GRUNDSUNDA KYRKA

Medeltida salskyrka med vapenhus i sydväst, tillkommet under 1400-talet, och sakristia i nordost. Den senare troligen uppförd först, någon gång under 1200-talets sista decennier.

Kyrkogården har utvidgats flera gånger, både mot öster och i söder under 1900-talet. Stora delar upplevs som lummiga och parkliknande med stor andel uppvuxna lönnar, björkar, almar/lindar. Gräsytor i utvidgade delar, mera grus i äldre del, särskilt som hela södra gamla delen lagts om 2006 och bara har grus på gångar och gravar.

Klockstapel i trä uppförd 1794 av Lars Pettersson-Grundström, Umeå. Stapeln i sk "bottnisk" stil, vilken var vanlig under 1700-talet från Ångermanlands kustland upp till övre Norrland och Finland.

Kyrkotomten
Tomten ligger i ett svagt höjdläge med flack mark utom i öster där marken har starkare nivåskillnader. Marken sluttar från norr mot söder. Ursprungligen en tämligen liten tomt med kyrkan centralt. Idag närmas L-formig, kringgärdad av kraftiga murar av tuktad gråsten, ca 1m hög, möjligen anlagd under1800-talets andra hälft kompletterad mot norr 1930-talet?. I öster saknas ca femton meter av muren utanför sakristian, liksom i väster där ett femtiotal meter gränsar mot gräsmatta

Kyrkogården har utvidgats flera gånger, både mot öster och i söder under 1900-talet. Stora delar upplevs som lummiga och parkliknande med stor andel uppvuxna lönnar, björkar, almar/lindar. Gräsytor i utvidgade delar, mera grus i äldre del, särskilt som hela södra gamla delen lagts om 2006 och bara har grus på gångar och gravar.

Mot öster en brant terassering intill kyrkan, med nio stegstrappa i sågad granit, svart rundstålsräcke. I söder också en ännu högre nivåskillnad, trappan här med elva steg, dubbla löp, vilplan sedan fyra steg till upp till äldre tomten. Svart räcke med fyrkantstål och plattstål.

Nuvarande huvudingång, belägen norr om kykobyggnaden, med smidda järngrindar i dekorativt mönster. Strax innanför denna en klockstapel i trä uppförd 1794 av Lars Pettersson-Grundström, Umeå. Stapeln i sk "bottnisk" stil, vilken var vanlig under 1700-talet från Ångermanlands kustland upp till övre Norrland och Finland. Stilen karaktäriseras av staplarnas tornlika höga resning, byggd i tre kubformade enheter i uppåt avtrappande skala, vilka åtskiljs av karnissvängda takfall. Den översta kuben eller lanterninen avslutas i regel med en lökformad huv med spira.

Klockstapeln
Grundsundas klockstapel står på naturstensgrund med fogad sten. Stående panel i bottenplanet, stående locklistpanel i den ovanligt höga klockvåningen där tre klockor återfinns, två från 1700-talet, en från 1964. Lanterninen klädd i stående brädpanel med vit målning. Här finns ett fast enluftsfönster med tio spröjsade glas i vardera väderstreck, vit målning. Gulmålat listverk och takfotslist. Samtliga takytor med rundspån. Rödtjära blandad med vanlig tjära. Ett elektriskt tornur inmonterades 1917 i lanterninens nedre karnissvängda tak, tillverkning av firma Tornberg, Stockholm, urtavlor i samtliga väderstreck. Intill dessa i vardera hörnet en dekordetalj i trä med vitmålat klot Sedan 1952 eldriven klockringning. Dubbla ljudluckor i trä med utvändig diagonalställd lockpanel i samtliga väderstreck. I bottenplanet toalett installerad.

Gravkapell
Längre ner i sydväst finns ett gravkapell från 1960-talet samt intill detta förråd och församlingshem.

FÖRSAMLING 1995 - GRUNDSUNDA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1075, år 1900: 4072, år 1995: 3629

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid kusten i den norra delen av landskapet. Kyrkan ligger i utkanten av bebyggelsen, väster om tätorten Husum i en sluttning väster om Prästsjön. Grundsunda kyrka är anlagd på f d näs men har inte längre kontakt med havet. Klockstapeln norr om kyrkan byggdes 1734 av Lars Pettersson-Grundström och försågs 1917 med urtavlor och urverk. Norr om kyrkan ligger prästgård, skola, församlingshem och hembygdsgård.

