SANKTA MARIA KYRKA

null, Kyrkobyggnaden
Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat.
Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett flertal flerbostadshus och offentliga byggnader som stadshus, rådhus, kyrkor och skolor. Deras stil gick från jugend till nationalromantik för att under 1920- talet kännetecknas av stram klassicism för att senare övergå i funktionalism.

1963 byggdes kyrkan om och till och fick sitt nuvarande namn S:ta Maria kyrka. Ett församlingshem byggdes längs Södervärngatan och en ny upphöjd terrass och klocktorn uppfördes mot Nobelvägen. Thorsten Roos och Bror Thornberg var arkitekter. Kyrkan omgestaltades helt invändigt och delvis utvändigt. Ett mellanbjälklag i kyrkan togs bort och kyrkan fick högre takhöjd. Många fönster murades igen, t ex alla på norra gaveln och alla på bottenvåningen. Ett lågt sidoskepp byggdes till på terrassen och huvudentrén flyttades hit från södra gaveln. Den gamla entrén ersattes med ett blyfönster. En takryttare med spira för klockan fanns tidigare på taket men ersattes av klockstapeln. Takkuporna togs bort. Kyrkorummet förvandlades till en basilika och gjordes större med två smala sidoskepp och altarväggen flyttades till norra gavelväggen. Kyrkorummets innertak med träkassetter bevarades och kompletterades över altarväggen.
Thorsten Roos, med sina runt 500 byggnader i staden, har påverkat Malmös stadsbild i mycket hög grad. Han har bland annat ritat skyskrapan Kronprinsen (1959-61) och NK (1961, idag Hansacompagniet). Bland Thornbergs arbeten märks Slottsstadens skola (1954). Samtidigt som paret var konkurrenter med egna verksamheter, drev de ett gemensamt tävlingskontor. Tillsammans ritade de bl.a. S:t Andreas kyrka (1959),
S:t Mikaels kyrka (1978), kollektivhus i kvarteret Hanaholm (1951), samtliga i Malmö. I Göteborg gestaltade de Högsbo kyrka (1964). Thorsten Roos dog redan 1969 men namnet levde vidare i kontorets namn.

Församlingshemmet har byggts om flera gånger efter 1963. Den stora entréhallen har minskats och glasats in till ett studierum. Pastorsexpeditionen är borttagen och omgjord till samlingssal. Förråd, wc och textilskåpsrum har byggts på församlingssalens gamla scen. Källaren renoverades 2015.
I kyrksalen har bänkar tagits bort längst bak och längst fram. Det tidigare dopkapellet har blivit andaktskapell.

2012 flyttades orgeln från Caroli kyrka till S:ta Maria och då kompletterades läktarbarriären med en glasskiva.
De sju kvadratiska blyglasfönstren i kyrkan har kompletterats med ett yttre skyddsglas och belysning ovanför fönstren.
2014 byttes takpannorna på kyrkan.
2015 gjordes terrassen om.

Anläggningen består av församlingshus, kyrka och ett fristående klocktorn. Kyrka och klocktorn sammanbinds av en stenlagd upphöjd terrass. Kyrkobyggnaden har en smal, rektangulär, hög form med ett sadeltak. Längs hela sydöstfasaden mot Nobelvägen ligger ett lågt, smalt sidoskepp som byggdes 1963 med entré från terrassen. På andra sidan kyrkan finns det låga stora församlingshemmet.

Kyrkan
Fasaden är av brunrött tegel murat i munkförband. Teglets färg är mycket varierad och en del stenar är hårdbrända, sintrade och nästan svarta. Sockeln är av huggen granit med en skråkantad finhuggen ovankant. Murarna avslutas mot taket med tre utkragade tegelskift och en utkragande profilerad cementgesims som även går runt gavelhörnen ovanför gavlarnas lisener. På varje långsida sitter fem höga fönster och ett på sydgaveln. Fönsterbågarna är smäckra metallpartier. I bågarna sitter isolerglas med
tonat glas. Under fönstren är en utkragande list på konsoler av cement. Fönstren är rektangulära men placerade i rundbågiga nischer med putsad blinderad ovandel. Norra gaveln är helt tät medan södra gaveln innehåller den gamla huvudentrén med numera ett blyfönster. Den före detta portalen har en utkragande omfattning av granit. Överst i hörnen är två obeliskliknande avslutningar ovanpå arkitraven. Ovanför portalen sitter ett fönster som är lika fönstren på långsidorna. I gavelspetsen finns en blindering i form av ett grekiskt kors.

