HEMSJÖ KYRKA

HEMSJÖ KYRKA - Kyrkan från 1859 består av ett långhus med smalare, tresidigt kor i nordost och vapenhus i sydväst (väderstrecken anges nedan som om koret låg rakt i öster). Den spatiösa interiören präglas av byggnadstidens ideal och har en rik färgsättning i övervägande grått, brunt och grönt. Ljusflödet är behärskat.
LÅNGHUS - Det breda, rektangulära långhuset har ingång i väster från vapenhuset samt i norr och söder via två mittportar. Långhuset har fyra fönsteraxlar, varav den västligaste skyms av en orgelläktare och dess två underbyggnader från 1953. De fyra bänkkvarteren indelas av mitt- och tvärgång samt sidogångar. Framför koret finns en öppen yta med golv i nivå med koret. I dess södra del står en kororgel, en dopfunt och en ambo i ljust trä. I norr står en svart flygel och ett avställningsbord i vitbetsad furu. Mellan västra bänkkvarteren och underbyggnaderna är en gång. Mellan underbyggnaderna står en ljusbärare i smide, en sannolikt medeltida kista och psalmbokshyllor. Underbyggnadernas hörn är fasade. Ovan bänkkvarteren hänger fyra ljuskronor av mässing och tio moderna armaturer från 2004 med röda mässingskupor. Ovan läktaren hänger två ljuskronor i empire. Ovanför ytan framför koret hänger två kristallkronor.
GOLV - Golvet består furubräder från 1953, oljade i gångarna och fernissade i bänkkvarteren. Under fönstren sitter silverfärgade, vattenbärande radiatorer av äldre modell.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med en tät vit färg. Mot koret är en rundbåge i hela dess vidd. Kring denna löper ett språkband med texten "KOMMEN TILL MIG I ALLE SOM ARBETEN OCH ÄREN BETUNGADE JAG SKALL WEDERQVICKA EDER." i guld på grå botten. Kring bandet är en stuckomfattning. Mellan bågens hjässa och innertaket syns en stuckrelief med brinnande hjärta (Kärleken), kors (Tron) och ankare (Hoppet). Reliefen omges av två bladvoluter i samma utförande. Mellan fönstren hänger ljusplåtar i barock. Invid mittportarna sitter nummertavlor. Närmare koret hänger i norr ett medeltida krucifix och i söder det ursprungliga altarkorset. I det nordöstra hörnet är konsoler med ytterligare två medeltida träskulpturer. På långsidornas östra hälft sitter under taklisten skenor med vita strålkastare från 2004. Läktarunderbyggnadernas väggar är klädda med vit masonit.
PORT - Alla portar utgörs av pardörrar från byggnadstiden med halvfranska fyllningar, plattgångjärn i smide och låsvred i koppar. Krönen är raka och bemålningen utgörs av grått på ramstyckena och grön lasyr i fyllningarna. Mittportarna sitter i rundbågssmygar med överljus.
INNERDÖRRAR - Läktarunderbyggnaderna har var sin dörr med halvfranska fyllningar och rakt krön. Ramstyckena bär grön lasyr och fyllningarna brungrön marmorering.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har korspost och fem innanlufter från 1924 varav en öppningsbar. Lufterna är ospröjsade med undantag för lunetten som har två rutor. Karmar, bågar och spröjs är av grått trä. Smygarna är rundbågiga och har sluttande fönsterbänkar. Mittportarnas överljus utgörs av två liggande lufter och en lunett som ovannämnda. Läktaren och underbyggnaderna har i väster två smala fönster av samma form som långsidornas fönster.
TAK - Taket från byggnadstiden har tredingsform med synliga sparrar och åsar av grått trä. De rektangulära fälten mellan bjälkarna bär vit slätputs. De gamla kronfästena utgörs av vita stuckrundlar. Vita strålkastare och en högtalare är fastgjorda i en av bjälkarna framför koret. Mellan tredingstak och taklist är en plan yta närmast taket och ett hålkäl närmast listen. Den plana ytan utgörs av bräder med målade fyllningar och bladdekor på grå botten. Hålkälet utgörs av bräder med rik marmorering i brunt och grått. Den profilerade taklisten är marmorerad i gulbrunt och mörkgrått. Dekor och marmorering är utförda 1924. Taklisten följer tredingstaket på väggen mot koret. Taket under läktaren utgörs av ljusgrå bräder från byggnadstiden.
