Össjö kyrka

Vapenhuset är ett litet rektangulärt rum med låg takhöjd under orgelläktarens bjälklag med vitmålade bjälkar och brädor. Golvet är belagt med gula åttkantiga tegelplattor med mindre svarta hörntärningar. Mot norr är en brädklädd vägg med inbyggnader för elcentral, städförråd och trappa. Övriga väggar är putsade och målade. I vapenhuset finns bokbord och klädhängare. En dubbeldörr av ramverk med fyllningar leder in till kyrkorummet.
Under orgelläktaren finns sedan 2005 sakristia och förrum på ömse sidor om mittgången. Väggarna är uppbyggda av vitmålade reglar och blyinfattat glas. Glasväggarna är helt fristående från orgelläktarens pelare och reversibla. På insidan hänger draperier. Golvet är täckt med gula åttkantiga tegelplattor med små svarta hörntärningar. Orgelläktaren vilar på ekådrade kvadratiska pelare med olika utförande. Några har kapitäl i form av utkragande lister och figursågade konsoler. Den täta läktarbarriären har en tresidig vinkelbruten form och är uppbyggd av ramverk med listverk i över och underkant. Den är målad i ekådring och marmorerade fyllningar. I mitten finns Adolf Fredriks krönta monogram som är förgyllt. Orgelläktaren, med målat brädgolv, nås från vapenhuset. Läktaren är byggd över både vapenhuset i tornet och ut i långhuset. Tornets ribbvalv har en långsmal planform. Putsen är slevdragen så att gråstenarnas form är synlig. Sköldbågarna i norr och söder är spetsbågiga och vilar på tvåsprångiga pilastrar som är synliga i vapenhuset.

Det ljusa kyrkorummet är enskeppigt och består av långhus och kor. Rummet har fyra travéer, där den östligaste innehåller kor och den västliga orgelläktaren. Långhusets fyrkappiga kryssvalv från 1866 har rektangulära ribbor och vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl. Gördel- och sköldbågar är rundbågiga. Väggar och valv är målade. Sex fönster ger ljus i långhuset och fem i koret. Fönstren är försedda med innerfönster med tunn båge av svart smidesjärn.
Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången. Under bänkarna ligger målat brädgolv. Golvet i mittgången är belagt med enbart gula tegelplattor, mittgången är täckt med en röd gångmatta. Predikstolen står i långhusets sydöstra hörn. På norrväggen hänger delar av en äldre altartavla av Johan Ullberg.

Koret ligger ett steg högre än långhuset och golvet är belagt med nytillverkade gula och svarta tegelplattor lika golven i vapenhuset och rummen under orgelläktaren. Korvalvet är sexkappigt och målat koboltblå. Dopfunt och ambo står på norrsidan, ljusbärare på södersidan. Lösa stolar och flyttbara knäfall är uppställda längs korväggarna. Altarskranket avdelar koret med textilförvaring bakom skranket. I mitten av skranket står Thorvaldsens Kristusfigur på ett marmorerat fundament. Framför fundamentet står ett fristående altare. Altarordningen är förutom Kristusfiguren från 2005. I koret hänger en ljuskrona från 2005 bestående av en svävande mässingsring och två klot ovanför och nedanför i cirkelns mittlinje.

Under mittgången finns ett gravkor till ätterna Silfwerskjöld och Tornérjelm, tidigare ägare till Össjö gård. Gravkoret var inte tillgängligt vid inventeringen. Kistplåtar från gravkammaren är placerade på långhusmurens vägg.

