KUNGSLENA KYRKA

KUNGSLENA KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare, rakslutet kor i öster, tillkommet under 1100-talets förra hälft. Den västra delen tillkom under 1400-talets senare hälft. Norr om koret är en sakristia från slutet av 1200-talet. Vapenhuset framför sydporten tillkom liksom långhusets västra del under slutet av 1400-talet. I väster är ett vapenhus från 1717.
FASAD - Kyrkan vilar på en sockel av tuktad kalksten med inslag av sandsten. Murarna av tuktad kalksten bär en borstad och vitkalkad puts. Under takskägget på långhusets nordsida är en målad bård av rundbågar och löv i rött, sannolikt utförd under sent 1480-tal av mäster Amund som då dekorerade interiören.
FÖNSTER - Alla fönster har öppningsbara ytterlufter från 1864 om inget annat anges. Alla bågar och spröjs är av grått trä. De flesta glas är handblåsta. De rundbågade långhusfönstren har T-post och tre lufter. De nedre lufterna har tolv rutor var. Den övre lunettens spröjsning bildar två spetsbågar med sju rutor. I korets sydvägg är ett likadant fönster fast med två färre rutor i de nedre lufterna. I sakristian är ett rektangulärt fönster med enkel luft och sex rutor. Västra vapenhusets övervåning har åt norr ett stickbågat fönster med enkel luft, som kan vara ursprunglig och har åtta rutor. Ovan södra vapenhusets port är ett gotiskt spetsbågsfönster med huggen sandstensomfattning, i vilket sitter ett enkelt glas. Högst upp i vapenhusröstet är en liten rektangulär glugg.
PORT - Sydporten är sannolikt ursprunglig, rundbågad, av furuplank och med stocklås. På utsidan är den klädd med svart panel från 1700-talet, upptill med fiskbensmönster och nedtill liggande. Den rombiska låsplattan förefaller ursprunglig medan detta är tveksamt gällande dörringen med sina grova vulster. Porten sitter i en smyg med horisontalt krön och omfattning av sandstenskvadrar. Västporten är en närmast kvadratisk bräddörr med stocklås och svart fiskbenspanel samt dörring och urnformad låsplatta. Porten härrör från 1700- eller 1800-tal. Framför porten ligger en huggen kalkstenshäll med årtalet 1894 och initialerna A H.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak med tre takryttare, sannolikt från 1500-talet. Två av takryttarna är placerade på gavlarna, de är åttasidiga med spetsig form. Något väster om mitten är en högre takryttare med hög åttasidig sluten lanternin och spetsigt tak. Alla kröns de av smideskors på kopparkulor. De är klädda med kluven och tjärad spån. Även det södra vapenhuset och koret bär sadeltak. Det senares går utan markering över i sakristians pulpettak. Även det västra vapenhuset bär ett pulpettak. Alla takfall täcks av kluven och tjärad spån. Takskäggen är sågtandade. På gavlarna är tjärade träkors. Vindskivorna är av tjärade bräder. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. De synliga hammarbanden är tjärade.

En dendrokronologisk datering av korets hammarband har visat på att detta uppfördes omkring 1120. Långhuset torde ha uppförts vid samma tid, varom ett från vinden synligt romanskt fönster vittnar. Under korgolvet har brända rester av en äldre byggnad konstaterats, kanske en stavkyrka. En seglivad tradition har menat att kyrkan skulle ha uppförts av kung Erik "läspe och halte" som tack för hans fars seger över kung Sverker d.y. i slaget vid Lena 1208. Under 1200-talets senare del uppfördes en sakristia och södra långsidan försågs med tvåkopplade unggotiska fönster, inspirerade av Skara domkyrkas ombyggnad. Sannolikt är det den Bjälboätten som bekostat förändringarna. Påskdagen 1258 bevistades mässan av Birger jarl och hans son kung Valdemar samt svärsonen kung Håkan av Norge. Under 1400-talet byggdes långhuset ut åt väster med en travé. Dess södra vägg försågs med ett smalt spetsbågigt fönster. Framför sydportalen byggdes ett vapenhus. Emedan större delen av socknen låg under Linköpings domkyrka så torde de ha stått för finansieringen. I det inre så valvslogs hela kyrkan. Under 1480-talet försågs interiören med målningar av mäster Amund som sannolikt även målade den röda bården på norra långsidans exteriör.