KOR - Det tresidiga koret har i öster en f.d. sakristia bakom en altarskärm med fasade yttersidor, i vilka dörrarna är placerade. Utrymmet används nu som förvaringsplats med två grå skåp. På ömse sidor om skärmen är fönster. I öster finns en ytterport med vindfång i murbredden. I triumfbågens norra ände är predikstolen placerad. I söder står ett golvur. Ovan koret hänger en kristallkrona.
GOLV - Golvet består av oljade furubräder från 1900-talet och ligger två trappsteg högre än långhuset. Altaret står på ett podium. I f.d. sakristian ligger heltäckningsmatta. Framför fönstren står vattenbärande radiatorer som i långhuset.
VÄGG - Som långhus. I triumfbågen är muralmåleri i kurbitsinfluerad jugend, utfört 1924 efter ritningar av John Hedæus. I hjässan är ett Kristusmonogram. På triumfbågens insida sitter skenor med vita strålkastare. Ovan porten är ett igensatt rundbågsfönster. I fönstersmygarna är ytterligare jugenddekor av nämnde konstnär. I söder hänger en oljemålning.
PORT - Ytterporten utgörs av en pardörr från 1900-talets förra hälft med rakt krön och halvfranska fyllningar. Den övre fyllningen i dörrhalvorna är genombruten och har nio rutor i träspröjs. Handtaget är hamrat. Bemålning på dörr och foder är grå. Portens överljusfönster är igensatt mot koret.
INNERDÖRR - Dörrarna i altarskärmen är från byggnadstiden. De har stående halvfranska fyllningar, rakt krön och utanpåliggande lås. Ramstyckena är grå och fyllningarna bär grågrön marmorering.
FÖNSTER - Som långhusfönstren, fastän med små råglasrutor i blyspröjsning.
TAK - Taket är brutet med synliga grå bjälkar som bildar en halv stjärna. Fälten mellan dem bär vit slätputs. Mellan tak och taklist är ett hålkäl som i långhuset. Detta och taklisten bär samma marmorering som där.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret av trä är från byggnadstiden och hänger samman med altarskärmen. Dess sidor utgörs av fyllningar i ramstycken. Fronten är utkragande med en stor liggande fyllning på vilken är målat brinnande hjärta, kors och ankare (Tro, Hopp och Kärlek) i guld mot en brun marmorering, utfört 1924. I övrigt är altaret målat i grått och guld.
ALTARSKÄRM - Den tresidiga altarskärmen från byggnadstiden utgörs av smala, stående, brunmarmorerade fyllningar i ramverk i grönbrun lasyr. På hörnen är lisener. Krönet utgörs av ett hålkäl ovanpå vilket löper lövsågad bladdekor. Från hörnen reser sig två nummertavlor. Ovan altaret är en utkragning som ursprungligen bar ett kors. Ovan denna står nu altaruppsatsen från den gamla kyrkan.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett välskuret barockarbete av Marcus Jäger från Göteborg, enligt inskription på predellan skänkt 1674 av rådmannen Arvid Gudmundsson och hans maka Brita Olofsdotter i samma stad. Inom en rundbåge finns en målning på bräder som skildrar Nattvarden. Kring bågen är kraftfullt skuren blad- och blomsterdekor. Från sidorna reser sig postament med två änglar som bär ett kors respektive ett spjut. Krönet utgörs av en lagerkransad medaljong med en målning av Getsemane och ovan detta en änglaflykt. Altaruppsatsen är enligt inskription på nytt stofferad 1724. Bemålningen är sannolikt från detta år och togs fram 1955 av konservator Thorbjörn Engblad. Den domineras av blått och guld med lister som bär svarta fläckar på röd botten.
ALTARRING - Den fyrsidiga altarringen är från byggnadstiden. Den löper ända in till skärmen där den har två grindar. Ringen är dock i sen tid uppdelad i sektioner. Ringen utgörs av ett ramverk i grönbrun lasyr med små halvfranska fyllningar i brun marmorering. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grönt tyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen härrör från byggnadstiden och ombyggdes 1953. Den består av 19 rader i norr och söder. Mot sidogångarna är raderna öppna. Mot kor och tvärgångar står skärmar från byggnadstiden med liggande halvfranska fyllningar i brungrön marmorering och grått ramverk. Ryggarna är lutade och försedda med bokstöd och krokar. På sitsarna ligger lösa dynor. Gavlarna är raka och odekorerade. Dörrarna är från byggnadstiden och har halvfranska fyllningar med brungrön marmorering och ramverk i ljusgrön lasyr med numrering. På insidan sitter sannolikt ursprungliga skjutreglar. De breda, grå överliggarna på gavlar, dörrar och skärmar är från 1953. Bänkarnas inre är målat i rödbrun lasyr.