I Kyrkesviken i Grundsunda socken har gjorts arkeologiska undersökningar som visat på en hamnbebyggelse från 1200-talet. Här har också påträffats grunden till en möjlig kyrka bestående av ett litet långhus med smalare rakslutet kor 3,6 x 5,6 samt 2 x 2. Det har inte kunnat säkerställas om kyrkan vara avsedd att byggas av trä eller sten.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Medeltida salkyrka av gråsten med sakristia i norr och vapenhus i söder. Ligger troligen ej i förband, eftersom Telhammer anser att de är sekundära.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tak och gavlar förhöjdes någon gång under 1500-talets början i samband med att kyrkan välvdes. En del av yttertaket blåste bort 1585. Mitt på kyrktaket finns en slank takryttare vars flöjel har årtalet 1769. Den enda ingången är i söder. Den praktfulla snidade dörren till vapenhuset anses ha tillverkats av Anders Olsson i Lakamark. Kyrkorummet täcks av två sekundärt inslagna stjärnvalv av tegel med ett trapphus i nordvästra hörnet. Korvalvet är rikast utformat och överensstämmer med korvalvet i Sånga, de enda av detta slag i Ångermanland. Sakristian och vapenhuset har kryssvalv. En västläktare ersatte under 1800-talet två mindre läktare utmed väggarna. År 1881 förstorades fönstren och kyrkan fick en inredning i nygotik, med bl.a. öppen bänkinredning, av bröderna Holmström från Gideå. Efter ritningar av arkitekt Gustaf Clason restaurerades kyrkan 1931 under ledning av byggmästare G Tafvelin, vilket innebar att 1800-talsinredningen ersattes av den gamla, vars ursprungliga färger togs fram av konservator Oscar Svensson. På väggar och valv finns fragmentariskt bevarade kalkmålningar av renässanskaraktär, framtagna och restaurerade 1938 av konservatorerna Sven Dalén och Oscar Svensson. Glasmålningarna i östfönstret har utförts 1936 av Neuman & Vogel efter kartong av Fredrik Henkelman. Predikstolen och altarskranket från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet har troligen tillverkats av Erik Olofsson Bring, som gjorde predikstolen i Anundsjö. Den målades omkring 1720 av Tomas Kiempe, som också utfört två oljemålningar som nu hänger på norra väggen. Orgelfasaden härrör från 1862. Altarkrucifixet av trä från 1937 har målats av Sven Dalén.

Det enda bevarade medeltida föremålet är ett rökelsekar av brons. Kyrkans dopfunt av trä från 1600-talet har pokalform och är bemålad.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

KYRKOMILJÖN -

Grundsunda ligger ca 4 mil norr om Örnsköldsvik. Kyrkan har ett naturskönt läge med på östra sidan svagt sluttande ängar ned mot Prästsjöns västra strand. Sjön var ursprungligen en havsvik. I väster passerar E4 mellan Örnsköldsvik och Umeå. Strax öster om E4 löper parallellt en tidigare sträckning av riksvägen. Norr om kyrkotomten finns en stor asfalterad parkeringsyta med en anlagd cantral grönyta med bord och stolar i betong. Kring parkeringsytan grupperar sig på avstånd prästgården nordost om kyrkan, samt norr om prästgården även hembygdsgården med ett flertal byggnader. Längre ner i sydväst finns ett gravkapell från 1960-talet samt intill detta förråd och församlingshem från 1980-talet?.

Kyrkotomten
Tomten ligger i ett svagt höjdläge med flack mark utom i öster där marken har starkare nivåskillnader. Marken sluttar från norr mot söder. Ursprungligen en tämligen liten tomt med kyrkan centralt. Idag närmas L-formig, kringgärdad av kraftiga murar av tuktad gråsten, ca 1m hög, möjligen anlagd under1800-talets andra hälft kompletterad mot norr 1930-talet?. I öster saknas ca femton meter av muren utanför sakristian, liksom i väster där ett femtiotal meter gränsar mot gräsmatta

Kyrkogården har utvidgats flera gånger, både mot öster och i söder under 1900-talet. Stora delar upplevs som lummiga och parkliknande med stor andel uppvuxna lönnar, björkar, almar/lindar. Gräsytor i utvidgade delar, mera grus i äldre del, särskilt som hela södra gamla delen lagts om 2006 och bara har grus på gångar och gravar.