1530 fick Gustaf Olofsson Stenbock godset Lena av Gustav Vasa och tio år senare förlorade Kungslena sin status som moderkyrka. Enligt en uppgift från 1829 så antags de tre takryttarna ha rests under Stenbocks tid, till minne av de tre kungar som övervarade ovannämnda påskmässa. 1684 borttogs de gotiska fönsteromfattningarna och fönstren förstorades. Fönster togs upp i norr. 1694 försågs interiören med altaruppsats och predikstol. Vid samma tid tillkom även bänkinredning och läktare. 1697-99 omputsades kyrkan i sin helhet. Drivande bakom decenniets upprustning var kyrkoherde Andreas Gadd. 1715-17 renoverades altaruppsats, predikstol och läktarbröst på bekostnad av översteparet Witting. 1717 uppfördes ett vapenhus i väster. 1749 kontrakterade sockenmännen Johan Risberg för att dekorera interiören, Amunds målningar överputsades sannolikt 1697-99.
1859 fick socknen statliga medel för att reparera de historiskt intressanta takryttare, som man hade velat borttaga. 1863 insattes en ny bänkinredning och året därpå förstorades fönsteröppningarna. 1866 dekorerades korväggarna med målningar av Anders Gustaf Ljungström, varvid Risbergs omdebatterade helvetesskildring på norra korväggen övermålades. Under 1800-talets senare del inköptes en äldre orgel från annan ort. 1905 insattes en kamin i kyrkan och fyra år senare omtäcktes de bristfälliga takryttarna med kluven spån. 1919 installerades ett nytt orgelverk av Nordfors & Co med bibehållande av den gamla fasaden.
Församlingen hade tidigt uppmärksammat hur kaminen smutsade ned Risbergs målningar och ville rengöra dessa. Detta var dock ingen idé förrän man bytt värmesystem, vilket skedde först 1934 då centralvärme med lågtrycksånga installerades. Arkitekt var Göran Pauli, Jönköping. En restaurering kom till stånd 1939-40 med Adolf Niklasson som arkitekt och K J R Johansson som konservator. Fasadens senaste putslager borttogs och de äldre lagades samt avfärgades med kalkfärg. Valven rengjordes och lösa partier fixerades. Ett stycke av de medeltida målningarna på väggen vid sydporten togs fram. Altaruppsatsen befriades från övermålningar och den ursprungliga färgen konserverades. Samma skedde med läktarbröstet, varvid dock två fyllningar fick rekonstrueras. Även predikstolen konserverades, men dess ursprungliga färg var hårt åtgången. Sprickor i väggarnas puts lagades med cement och hela interiören ommålades i färger som anslöt till de framtagna.
1955 förstördes taket över kor och sakristia samt den östra takryttaren av en brand. Orsaken var troligen soteld i skorstenen som antände spåntaket. Valven skadades av rök och vatten. En snabb insats räddade dock kyrkan. En restaurering under ledning av arkitekt Anders Ekman och konservator Olle Hellström slutfördes följande år. Den östra takryttaren och de avbrända taken rekonstruerades och den befintliga taktäckningen av gammal hyvlad spån byttes mot kluven furuspån. Fasadens puts lagades och avfärgades med kalkvatten. Vid detta arbete framkom en målad bård i norr och söder, vilken konserverades och delvis rekonstruerades på nordsidan. Centralvärmen ersattes av elvärme och valven tilläggsisolerades med stenullsfilt på asfalt. Den flagnande limfärgsmålningen i koret fixerades. Den mest skadade ytan vid sakristidörren borttogs och istället fixerades den underliggande medeltida målningen. Hela kyrkorummet rengjordes och alla odekorerade ytor ommålades med emulsionsfärg.
1980 tjärades takryttare och takfall. Interiören led sedan länge av fuktproblem. Den täta färgen från 1956 borttogs och ersattes av kalkfärg. Sprickor i bänkinredningen lagades. De särskilt i koret flagnande målningarna konserverades. Två år senare inlades dränering kring hela kyrkan för att få bukt med fukten. 1984 fästes släppande puts i triumfbågens hjässa. Året därpå gjordes en murverksundersökning under södra korfönstret i jakten på Västgötalagen, som enligt en tradition skulle vara inmurad där. Det hela direktsändes i Gomorron Sverige men gav inget resultat. 1987 omlades långhusets norra takfall. 1989 installerades ett nytt orgelverk av Robert Gustavsson, Härnösand. 1992 omlades taket på södra vapenhuset och långhusets södra takfall. Alla takfall omtjärades. Bårdmålningen fixerades och retuscherades. 1995 installerades högtalaranläggning.