PREDIKSTOL - Den sexsidiga predikstolen är från byggnadstiden. Korgens sidor utgörs av fyllningar som infattar två djupt liggande fyllningar. Krön och bas är starkt profilerade. Bokstödet är format som en bibel med ljushållare på sidorna. Längs basens nederkant löper lövsågerier i stil med altarskärmens. Ned mot den balusterformade foten smalnar korgen av och har lövsågerier på hörnen. Trappan har en skärm med halvfranska fyllningar och ett räcke som avslutas med en volut. Predikstolen har en kontrastrik färgsättning i grått, rött, beigt, grönt och blått, delvis i lasyr. ORGEL - Orgelverket är byggt 1974 av Nils Hammarberg, Göteborg. Verket omfattar 25 stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Fasaden härrör från en orgel inköpt 1865 från Alingsås stadskyrka. Denna var byggd 1791 av Lars Strömblad med fasad ritad av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Fasaden har ett sengustavianskt utförande. Mittpartiets tre fält och sidopartiernas lägre två fält kantas av pilastrar med joniska kapitäl. Mot sidofälten finns tureller. Ovan sidofälten är lagerkransreliefer. Entablementet är kraftigt profilerat med bl.a. ett tandsnitt. Tureller och yttersidor kröns av brinnande urnor. Ovan mittfältet reser sig en andra våning med tempelgavel och reliefskurna draperingar. Pilastrarna är brunrosa och all dekor förgylld. Fasaden är i övrigt målad i grå nyanser.
LÄKTARE - Läktaren är från byggnadstiden och vilar mot kyrkorummet på fyra pelare med klädsel av beigt marmorerade grå bräder från 1900-tal. Läktarbröstet utgörs av ett grått ramverk med brunmarmorerade små fyllningar. På varannan fyllning hänger vinkelbrutna fyllningar från den gamla kyrkans läktarbröst. På dessa är naiva målningar av Kristus och apostlarna, utförda av Sven Wernberg 1724. Bas och krön har listverk i mörkare nyanser och förgyllning. Ovanpå bröstet är ett järnräcke. Läktaren har fem gradänger med lösa stolar i norr och fem bänkrader i söder från 1900-talet. Golv och gradänger är belagda med linoleummatta.
KORORGEL - Kororgeln är byggd 1989 av Johannes Menzel Orgelbyggeri i Härnösand. Verket har en manual och pedal med sju stämmor. Fasaden utgörs av ett stående pipfält med två fält som stiger upp mot detta. I krönen finns goticerande genombrytningar. Fasaden är målad i ljusgrön lasyr.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är från 1957, skuren i trä av Ivar Lindekrantz. Cuppan är fyrkantig med fasade hörn och skrånande undersida. På sidorna är abstrakt ristad dekor. På den fyrkantiga foten är reliefer föreställande Barnet, Kyrkan, Livets träd och den Helige Ande. Dopfunten är betsad i grönt.
MEDELTIDA DOPFUNT - En medeltida dopfunt med runinskription förvaras på Statens Historiska Museum. Är sedan 2005 deponerad i kyrkan.
NUMMERTAVLOR - Altarskärmens nummertavlor är samtida med denna. De är svarta och rektangulära med lövsågade krön och ljusbärare. Långhusets nummertavlor är en enklare version av dessa, tillkomna 1961.
MEDELTIDA TRÄSKULPTUR - De tre skulpturerna är romanska och utgörs av ett krucifix, en Sankt Olofsbild och en tronande madonna med Jesusbarnet.
HEMSJÖMANUALET - Förvaras på Skara Stifts- och Landsbibliotek.
GOLVUR - Golvuret är tillverkat av S Sandström, Tegen, under 1700-talets andra hälft. Det samtida fodralet är grågrönt med gustaviansk dekor i relief.
OLJEMÅLNING - En oljemålning på duk från 1700-talet skildrar den korsfäste Kristus.
URSPRUNGLIG ALTARPRYDNAD - Den ursprungliga altarprydnaden utgörs av ett träkors i vitt och guld med strålar från korsmitten.