Tornets övre våningar nås från ett trapphus på tornets södersida. En murad spiraltrappa av gult tegel leder dit upp. Väggarna i trapphuset är putsade och kalkade tegelväggar. Tornets andra våning har brädgolv och kalkade gråstensväggar med brett utstrukna fogar. På andra våningen finns den äldre klockringningsmekaniken. Tredje våningen har brädgolv och väggar dels av gråsten och därovan av tegel från 1860-talets påbyggnad. På tredje våningen står klockstolen av bilat ekvirke med två klockor. Ljudluckor finns i två nivåer. Tornets taklag av furu utgörs av hjärtstock, sparrar, horisontella bjälklag och snedsträvor.
Långhusets vind nås genom liten lucka från andra våningen. Ovankanten av en romansk rundbågig fönsteröppning är synlig på södersidan mellan första och andra valvtravén. Valven är oisolerade. De är ovanligt murade med nedre partier av enstegstegel och övre av halvstenstegel, det vill säga stående och liggande tegel. Taklaget av fur över långhuset består av sparrar, hanband, tassar och stödben och dubbla remstycken.

Inredning och inventarier
Altarbord av ek och diabas ritat av Mikael Forsberg 2005. Altarskivan är tredelad med mittskiva av diabas och sidoskivor av ek. Skivan har fem utskurna kors. Altaret är öppet och skivan vilar på en benställning.

Altaruppsatsen består av en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur införskaffad vid ombyggnaden 1865. Kristusfiguren vilar på ett murat, putsat och marmorerat fundament från 2005 och omges på sidorna av ett altarskrank med vinklade flyglar från samma år. Altarskranket är uppbyggt av ramverk och fyllningar målat i ljust brunt och marmorerade fyllningar. Skranket, ritat av Mikael Forsberg, avslutas med en s-form som kröns av mässingklot vilka innehåller högtalare. Tidigare fanns ett blockaltare och ett längre altarskrank med rundbågsfris. Kristusfiguren stod även tidigare på ett murat podium.

Altarringen är från 2005 ritad av Mikael Forsberg. Den består av lösa flyttbara sektioner på hjul. Varje sektion består av två ståndare och en profilerad överliggare av målat trä och en tygklätt knäfall. Sektionerna stod intill korväggarna vid inventeringen.
Dopfunten är troligen av sandsten från senare delen av 1100-talet. Cuppan är fyrkantig med uppåt vidgade sidor och dekorerad med reliefer inom rundbågar på alla sidor. På en sida står Jesus flankerad av Maria från Betanien och Petrus. Jesus har sin vänsterhand på en bok och lyft högerhand. Cuppans hörn är markerade med kolonner med kapitäl i form av djurhuvuden. Dopfunten tillhör Mörarpsgruppen med sex besläktade fyrkantiga dekorerade dopfuntar i bland annat Munka Ljungby, Mörarp och Rya. Foten är fyrkantig och avsmalnande neråt. Tidigare har foten varit vänd åt andra hållet, men 1914 rättvändes foten. Under en period stod funten i en trädgård men återfördes till kyrkan.

Predikstolen med baldakin av bemålat trä i barockstil är gjord 1756 av Johan Ullberg från Finja. Trappan är från 1865. Bemålningen är sekundär men dateringen är osäker Den ursprungliga färgen finns kvar under nuvarande färgsättning. Predikstol och baldakin är rikt skulpterad och målad i vitt och grått med förgyllda detaljer. Korgens sidor delas av hörnpilastrar med voluter, blommor och akantusblad. Korgens sidor är dekorerade med akantusblad. De tidigare textfälten är övermålade. Korgen vilar på en åttasidig fot.

Bänkinredningen tillkom vid ombyggnaden 1865. Den målades om och byggdes om 1940 för att göras bekvämare. Vid restaureringen 2005 återfördes bänkarna till en tidigare färgsättning som man funnit spår av. Marmoreringen är dock ny utan tidigare belägg. Från början fanns 28 rader som successivt har minskats till nuvarande 15 rader. Under bänkarna sitter konvektorer från 2005.
Bänkarna är slutna. Ryggar, dörrar och framskärmar är i ramverk med fyllningar. En profilerad överliggare binder ihop delarna. Bänkarna är ådringsmålade i ljust brunt medan dörrarnas speglar är marmorerade i vitt och grått. Dörrarna har målade nummer.