Huvudentrén till kyrkan är i det låga sidoskeppet från den upphöjda terrassen. Entrépartiet är indraget i sidoskeppet och får därmed ett skyddande tak. Entrédörren är ett glasat stålparti klätt med mässing. Fasaden i sidoskeppet är av rött tegel i munkförband. Väggen möter taket utan gesims och terrassens gatsten utan någon sockel vid entrén. Sju små kvadratiska fönster med mässingsbåge och blyinfattade
glasmålningar sitter i sidoskeppet. Fönstren är försedda med yttre skyddsglas och ovanför sitter belysning. Sadeltaket över mittskeppet och pulpettaket över sidoskeppet är belagda med röda enkupiga tegelpannor. Takplåtarna är av koppar medan takavvattningen är av brun plåt.

Församlingsbyggnadens fasad är av rött tegel och svart sten. Teglet är även här varierat i bränningen och skiftande. Fönsterbanden är smala stålpartier med mässing som är placerade ända ut i fasadliv. Sockeln är klädd med huggen svart sten liksom mellan fönstren och vid taket. Det nästintill platta taket är pappklätt. En liten krönplåt av brun plåt löper runt takkanten. Församlingssalens tak höjer sig över övrigt tak.
Entrépartiet i gatunivå mellan församlingssal och kyrka liksom enstaka fönster är utbytta till bruna aluminiumpartier med betydligt kraftigare dimensioner än de tidigare mässingspartierna.

Kyrkan
Kyrkans huvudingång nås från terrassen. Genom den glasade entrédörren nås ett vindfång. Golvet är helt täckt av ett skrapgaller av räfflad kalksten. Väggarna är putsade och målade. Ekdörrar leder till orgelläktaren och källaren. I vapenhuset består golvet och sockeln av kalksten i smala rektangulära plattor. Väggar och tak är putsade och vitmålade. I vapenhuset sitter en blyinfattad målning av Bo Beskow i det som tidigare var kyrkans huvudingång. Bilden föreställer Maria och ängeln Gabriel. Rummet är möblerat med en sittgrupp. De avskiljande väggarna mellan vindfång, vapenhus och kyrkorum är glaspartier mellan stående massiva eklameller.

Kyrkan är en basilika med högt mittskepp och två smala låga sidoskepp. Runda, släta vitmålade pelare delar sidoskepp från mittskepp. Fem höga fönster sitter på varje sida i mittskeppet, så kallat klerestorium. Golvet är av röd och grå kalksten. Stenplattorna är stora, lagda i olika mönster och har olika struktur, slipade och hyvlade. Väggarna är putsade och vitmålade. Innertaket är ett horisontellt kassettak av trä från 1928 målat i flera nyanser av grått. Åtta sexkantiga glaslampor är nedpendlade i metallstag. Öppna bänkar av ek står på ömse sidor om mittgången som är täckt av en gångmatta. Bänkar står även längs väggarna i sidoskeppen. Längst fram och längst bak är bänkar borttagna. Bord med stolar står istället längst bak.
I de låga sidoskeppen är innertaket av smala fururibbor monterade med distans emellan och infälld belysning. I ena sidoskeppet sitter sju kvadratiska blyinfattade målningar av Bo Beskow. Fönstren skildrar de sju skapelsedagarna. Fönsternischerna vidgas utåt på alla sidor. Längst fram i långhuset, nedanför kortrappan, står ett träaltare. Höger om altaret finns kororgel, flygel och ambo. Vänster om altaret står ljusbärare och dopfunt.

Koret är upphöjt fyra steg belagda med kalksten liksom golvet i koret. Predikstolen av tjocka kalkstensskivor är integrerad i trappan. Altarväggen är till skillnad från alla andra väggar putsad med en genomfärgad puts och är omålad. Putsen innehåller glimmer och svart sten. Centralt på altarväggen syns den stora mosaiken av Bo Beskow ovanför kalkstensaltaret. Mosaiken i guld och mörka färger skildrar Jesus som
stillar stormen inom en mandorla. Kalkstensaltaret står på en plattform, ett steg hög belagd med kalksten. I kassettaket ovanför altaret är fyllningen ersatt med öppna lameller och elbelysning från vinden vilket tillkommit 1963.

Sakristian nås både från koret och sidoskeppet. Innertaket är av smala fururibbor, golvet av linoleum. I rummet finns inbyggda skåp för textilier med skjutdörrar av ek. Den tidigare ljuskupolen är ersatt med elbelysning.

