VÅRBERG

Vårberg ligger längst ut i sydvästra delen av Stockholms kommun, utmed tunnelbanelinjen mot Norsborg. Stadsdelen uppfördes 1965-1969. Generalplanen för Skärholmen och Vårberg (Pl.5010) utarbetades av Stockholms stadsbyggnadskontor och fastslogs 1963. Stadsplanearkitekter var Josef Stäck, Göran Sidenbladh och Sven Lundberg. Det nyskapade namnet Vårberg fastslogs 1963. Namnberedningen grundade sig på det gamla namnet Vårby och på den för området kännetecknande bergiga terrängen. Vårby är belagt första gången 1381.

Vårberg gränsar mot Huddinge kommun i söder, och till Skärholmen i öster. I väster och norr ligger Mälaren. Topografiskt hänger stadsdelen samman med Skärholmen, Sätra och Bredäng. Liksom där är marken starkt kuperad, vilket av planförfattarna uppfattades som mycket ofördelaktig ur stadsbyggnadssynpunkt. Huvuddragen i terrängen kan beskrivas som två östvästliga dalgångar på båda sidor omgivna av berg och höjdplatåer. Från dalgångarna löper dessutom mindre sänkor åt norr och söder. I sydväst finns en gammal soptipp, Vårbergstoppen, som syns vida omkring. Vegetationen består i de höglänta områdena av barrskog. Dalgångarna och mindre höjdsträckningar har ett lövträdsbestånd med framförallt ek. Större sammanhängande naturområden finns i söder, väster och norr, samt på höjden nordväst om centrum. Några utsparade riktigt stora strövområden utmed Mälaren som i grannstadsdelarna finns dock inte i Vårberg. Utmed Mälarstranden går ett promenadstråk.

Trafiksepareringen i Vårberg är mycket konsekvent genomförd. Från de två matargatorna Vårbergsvägen och Vårholmsbackarna nås, via entré- och angöringsgator, i princip samtliga bostadsområden. Till fots rör man sig obehindrat i området tack vare att de flesta korsningar mellan gång- och biltrafik gjorts planskilda. Parkering sker i anslutning till respektive bostadsområde på parkeringsplatser, på däck, i parkeringshus, i garagelängor och i garage under gårdar. Tunnelbanespåren går i öster ovan jord, för att från och med centrum försvinna i en underjordisk tunnel och inte dyka upp igen förrän i Vårby Gård.

Centrumanläggningen ligger i den norra dalgången. Bostadsbebyggelsen består av kopplade punkthus i de mest kuperade lägena norr och söder om centrum och av lamellhus i dalgångarna och uppe på höjdplatåerna. Nordväst om centrum finns ett område med fyra skivhus. Längre ut mot Mälaren breder ett stort och varierat villaområde ut sig, som har förtätats kontinuerligt sedan 1960-talet. Dessutom finns här flera radhusområden. Kategoriboendet i Vårberg utgörs av ungdomsbostäder och äldreboende i närheten av centrum.

Centrumanläggningen, som är sammanbyggd med ett stort bostadshus, vänder de flesta lokaler mot ett stort inomhustorg. Här finns tunnelbanestation, livsmedelsbutiker, restauranger, kyrka m.m. Intill centrum finns en kyrka som tillhör den sanna gammalkalendariska ortodoxa kyrkan som ligger i ett före detta daghem. I stadsdelen hittar man Söderholmsskolan och Vårbergsskolan, som inrymmer låg- och mellanstadium respektive högstadium. Ursprungligen fanns ytterligare en skola, den är numera ombyggd till bostäder. Ett antal daghem är utspridda bland bostadsområdena. Norr om Byholmsskolan finns en park med parklek som inrymmer några låga rödmålade trälängor samt lekredskap. Något arbetsplatsområde i egentlig mening finns inte. Den enda något större arbetsplatsen, förutom centrum, är Vårbergs sjukhem längst i söder. I sydost, mot Skärholmen, ligger Vårbergs idrottsplats. Här finns en stor grusplan med en mindre läktare, samt gräsplan och rink. Byggnaderna utgörs av två envåningsbyggnader för omklädning och servering m.m. En mindre idrottsplats finns vid Söderholmsskolan. Badplats och småbåtshamn finns i väster vid Mälaren.

Vid Mälaren ligger också Johannesdal, en gård byggd i slutet av 1700-talet. Det stora villaområdet som omger gården var tidigare ett sportstugeområde vilket tillkom när gårdens ägare styckade upp och sålde av marken på 1930-talet. Några spridda sportstugor finns fortfarande kvar bland de nyare villorna som en påminnelse om områdets tidigare användning. Villorna är uppförda av enskilda byggherrar i individuell utformning.
Forminnena inom området utgörs framförallt av gravar från yngre järnåldern.

Stadsdelen är som helhet mycket lite förändrad. Det har varken rivits, byggts om eller byggts nytt i någon större utsträckning. Villaområdet, med sin kontinuerliga utveckling, utgör dock ett undantag på alla tre punkterna. Skolan i kvarteret Aspholmen har byggts om till bostäder och daghemmet i kvarteret Vårholmen 2 har byggts om till kyrka. Nybyggnaderna begränsar sig till några skolbaracker vid Söderholmsskolan samt två korta radhuslängor på skolgården till den ovan nämnda fd. skolan i kvarteret Aspholmen.

Vårberg följer, vad det gäller trafikapparat och grundstruktur, i stort sett mönstret för hur efterkrigstidens förortssamhällen planerats. Terrängen och möjligen även den stora andelen privata byggherrar har dock gett stadsdelen en speciell karaktär. Bostadsområdena är många och små, med sinsemellan väldigt olika gestaltning. Arkitekturen i Vårberg är väsentligt djärvare och bitvis mycket mer internationellt orienterad än den i Bredäng, Sätra och Skärholmen. Bebyggelsens placering, som framförallt har sin orsak i tekniska och ekonomiska överväganden, förstärker snarare än jämnar ut nivåskillnaderna i terrängen. Villaområdet i stadsdelen skiljer sig från villaområdena i grannförorterna genom sin placering vid Mälaren, sin storlek och sin tillkomst.