Fardhem kyrka

Fardhem kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta delar är koret och absiden, vilka byggdes vid slutet av 1100-talet. Korportalens omfattning och smygar har märkliga och svårtydda figurframställningar. Långhuset kom till vid en byggnadsetapp i början av 1200-talet, tornet några decennier senare. Sakristian uppfördes 1871-72 efter ritningar av den på Gotland födde konstnären och arkitekten Axel Herman Hägg. Den avlöste en äldre och betydligt större sakristia från omkring 1740.

Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian undergått få utvändiga förändringar se¬dan byggnadstiden. På 1500-talet togs ett fönster upp vid predikstolen i långhusets syd¬vägg, och på 1850-talet murades kyrkans romanska fönster till och nya större togs upp i långhusets båda långväggar och i korets sydvägg. Samtidigt byttes långhusets faltak mot tegel. På 1860-talet sattes dragstag in i långhuset.
Vid en restaurering 1951-52 återställdes faltaket på långhuset samt korfönstret, och 1800-talets fönster¬öppningar i norra långhusväggen sattes igen.

De senaste restaureringarna
Kyrkan genomgick 1998-99 en utvändig restaurering då takens vridna, spruckna falar byttes ut och allt synligt takvirke tjärades. Långhusets hängrännor och stuprör ersattes ut så även tornhuvens fångbleck. Putsen från 1960-talet ersattes av kalkputs och fasaderna kalkavfärgades. Naturstensytor rengjordes och foglagades. Fönsteröppningarna och elektriciteten sågs över. Portalerna konserverades. Rötskadade falar på stigluckan byttes, fasadputsen reparerades. Ny grind i stig-luckan.

Inventarier
Till kyrkans mest värdefulla inventarier hör kyrkklockan från 1400-talet, dopfunten från 1600-talet samt predikstolen och nummertavlan från 1700-talet.

Fardhem kyrka har idag följande utseende:
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med absid, sakristia, långhus och torn.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalk- och i någon mån sandsten. Tornets fasader är putsade med kalkbruk och vitkalkade medan övriga fasader består av släthuggna kvaderstensblock av kalksten. Kor-, långhus- och absidmurarna kröns av en rundbågsfris av sandsten.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig, gotländsk modell, åttkantig med stomme av sågat virke. Den är klädd med snedkantade, tjärade bräder (s.k. tornpanel) och i de fyra vädersträcken försedd med blinda, sadeltakstäckta takkupor (tidigare använda som ljudgluggar). Huvens kanter och brädskarvarna täcks av trälister. Spiran kröns av en vindflöjel med blad och kula av koppar. Höjden till flöjeln är ca 44 m. Huven är försedd med invändiga avvattningsrännor av zinkplåt. Vattendäcket i klockvåningen är pappklätt med en d: o utkastare mot öster, vilken lämnar vattnet från däcket till långhusets norra takfall.
Yttertaken i övrigt är täckta med tjärade bräder, s.k. faltak. Långhusets tak består av två lager falar på ett undertak av snedkantade bräder, medan koret och absiden har ett lag falar, spikade på läkt på undertak av tryckimpregnerad råspont och asfaltpapp. Kor- och långhustaken har enkla vindskivor av trä. Långhus- och kortaken har nockräcken på norra takfallen, långhuset en lucka i samma takfall.
Takstolarna över långhuset och koret är av typen svensk takstol, och de är liksom absidens takstolar tillverkade av handbilat virke. Långhustakstolen har ett par extrastöd insatta mellan högben och hanbjälkar.

Sakristans vind och takstolskonstruktion har inte besiktigats.
Tätningar mellan tak och murverk är utförda av blyplåt. Långhus- och kortaken har hängrännor och stuprör med markinfiltration. De är tillverkade av svartlackerad stålplåt förutom stupröret på norra sidan, vilket är av zinkplåt. Samma material förekommer i sakristians enda hängränna, på det västra takfallet.

Fasader
Fasaderna är som nämnts dels putsade och vitkalkade (tornet), dels av frilagda block av släthuggen kalk- och sandsten. Hela kyrkan har socklar av huggen kalksten med enkel skråkant. Vissa inslag av sandsten finns, och långhusets sockel är delvis ojämn och har karaktär av frilagt grundläggningsskift. Sakristians sockel är ventilerad.

Fönster
Fönstren har blyinfattade antikglas med hela innerrutor av planglas, allt insatt i målade träbågar. Solbänkarna i de stora 1800-talsfönstren är av sandsten, i övriga fönster av kalksten. Sandstenssolbänkarna är försedda med underliggande doppbleck av blyplåt utan stödbleck.
Ljudgluggarna i tornet har fågelnät av galvaniserat pälsdjursnät.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten med inslag av sandsten. Samtliga är rundbågiga. Långhusportalen kyrkans huvudingång är tvåsprångig, korportalen ensprångig och tornportalen enkel. Med undantag för korportalen saknar de skulptural utsmyckning, den senare har som nämnts svårtydda figurreliefer på omfattningen och i smygarna. Portalernas portblad är klädda med profilerade, tjärade bräder i fiskbensmönster. Långhusportalens dörrblad är försett med ett förnicklat trycke av 1950-talssnitt.

Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade, långhuset har dock ett målat trätak. Medeltida kalkmålningar finns i norra långhusets fönstersmyg samt i långhusets nordvästra hörn. Målningarna är mycket fragmentariska, av de förra är endast nederdelen av fotsida dräkter är synliga. Målningar från 1700-talet finns i koret, triumfbågen och absiden.

Koret, tornrummet och tornets mellanvåning täcks av tunnvalv av kalkstensflis. Tornets översta våning kröns av ett plant betongvalv. Absiden täcks av ett hjälmvalv av samma material medan långhuset som nämnts har ett plant trätak. Valven över kyrkorummet och träinnertaket över långhuset är värmeisolerade med mineralullsmattor.

Murverk
I tornet är tre dragstag av stål inlagda i nord-sydig riktning i mellanvåningen. även koret har tre dragstag insatta ovan valvet.

Golv, bjälklag, trappor
Golven i kyrkorummet är belagda med kalkstenshällar och gravhällar.
Över klockdäcket finns ett betongvalv, uppgångshålet är täckt med en plåtklädd lucka.
Till vindarna leder en murtrappa i tornet, vidare leder stegar till de övre tornvåningarna.

Fast inredning
Den fasta inredningen utgörs av ett högaltare med altarskrank i absidkoret. I långhusets sydöstra hörn vilar predikstolen på ett sidoaltare, i övrigt bänkinredning i två slutna kvarter i långhuset.