Orgelläktaren har en tät putsad vitmålad barriär. I mitten av läktarbarriären sitter ett glas som sattes dit när orgeln byttes 2002. Den tidigare orgeln hade ryggpositiv integrerat i barriären. Trägolv ligger på läktaren. Fasta metallstegar leder från läktaren till vinden.
Under orgelläktaren finns en andaktshörna i anslutning till kyrkorummet. Den är möblerad med lösa stolar och en altarskiva av kalksten på konsoler på väggen. Taket är av fururibbor. Kyrkorummet har på västra sidan dörrar som leder till församlingsbyggnaden Samtliga innerdörrar är av ek med gerade foder av ek.

Församlingshuset har två våningar. Källarvåningen ligger en halvtrappa ner och bottenvåningen en halvtrappa upp. Källarvåningen har stora fönster i markplan. Församlingshuset innehåller två stora salar och kontors- och mötesrum på bottenvåningen. Bottenvåningen i anslutning till kyrkan har en entréhall med kalkstensgolv i vitt och grått. Entrén är numera mycket mindre sedan delar av den byggts in med glasväggar till mötesrum. Ljusinsläpp kommer från runda lanterniner i taket. I den stora samlingssalen med högt i tak och glaspartier i smäckra stålbågar ligger ekparkett på golvet och innertaket är av smala fururibbor. I källarvåningen finns stora klädförråd, mötesrum och förråd. Rummen har mestadels putsade vitmålade väggar och tak, plastgolv och stora fönsterpartier.

Inredning och inventarier
Altare 1 från 1963 är av grå kalksten från Öland. En tjock altarskiva vilar på två stenskivor i ytterkanterna och en indragen längsgående skiva i mitten. Altarskivans framkant är dekorerad med inhuggna kvadrater. Ritad av Roos/Thornberg. Altare 2 från 2000-talet är av ek. Altarskivan vilar på fyra ben. På framsidan finns tre rundbågar. I altarskivan finns fem konsekrationskors.

Altarbilden från 1963 är en mosaik av Bo Beskow. Mosaiken föreställer Jesus som stillar stormen. Bo Beskow (1906-1989) var författare och konstnär. Han har utfört flera glasmålningar i kyrkor och gjort monumentalmålningar i FN-skrapan i New York.

Dopfunten från 1963 av glas är ritad av Sven Palmqvist och tillverkad på Orrefors glasbruk. Den runda dopfunten är uppbyggd av en mängd glasprismor. Längst ner finns ett smalare runt skaft av metall.

Predikstolen från 1963 är av kalksten från Öland och är ritad av Roos/Thornberg. Predikstolen är uppbyggd av tre sidor av kraftiga kalkstensskivor. Den främre kalkstensskivan är monterad med distans med metallstag från de två sidoskivorna. Framskivan ger intryck av att sväva i luften. Överst finns en pulpetskiva av ek. Predikstolen är integrerad i kortrappan. En likadan predikstol finns i S:t Andreas kyrka i Malmö.

Ambo av lackad bok, ålder okänd.

Bänkinredningen från 1963 består av öppna bänkar av ek. Gavlarna är släta och rektangulära. Snedställd ryggbräda och på sitsarna ligger dynor med lila tyg. Integrerad psalmbokshylla. Förmodligen ritad av Roos/Thornberg.

Orgeln är byggd för Caroli kyrka/Musikhögskolan 2002 av Patrick Collon, Bryssel. Orgeln flyttades 2012 av Åkerman & Lund till S:ta Maria kyrka. Fasaden av ek är inspirerad av altartavlan i Caroli kyrka. Fasaden är en gavel med tre rundbågiga fält med synliga pipor. Ett trägitter som bildar kors sitter över piporna. Orgeln har i mitten horisontella pipor, spanska trumpeter så kallade chamader. Kororgel byggd av J Künkels Orgelverkstad AB, Lund. Vikluckor av ek i fasaden. Orglarna kompletteras av en flygel.

Klockorna hänger i den fristående klockstapeln. Storklockan är gjuten 1963 av M&E Ohlsson, Ystad. Mellanklockan är gjuten 1928 av KGM Bergholtz, Stockholm. Lillklockan: är gjuten 1950 av Gösta Bergholtz, Stockholm

Övrigt
Golvljusstakar av oxiderad brons ritad av Roos/Thornberg.