VAPENSKÖLD - Det Swartzenhoffska vapnet från 1600-talets andra hälft är utfört i stuck på sten. Vapenskölden är utförd i hög relief, kantas av palmkvistar och kröns av en hjälmprydnad med flankerande änglaflykter och broskornamentik. Skölden är målad i blått, grönt, rött och guld.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ytterport med vindfång i murbredden i väster, långhusport i öster samt fönster i norr och söder. I söder är en trappa från 1984 med linoleumklädda steg samt spjälräcke och ledstång i grått trä. Trappans övre lopp är vinklat åt norr. Under trappan är en skrubb. I norr står ett bokbord och en modell av gamla kyrkan. Från taket hänger en armatur i råglas och smide från tidigt 1900-tal.
GOLV - Golvet består av rektangulära plattor av hyvlad kalksten från 2004.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I nordost sitter en vapensköld och en värja. Trappskrubbens vägg är klädd med vit masonit.
PORT - Ytterportens vindfång har en pardörr från 1984 med rakt krön och glasade genombrytningar. Ramverket är av grått trä och har sparkskydd av koppar. Porten har överljus i samma grå foder. Långhusporten sitter i en stickbågig smyg och behandlas ovan.
INNERDÖRR - Trappskrubben har sentida grå lamelldörr med rakt krön.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har korspost och fem öppningsbara innanlufter från 1984 utan spröjsning. Karmar och bågar är av grått trä. De rundbågiga smygarna skjuter upp i nästa våning och har sluttande fönsterbänkar. Vindfångets överljus utgörs av två liggande lufter och en lunett från sen tid. De förra har två rutor var och lunetten nio.
TAK - Det plana taket utgörs av grå bräder från byggnadstiden.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Läktarunderbyggnaderna tillkom 1953. Den norra underbyggnaden rymmer sakristia från 2004, vilken nås via en kort passage med förrådsutrymmen på båda sidor från samma år. I väster är en arbetsbänk och i söder ett bönealtare. I rummet står en gipsrelief föreställande Konungarnas tillbedjan. Den södra läktarunderbyggnaden rymmer ett kapprum med toalett i väster och ett innanförliggande doprum. GOLV - Som långhus.
VÄGG - Innerväggarna utgörs av regelstommar med klädsel av vit masonit. Sakristians väggar har infattade förvaringsskåp från 2004 med fyllningsluckor i grå marmorering. Södra underbyggnadens väggar är klädda med vit glasfiberväv. I kapprummet sitter en hatthylla med kapphängare.
INNERDÖRRAR - Alla innerdörrar har halvfranska fyllningar med grågrön marmorering, grå ramstycken och raka krön.
FÖNSTER - Se långhus.
TAK - Taket utgörs av kvadratiska vita masonitskivor med indelande vita lister, vilka bildar ett slags kassettak.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I väster är en trappuppgång med spjälräcke från 1984. I norr och väster sticker vapenhusets fönster upp. I öster är en grå plåtdörr från samma år till läktaren. I söder är en ursprunglig, obehandlad trätrappa bakom en vit vägg av spånskivor med grå lamelldörr, tillkommen 1984. Golvet är belagt med heltäckningsmatta. Väggarna bär vit slätputs. Taket består av grå bräder från byggnadstiden. Från detta hänger en lykta av samma slag som i vapenhuset.
VÅNING 3 - I söder är en trappuppgång omgiven av ett vitt träräcke från byggnadstiden med krysstag. I norr är en ursprunglig obehandlad trätrappa med vilplan och räcke. Under trappans nedre lopp är en skrubb där en 1724 bemålad bräda från gamla kyrkan förvaras. I varje sida av rummet är ett rundbågsfönster utom i öster där det sitter en sentida plåtlucka till långhusvinden. Golvet består av ursprungliga, obehandlade bräder. Väggarna är putsade och bär inristade och skrivna hantverkarsignaturer från 1881 och framåt. Taket har synliga, bilade bjälkar. I rummet förvaras bl.a. manualen till det gamla orgelverket.
VÅNING 4 - I fjärde våningen hänger klockorna i en ursprunglig stol. Storklockan är senmedeltida och saknar inskription. Lillklockan är gjuten 1752 av Nils Billsten i Skara. Båda har elektrisk ringning. I väster är en trappuppgång med ursprungligt, obehandlat träräcke. Ovan denna är en trätrappa upp till en avsats kring klockstolens övre del. Från denna leder ursprungliga trätrappor upp till lanterninen. Ljudluckorna har automatiserad öppning. Murkrönen hölls samman av fyra järnbalkar. Takstolen är öppen. Lanterninen nås via en ursprunglig trälucka, klädd med kopparplåt. Golv och väggar i lanterninen bär likaså kopparplåt, vilken ärgats av tid och väder. I taket sitter ohyvlade och obehandlade bräder.