Mot öster en brant terassering intill kyrkan, med nio stegstrappa i sågad granit, svart rundstålsräcke. I söder också en ännu högre nivåskillnad, trappan här med elva steg, dubbla löp, vilplan sedan fyra steg till upp till äldre tomten. Svart räcke med fyrkantstål och plattstål.

Nuvarande huvudingång, belägen norr om kykobyggnaden, med smidda järngrindar i dekorativt mönster. Strax innanför denna en klockstapel i trä uppförd 1794 av Lars Pettersson-Grundström, Umeå. Stapeln i sk "bottnisk" stil, vilken var vanlig under 1700-talet från Ångermanlands kustland upp till övre Norrland och Finland. Stilen karaktäriseras av staplarnas tornlika höga resning, byggd i tre kubformade enheter i uppåt avtrappande skala, vilka åtskiljs av karnissvängda takfall. Den översta kuben eller lanterninen avslutas i regel med en lökformad huv med spira.

Grundsundas klockstapel står på naturstensgrund med fogad sten. Stående panel i bottenplanet, stående locklistpanel i den ovanligt höga klockvåningen där tre klockor återfinns, två från 1700-talet, en från 1964. Lanterninen klädd i stående brädpanel med vit målning. Här finns ett fast enluftsfönster med tio spröjsade glas i vardera väderstreck, vit målning. Gulmålat listverk och takfotslist. Samtliga takytor med rundspån. Rödtjära blandad med vanlig tjära. Ett elektriskt tornur inmonterades 1917 i lanterninens nedre karnissvängda tak, tillverkning av firma Tornberg, Stockholm, urtavlor i samtliga väderstreck. Intill dessa i vardera hörnet en dekordetalj i trä med vitmålat klot Sedan 1952 eldriven klockringning. Dubbla ljudluckor i trä med utvändig diagonalställd lockpanel i samtliga väderstreck. I bottenplanet toalett installerad 1980-tal?

Kyrkobyggnaden
Medeltida salskyrka med vapenhus i sydväst, tillkommet under 1400-talet, och sakristia i nordost. Den senare troligen uppförd först, någon gång under 1200-talets sista decennier.

Kyrkan är utvändigt 22,5x11,7 m. Utskjutande grundsockelstenar runt om. Väggarna är uppförda av gråsten i sk skalmursteknik med ca 1,45m tjocklek. Slätputsade fasader, vit målning. Tegel har använts i fönster- och dörromfattningar. Högt, brant sluttande sadeltak belagt med rundad spån. Centralt en konformig takryttare klädd med spån. Flöjel i järn med årtalet 1769. Gavelnockarna med två järndekorer, fyra små ankare bildar ett grekiskt kors. Östra gaveln har en tegelblindering i form av ett kors. Även vapenhus och sakristia i gråsten, slätputs med vit målning, samt sadeltak med spån. Sakristian byggdes på mot norr 1957-58 efter ritning av Harry Kjellkvist på länsarkitektkontoret i Härnösand. Då tillkom bl.a. källarutrymmen.

Långhuset har fem rundbågiga fönster, utformade vid en omfattande restaurering 1881. Två mot söder, ett mot norr - sex lufter, ej kopplade profilerade bågar, de yttre med spröjs, åtta spröjsade, vattrade glas i fyra av dem, fyra i de översta två. Nyare hela glas insida. Gulbrun målning utsida, vit målning insida. Mot väster ett med tolv lufter. Korfönstret i öster lika stort men med annan dekorering insida. Glasmålningen utförd av Fredrik Henkelmann, Stockholm, bördig från Grundsunda. Motivet är en komposition av olika kristna symboler inramde av stiliserade akantusrankor.

Stuprör i koppar, hängrännor i trä.

Vapenhusets rundbågiga djupt sittande enkeldörr i trä är rikt dekorerad på utsidan med träsniderier av barocktyp. Sannolikt ett verk av Anders Olsson, Lakamark, Grundsunda, 1715-1777(?). Enligt traditionen skänkt av Olsson med tanke på sin bortgång. Han gjorde också bl. a. bänkar till Skags fiskkapell 1771.