Orgeln är byggd 1901 av Salomon Molander&Co, Göteborg. Den har tolv stämmor, två manualer och pedal. 1987 restaurerades den, läckage lagades, pipor riktades, bälgar tätades. Orgelfasaden, i nyrenässans, är samtida med orgeln. Fasadens övre del är tredelad med synliga pipor. Mittpartiet, som är högre och bredare än sidopartierna, inramas av en rundbåge och kröns av en gavel. Fälten är dekorerade med en tandsnittsfris och hörnen markeras med bladdekorerade ornament. Fasaden är målad i ljusbrunt, mörkare ekådring och förgyllda ornament. Spelbordet är vänt mot långhuset.

Kyrkklockorna hänger i klockstolen i tornet. Storklockan är gjuten 1769 av Magnus Bergsthett i Karlskrona. Lillklockans inskription är mycket svårtydd men har tolkats som att den är gjuten 1506.

Övrigt
Altaruppsatsen, från 1751 av trä, är tillverkad av Johan Ullberg, Finja. Altartavlan föreställer nattvarden och är utförd i relief. Den hänger på långhusets norrvägg och har varit flankerad av skulpturer av Tron och Hoppet, som idag står på orgelläktaren och en mycket skadad Kristusfigur.

Relikskrin. 2005 hittades ett skrin i fundamentet till Kristusstatyn. Zinkskrinet innehöll mynt, pergamentsrulle, tygstycke med benfragment och en liten blyask med en pappersremsa. Pappersremsan bar en latinsk inskription översatt Reliker av de elvatusen jungfruarna och dateras till 1300-talet. Legenden om jungfruarna är knuten till kulten av helgonet Sankta Ursula från Köln. Blyasken med pappret och benresterna är medeltida medan övrigt är från 1800-talet. Zinkasken förvaras i kormuren.

Ljuskrona av mässing från 2005 av Hans Wihlborg.

Össjö kyrka byggdes ursprungligen som en romansk kyrka under senare delen av 1100-talet med långhus, smalare och lägre kor samt förmodligen en halvrund absid. Kyrkan hade norr- och söderportal och små högtsittande fönster. Under senmedeltiden byggdes ett vapenhus framför södra ingången och kyrkan välvdes med valv. Troligen tillkom även tornet under senmedeltiden. Vid något tillfälle har en sakristia byggts på norrsidan.
I mitten av 17oo-talet försågs kyrkan med ny predikstol och ny altaruppsats.

Under 1800-talet ökade befolkningen kraftigt. Össjö hade cirka 1200 invånare vid seklets mitt. Det var kyrkoplikt och många människor skulle få plats i kyrkan. Medeltidskyrkan ansågs mörk och trång.
En genomgripande ombyggnad genomfördes 1864-1866 efter ritningar av murarmästare A.J. Hallberg. Alla ritningar på kyrkor skulle granskas och godkännas av Överintendentämbetet. J. F. Åbom under Gustav Söderbergs ledning godkände ritningen efter att eventuellt ha ändrat något. Byggmästare Anders Haf fick uppdraget att bygga kyrkan.
Koret, absiden, vapenhuset och sakristian revs. Långhuset förlängdes åt öster och avslutades med ett tresidigt kor. Den romanska sydportalen flyttades till tornets västfasad. Samtliga fönster gjordes stora, rundbågiga med gjutjärnsbågar. Tornets övre del byggdes om. Långhusets tak täcktes med skiffer. Valven i långhuset raserades och byggdes upp lika de i det förlängda långhuset.
Invändigt avskildes sakristia bakom altarskranket. Inredningen målades i ljus ekimitation. Golvet belades med svarta och gula plattor.

1901 byggdes läktaren om då en ny orgel skaffades. Kyrkan kalkades invändigt och troligen målades då korvalvet i en koboltblå färg med guldstjärnor.
1940 gjordes en invändig renovering efter handlingar av Eiler Græbe då bland annat inredningen målades om från ekådring till grå och rosa. Bänkar togs bort och byggdes om. Förmodligen lades det gula tegelgolvet i mittgången vid denna tid.