När den gamla kyrkan blivit för liten för den växande församlingen beslöt man att bygga en ny. Ritningar upprättades av arkitekt F W Scholander vid Överintendentsämbetet år 1854. Kyrkan kom att uppföras på en ny plats, den s.k. "Bräckan" sydväst om gamla kyrkbyn. Byggnadsarbetena genomfördes 1857-59 och invigningen ägde rum 1862. Från den gamla kyrkan övertogs altaruppsatsen i barock. Altaruppsatsen kom sedermera att placeras på östra korväggen (framför ett igensatt fönster) i den av altarskranket avskilda sakristian. Altaruppsatsen var dock synlig från kyrkorummet. Den kom att övermålas i vitt och guld. Den gamla kyrkans medeltida dopfunt skänktes 1868 till Statens Historiska Museum. En begagnad orgel inköptes 1865 från Alingsås stadskyrka. Denna var byggd 1791 av Lars Strömblad med sengustaviansk fasad ritad av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Verket omfattade sju stämmor. 1900 byggdes ett tiostämmigt verk av Thorsell & Erikson, Göteborg. Det är okänt om några stämmor återanvändes. Fasaden bibehölls dock. 1906 ommålades interiören, delvis med ny färgsättning. Bänkarna fick ny ekådring.
1916 framförde församlingen önskemål om att ersätta altarskärmens träkors med den gamla kyrkans altaruppsats. Arkitekt Anders Roland vid Kungliga Byggnadsstyrelsen uppgjorde ett förslag som delvis förverkligades. Altaruppsatsen tog korsets plats. 13 figurmålade fyllningar från gamla kyrkan placerades på läktarbröstet. Läckor i yttertaket föranledde omfattande arbeten 1922-24. Innertaket var rötskadat liksom lanterninens bärbjälkar. Vidare hade klockvåningens bjälklag försvagats av urtagning för trappa. För reparationsarbetena svarade stadsingenjör L E Bengtsson, Alingsås, och för målningsarbetena målarmästare Georg Karlborg. Yttertaket reparerades liksom lanterninens bärbjälkar. Klockvåningens bjälklag förstärktes med järnbalkar. Fasadernas puts lagades och kalkades. De på ömse sidor om triumfbågen placerade järnkaminerna försågs med gemensam skorsten ovan gaveln, istället för de vanprydande rökrören. Putsytorna i taket lagades. Rötskador på träfris och hålkäl åtgärdades. Innanfönster insattes, i koret med blyinfattat råglas. Det gamla altarkorset upphängdes i triumfbågen (vid okänt tillfälle flyttades det till södra långsidan). Sannolikt tillkom nuvarande ytterportar vid detta tillfälle. Byggmästare var David Nilsson, Alingsås. "För att få en mera genomgående dekorativ läggning på målningen" beslöt Karlborg att vända sig till boråskonstnären John Hedæus för förslag. Denne uppgjorde ritningar som verkställdes av dekorationsmålaren Gustav Härbertz, Göteborg. Detta inbegrep tidstypisk dekor i triumfbågen och korets fönstersmygar. Altaruppsats, altarskrank, altare, altarring, predikstol, läktarbröst, orgel och hålkäl längs tak försågs med rika tidstypiska marmoreringar. Innerväggarna vitkalkades med undantag för koret där de fick svamplasyr i limfärg. 1932 köptes en dopfunt från Alingsås stadskyrka från omkring 1900 av ek med pärlemorsinläggningar.
