Björklinge kyrka

Invändigt präglas kyrkan av såväl medeltiden som stormaktstiden. Kyrkorummet är täckt av fem putsade tegelvalv med ribbor. De bägge östra valven är tillkomna vid 1600-talets ombyggnad. De har också de rikast utformade valvribbmönstret och är försedda med valvanfang som pryds av sandstensskulpturer. Slutstenen i korvalvet är försedd med ett nedhängande ornament som liknar en druvklase. De medeltida valven är försedda med målningar från 1400-talets mitt och hänförs till vad som brukar kallas Mälardalsskolan. Det västligaste valvet är dock målat senare och har attribuerats till Tierpsskolan.

Vid den stora ombyggnaden på 1600-talet tillkom ny bänkinredning och ny predikstol. Bänkinredningen har bevarats till vår tid. Den är indelad i slutna kvarter och har gavlar och bänkskärmar är försedda med pilastrar som bär upp en fris med klassiska triglyfer. Bänkinredningen är marmorerad i grå toner. Färgen tillkom vid en renovering 1917-18 då man försökte återskapa inredningens ursprungliga kulör. I koret, på dess södra, sida finns en bänk, vars skärm utgörs av ett före detta korskrank från 1600-talet. Skranket har en mycket rik utsmyckning med snidade, förgyllda ornament och skulpturer mot en vitmålad bakgrund. I korets södra del finns även gradänger med stolar för kören som satts in på senare år.

Altarbordet av trä har en klassicistisk form liksom den stora altaruppsatsen med altartavla av Kristus på korset. Altarringen har en helt modern form och är tillkommen 1988.

Orgeln byggdes 1740 av Olof Hedlund i Stockholm. Den restaurerades nyligen och räknas till en av de förnämsta barockorglarna i Uppland. Den har bevarat sin gråmålade fasad i barock med förgyllda ornament. Läktaren byggdes redan 1673. Den bärs upp av träkolonner och har en gråmarmorerad bröstning med målade vapensköldar. Bröstningen delas in i sektioner av halvkolonner.

I koret finns det största av alla gravminnen i Björklinge kyrka och det är en tumba av öländsk marmor som innehåller riksrådet Otto Flemings och hans hustru Catarina Charlotta Gyllengrips kistor. Fleming dog 1778. Koret rymmer dessutom mängder av begravningsvapen som hänger på väggarna. Det är huvudvapen och anvapen för ätterna Kruus och Wrede mfl. Under kyrkan finns även tre gravvalv. Sätuna gamla grav ligger under mittgången. Sätuna gravkor ligger under den på 1650-talet tillbyggda östra delen. Sandbro grav har sin plats under kyrkans medeltida kor, väster om Sätunakoret.

Björklinge kyrka är en av de största i länet. Dess planform är den rektangulära salkyrkans med sakristia i norr. Kyrkan har ett brant, valmat sadeltak täckt med kopparplåt. Karakteristiskt för exteriören är de fyra hörntornen med höga, slanka kopparklädda spiror som avslutas uppåt av järnkors med förgyllda klot. Likadana kors pryder även taknocken på långhuset. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade. Putsen följer ojämnheterna i muren.

Kyrkan är ursprungligen byggd i gråsten omkring år 1300 med ett tunnvälvt långhus och smalare kor. Under 1400-talets första hälft försågs kyrkan med tegelvalv. På 1460-talet förlängdes den västerut med en travé. På 1650 och 1660-talet genomgick kyrkan en stor ombyggnad. Då utvidgades kyrkan åt öster och den fick sin nuvarande form. Den medeltida östgaveln och det gamla korvalvet revs. Ett nytt kor byggdes och under det iordningställdes ett stort gravkor. Tillbyggnaden murades i tegel på en grund av natursten. Ombyggnaden bekostades av grevinnan Agneta Horn på Sätuna, kyrkans patronus. Hon lät genomföra nydaningarna som ett äreminne över sin döda make Lars Kruus. Samtidigt uppfördes en ny, stor sakristia. Nu tillkom även de stora, rundbågiga fönstren med järnbågar och blyspröjsat glas. Några av de ursprungliga glasmålningarna har bevarats till våra dagar. Kyrkans portaler nytillverkades likaså. I väster tillkom en helt ny portal med sandstensomfattning. I söder murades den medeltida ingången igen och en ny portal sattes upp mitt på södra långhusväggen. Den fick en rik utformning i renässansstil. På östra gavelväggen placerades de Kruuska och Hornska vapnen skulpterade i sandsten tillsammans med en marmortavla med text som berättar om den stora ombyggnaden. Vid denna tid tillkom också de fyra hörntornen med sina höga spiror.