, Lilla Torget 2, en byggnad som förband Lilla Torget 1 och 3, revs och ersattes i början av 1980-talet av en modern kontorsbyggnad med fem våningar. Platsen har omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö där de mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Husen i kvarteren runt torget används idag huvudsakligen för kontors- och affärsverksamhet.

Kv Alströmer 10/Lilla Torget 3:

Byggmästare för de trevånings stenhus som uppfördes 1811var Michael Bälkow. Byggherre för Lilla Torget 3 var handelsman A Björnberg. Byggnaden köptes redan 1813 av stadsmäklare L P Ström. Källaren mot torget användes redan då till "Öl och Drickförsäljning". Därefter ägdes fastigheten av flera handelsmän innan den såldes till doktor C F Ewert 1842. En besikning av byggnaderna vid Lilla Torget 3 utförd 1840 inför en konkursauktion beskriver ett grundmurat trevånings stenhus av murtegel(gathuset) med en vinkelbyggnad mot gården (förmodligen västra och södra gårdsflygeln). Under byggnaden fanns en källare som inhyste en utskänkningslokal. Gathuset och gårdsflyglarna inrymde bostadsrum, ett kassavalv, förstugor, en salubod, brygghus med spis och bakugn, en vagnbod och ett stall med fyra spiltor. Mot öster fanns ett grundmurat uthus som var en våning högt, och innehöll en vedbod, tre avträden och en gödselkista.

1849 byggdes huset på och fasaden förändrades mot Magasinsgatan efter ritningar av V Von Gegerfelt. Dr C F Ewerts släktingar sålde huset 1899 till Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne som 1903 lät genomföra en ombyggnad då skyltfönstren togs upp. Under 1900-talet har byggnaden inrymt kontor, handelsfirmor m m.

I samband med byggnadsminneförklaringen år 1979-86 genomfördes en omfattande renovering/restaurering av byggnaden, som dessförinnan var rivningshotad och förfallen, varvid bl a gården överbyggdes med glastak och den ena källaren iordningsställdes till festlokal. Idag inrymmer byggnaderna kontor för skeppsmäkleriföretag och på bottenvåningen och i källaren bedrivs restaurangverksamhet.

Fastigheten förknippas även med namnet "Smittskan" som var ägare till ett tidigare hus på platsen. Hon hette Metta Smitt, född Buhrman.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2007-12-06.

Källor:
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg", Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Göteborg genom tre sekler", Kjellin, M, Forum 1950. s.30
"Kv. Alströmmer i Göteborg", Kjellin, M, Försäkringsaktiebolaget Svea, 1966. s.79.
GöteborgsPosten 1/8 1980
Hus för hus i Göteborgs stadskärna