1935 ersattes kaminerna av centralvärme med lågtrycksånga. Ett pannrum grävdes in under kyrkan. 1949 konserverades tre medeltida ekskulpturer av konservator Thorbjörn Engblad. En Kristusfigur placerades på ett nytt kors vid predikstolen. En Madonna och St. Olof placerades på nygjorda konsoler i koret. 1950 ombyggdes orgelverket av A Magnusson och blev pneumatiskt. 1952 drogs elektricitet in. Följande år svarade arkitekt Ärland Noréen för vissa inre renoveringsarbeten. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet varvid även sidogångar ordnades. Dörrar och skärmar behölls. De bakre bänkraderna slopades för läktarunderbyggnader. Nytt golv lades in, varvid korgolvet höjdes. Byggmästare var Eric Svensson, Norsesund. 1955 ommålades interiören under ledning av konservator Thorbjörn Engblad. I huvudsak sparades 1924 års färgsättning med justeringar. Engblad syftade till att skapa ett "lugnare intryck å interiören än vad som nu är fallet, med dess väl överlastade marmoreringar". "Den f.n. mäst störande ytbehandlingen är gjord på korskranket och på läktarebarriären där de inbyggda delarna från gamla kyrkan alldeles kommer bort bland all den i övervägande rätt skarpa färger hållna marmoreringen från senare tid". Påmålningarna på altaruppsatsen avlägsnades och den ursprungliga färgen konserverades samt kompletterades. Läktarbröst och orgelfasad ommålades med bibehållande av endast den bäst utförda marmoreringen. Altarskrank, altarring och predikstol ommålades med viss justering av färgsättningen för att erhålla lugnare verkan. Bänkarnas ekådring från 1906 slopades och ommålades i diskret färgton som harmonierade mot färgerna på taklisten. Tak och taklist berördes ej av målningsarbetet. 1956 återinvigdes kyrkan. En ny dopfunt färdigställdes året därpå av konstnär Ivar Lindekrantz. 1959 installerades åskledare.
1973-74 byggdes ett nytt orgelverk av Nils Hammarberg med mekaniskt system. Sex stämmor övertogs från det gamla verket. 1982 installerades en ljudanläggning. Detta och följande år ommålades exteriören. 1984 ombyggdes vapenhuset efter ritningar av arkitekt Henry Rygård. Komministern hade sett dennes ombyggnad av vapenhuset i Ödenäs och ville ha en liknande lösning i Hemsjö. De två ursprungliga läktartrapporna ersattes av en ny och bekvämare i söder. Länsmuseet var tveksamt till ombyggnaden som innebar att vapenhusets ursprungliga karaktär gick förlorad. Församling och domkapitel menade att läktaren användes allt mindre, i princip bara av organisten medan kören brukade stå i koret. Således fanns det inget behov av två trappor argumenterade man. Ytterporten försågs med vindfång, nytt golv lades av röd klinker och innanfönster insattes. Mot torntrappan på andra våningen byggdes en isolerande vägg och läktaren försågs med branddörr. 1989 färdigställdes en kororgel av Johannes Menzel, Härnösand. Det rasade en stor strid inom församlingen om dennas placering. Slutligen gick man dock på Riksantikvarieämbetets linje och orgelbyggarens rekommendation, vilket innebar en placering i södra hörnet vid triumfbågen, varvid det ej behövde göras ingrepp i bänkinredningen.
1992 omputsades tornet som uppvisade rikligt med bomputs. Hela kyrkan avfärgades med kalk. Arbetena utfördes av Ernströms bygg AB. 1994 omlades det läckande skiffertaket. Det norra takfallet gjordes helt nytt. Entreprenör var Skifferspecialisten AB. Vid detta tillfälle torde långsidornas snörasskydd ha satts upp. 2003 renoverades interiören i enlighet med program av Kruse Dahrén Arkitektkontor AB, Alingsås, och De Fyra Arkitekter, Göteborg. Altarringen sektionerades upp för att bli flyttbar. Den fick ny färgsättning i bättre samklang med koret i övrigt. Golvet inom altarringen sänktes. Sakristian bakom altaret upplevdes som för liten av församlingen varför en ny inrymdes i den norra läktarunderbyggnaden. Tillika ordnades där textilförvaring, diskbänk, arbetsbänk och pentry samt ytterligare förråd. Gamla sakristian försågs med ett textilskåp. 2004 utbyttes vapenhusets klinkergolv mot ett av kalksten. I kyrkorummet monterades moderna armaturer över bänkkvarteren för bättre läsljus. Dessa var tillverkade av Thorbjörn Eliasson, White Design AB. Strålkastare uppsattes längs taklisterna och i taket för att ge starkare ljus mot koret. 2005 renoverades doprummet i södra läktarunderbyggnaden. Heltäckningsmattorna togs bort och golven slipades. Rummet ommålades. Samma år deponerades den medeltida dopfunten från Statens Historiska Museum, på begäran av församlingen. En ny fot tillverkades av granit.