bälte, kvinnobälte

Av röd vadmal med fållad kant och beslag av silver, ändbeslag med spänne, fyra runda knappliknande plattor och 23 fyrkantiga plattor med vardera två hängringar nedtill. Plattorna äro fästade medelst öglor, som stuckits genom tyget och på baksidan hålls fast av en lädersnodd, som löper genom samtliga öglor. Beslagens yttersida förgylld. I det avrundade ändbeslagets fria ända har suttit en ögla, vari förmodligen suttit en hängprydnad. Stämplar saknas.
Delvis förgyllt.

De fyrkantiga plåtarna 2,2 x 2,2 cm
Spännets höjd 3,3 cm.

Anteckning på kortet: Mönstret kallas Kolme-Nausti dvs tre ljus, ursprungligen norskt mönster. Enligt dr Vallqvist 28/11-71.

A-S Svakko 2018: Kvinnobälte, gammalt, troligen 1700-tal och väl använt. Skinnet är förlorat på baksidan, men det kan också ha varit vadmal på undersidan. Stora öglor visar att något mer suttit på baksidan. Den vanligaste typen av plåtar med medeltida motiv som kallas tre torn eller tre ljus. Bältet kommer från Arvidsjaur/norra Västerbotten. Dock inte upp mot Norge eller mot Gällivare.

Uppköpt 1885 av handlare N.Levin, Lund.
Den samiska dräkten syddes av samekvinnorna själva.
Hos städernas guldsmeder i Norge och Sverige köpte de silverspännen, maljor, knappar och beslag som syddes fast på kragar och bälten.
I de nordliga städerna i Norge och Sverige tillverkade guldsmederna det särskilda traditionella dräktsilver som efterfrågades av deras samiska kundkrets.