KÖPINGS KYRKA

Där nuvarande kyrkan står var tidigare platsen för landsförsamlingen Jämmertuna kyrka. Den antas ha blivit uppförd på 1300-talet och omfattade tre kryssvälvda travéer. Efter en förödande brand 1437 utvidgades kyrkan mot sydost och blev tvåskeppig, för att upplåtas åt både lands- och stadsförsamlingarna. Återuppbyggnaden lär ha varit avslutad omkring 1500.

För mer historik se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF med lista över historisks händelser med årtal samt källhänvisningar.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Köpings kyrkas beskrivning och inventarium upprättat den 16/8-1830
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid till omkring 1900

Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Gravvårdsdokumentation Mellankyrkogården 1992, redovisad i september 1993 av antikvarie Eiwor Sandberg
Gravvårdsdokumentation Gamla kyrkogården 1992, redovisad i oktober 1993 av antikvarie Eiwor Sandberg
Äldre fotografier och rapporter från arbeten 1954 och 1956-57

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 43 a, beskrivning 1741-10-11
Västerås domkapitel E IV a: 43 b, beskrivning 1806-07-06
Västerås domkapitel E IV b: 58, inventarium 1908
Västerås domkapitel F III a: 11, visitation 1671

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Björnänger, Oskar: Köping, stad från tidig medeltid och fyratusenårig kulturbygd - Köpings kommun 1979, del I s 229-247 & del II s 756-769
Björnänger, Oskar: Köpings kyrka, en kollektiv angelägenhet under nio århundraden
/Kyrkoblad för Köpings kyrkliga samfällighet, nr 2 1974, s 2-9/
Pegelow, Ingalill: Köpings kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1978
Österberg, K J: Medeltidsminnen i Köping - Köping 1943, s 65-86

Gamla kyrkogården närmast runt kyrkan ligger högt och fritt. Den är idag inhägnad av häckväxter, träd och i söder en stödmur från 1890. Området sluttar starkt ned mot omgivande gator och park. Från öster leder en monumental ingångstrappa, anlagd 1901.

Kyrkogården med sin lummiga vegetation används även som stadspark. Här finns lindar och lönnar, hängask och tall, kaprifol, snöbär, syrener, pioner, rosor. Asfalterade gångar avskiljer de grästäckta områdena där gravplatserna är belägna. Elva belysningsstolpar finns, försedda med gjutna ornament i form av bladhölster och fyrsidiga lyktor.

På den östra sidan närmast Stora torget finns stenhällar, resta monument och gjutjärnskors, med stor variation i utformningen. Gravstenarna är till övervägande delen av grå granit, sparsamt dekorerade. Järnkorsen bär ofta klassiska symboler puppa, fjäril och korslagda nedåtvända facklor.

Mellankyrkogården som invigdes 1873 utgör en fortsättning på den gamla kyrkogården västerut. Den är indelad i grästäckta kvarter, åtskilda genom plattsatta och asfalterade gångar.