Arkeologisk undersökning, Rickomberga, Uppsala 1999

Rensning av schaktets nordvästra del, foto från söder

Upplandsmuseet utförde under september-oktober 1999 en slutundersökning av en husgrund inom rubricerad fastighet efter beslut av länsstyrelsen i Uppsala län. Beställare var Uppsala kommun. Inom rubricerade fastighet finns fornlämning 499 som sträcker sig över ett större område. Denna utgörs av Rickombergas historiska bytomt samt ett boplatsområde från oika delar av järnålder. Den här rapporterade slutundersökningen föregicks av en förundersökning sommaren 1998 (Frölund 1998).

Under undersökningens gång framträdde resterna efter en husgrund, som av allt att döma burit ett enskeppigt hus med fackverkskonstruktion. Huset storlek har uppgått till ca 8 x 3,7 meter (innermått). Väggarna har burits upp på dels syllstenar och av stående stolpar. En eldstad/härd var placerad utmed dess södra långvägg. Ringa mängder fynd påträffades i form av keramik, ben och bränd lera-lerklining.

Frågan är om husgrunden i Rickomberga är ett av få exempel eller om det rör sig om en mer allmänt förekommande typ av byggnad, som särskilt anpassats för berg och hällrik mark. Huset har paralleller i konstruktionens detaljer såväl som helhet. De här bevarade är väggarna gjorda av en kombination med stående stolpar och syll och en härd placerad utmed vägg. Dessa konstruktionsdrag har hittills varit förknippade med hus från yngre järnålder-tidig medeltid. Rickombergahuset pekar dock på att dessa drag går tillbaka till äldre järnålder.

De tre 14C-dateringar som tagits visar på förromersk och romersk järnålder. Även med hänsyn tagen till problematiken kring provernasanvändnings- och egenålder och till 14C- dateringsmetodens egen problematik av sannolikhetsberäkningar och utformningen av kalibreringskurvan under olika tider, får man ändå med reservation acceptera att dateringarna speglar aktiviteter under mitten och andra hälften av äldre järnålder.