1968 byttes skiffertaket till koppartak.
1987 byggdes vapenhuset om och en bänkrad togs bort.

2005 genomfördes en inre restaurering efter handlingar av ItArk/Mikael Forsberg delvis baserad på tidigare arbetshandlingar av Ponnert Arkitekter. Den innebar bland annat insättning av innerfönster, förnyelse av teknik, nytt vattenburet värmesystem, ändrad färgsättning av bänkarna. Koret omgestaltades med nytt altarskrank, knäfall, fundament och altare. Det äldre skranket var angripet av hussvamp och trägnagare. Ett relikskrin hittades vid ombyggnaden och murades in i korväggen. Korvalvet målades koboltblå inspirerat av färgsättningen 1901. Koret fick nytt golv likt det gamla och en ny modern ljuskrona. Textilförvaring ordnades bakom altarskranket. Vapenhuset byggdes om med elcentral och städförråd. Under orgelläktaren togs sex bänkar bort och en läktarunderbyggnad gjordes med glasväggar och plats för sakristia och förrum. Brand- och inbrottslarm installerades. Valvens skvallerhål försågs med tegelrör med reglerbara ventiler. Efter en stöld kläddes ingångsporten med ny koppar.

Kyrkobyggnaden består av ett långhus med en tresidig avslutning i öster och ett torn i väster. Långhusets västra del och nedre delen av tornet innehåller medeltida murverk, övrigt murverk är från ombyggnaden 1864-1866.

Kyrkan är troligtvis grundlagd på en kallmur av natursten. Murarna är uppförda som skalmurar av gråsten i långhuset och nedre delen av tornet. Övre delen av tornet, trapphuset, omfattningar runt öppningar och listverk är byggda av tegel. Murarna är spritputsade och vitkalkade medan listverk, dörr- och fönsteröppningar är slätputsade, förutom kyrkans romanska portal. De medeltida murarna har ojämn sockel av varierande höjd och utskjutande grundstenar är delvis synliga. Murarna från 1860-talet har en högre jämnare skråkantad sockel.
Långhuset har en slätputsad tresprångig takgesims.
Tornet har en nedre medeltida del med rektangulär planform och en kvadratisk påbyggnad från 1866. Den undre delen har gavelrösten åt norr och söder, som tillkom 1866, med ljudluckor. Den övre delen har gavelrösten i alla väderstreck som är rikt dekorerade med blinderingar och rundbågsfriser. I alla väderstreck finns rundbågiga,
dubbla ljudöppningar med kopparklädda solbänkar.

Kyrkan har två ingångar med huvudingång i väster och prästingång i koret. Huvudingången omges av kyrkans romanska rundbågiga sydportal som flyttades hit på 1860-talet. Portalen är av sand- eller kalksten men har belagts med en tunn cementputs. Kolonner med tärningskapitäl flankerar dörren. Ovan dörren finns en rundbågig tympanonsten dekorerad med huggna trianglar. Den raktäckta pardörren av trä är klädd med kopparplåt och försedd med dekorativa bandgångjärn av smide.
Sakristiedörren, klädd med ekpanel i fiskbensmönster, sitter i en rundbågig muröppning. Ovan dörren är målat ÅR 1865. Över årtalet sitter ett runt fönster med flerfärgat glas.

Kyrkans fönsteröppningar är rundbågiga och slätputsade med två språng. De svartmålade gjutjärnsbågarna är indelade med en mittpost och är diagonalt spröjsade. Överst finns en cirkel med en blomma med flerfärgat glas. Sedan 2005 finns innerbågar av svartmålat järn. Solbänkarna är av cement.

Samtliga tak täcks av kopparplåt, lagd som skivtäckning med förskjutna tvärfalsar.
Långhuset har sadeltak, koravslutningen har tresidigt brutet tak. Tornets nedre del har pulpettak, mot norr och söder genombrutet av prydnadsgavlar med sadeltak. Därovan finns en åttasidig brant spira. Trapphuset till tornet har pulpettak. Avvattningen är delvis av koppar och delvis utbytt mot brun plåt.