Mangel

Bord med inbyggd mangelfunktion.
Bordet är av enklare köksbordsmodell av furu med fyrkantiga ben och 17 cm hög sarg runtom som är tappad in i benen. Bordskiva av furu på en stabil ram med tvärslåar på undersidan, ovansidan belagd med en brunmålad skiva av trol. pressad trämassa ev. masonit. Skivan är delbar i 2 delar som skjuts ihop med spont. Bordssargen har en botten så att det bildas en stor låda under bordsskivan. "Lådan" delad i 2 halvor, i den större halvan finns en fast monterad mangel, fastsatt i långsidorna med en vridbar järnten så att den kan fällas upp vid behov. Då lyfts ena bordsskivan och mangeln dras upp och skivan sätts tillbaka och bildar mangelbord. Den andra halvan av bordsunderredet har en 28 cm bred utdragbar låda med träknopp.
Själva mangeln består av ett stativ av brunlackerat gjutjärn med 2 valsar av klarlackat bokträ som drivs av kugghjul vid sidorna. Valstrycket regleras med kraftiga fjädrande bandjärn som spänns ovanifrån med en kraftig skruv med kranhandtag. Ett löst stort svänghjul av gjutjärn (diameter 38 cm) med handtag av bok monteras fast vid sidan. Bordet har någon gång målats med mörkblå lackfärg, och invändigt i "lådan" med gul färg. På ena långsidan finns ett fästbeslag med okänd funktion med inpräglat firmanamn: "Dazey Kitchen Helps, made by Dazey Corporation St Louis USA" Det kan ha varit hållare för någon annan hushållsapparat och har inte med mangeln att göra. (Firma Dazeys mest sålda produkt var smörkärnor som satt i just ett sådant fäste. Giv. har inget minne av detta från sin barndom men säger att föräldrarna köpte mjölk från en bonde i trakten och kan alltså ha kärnat eget smör före sonens födelse 1944.)

Herman Bäck var född i Luleå och kom som nyutbildad folkskolärare och ogift till Lappträsk by 1926-27. Han skaffade sig nya möbler bl.a. detta köksbord som också kan fungera som mangel. Han manglade inte själv utan hade en flicka från byn som kom och hjälpte till vid tvätt. I Lappträsk träffade han sin blivande fru Ester Aurondi, som sen var den som skötte manglandet. Sonen Ingvar f. 1944 har alltid sett bordet och mangeln i hemmets kök och det har under hela hans levnad varit blåmålat. I slutet av 1950-talet skaffade man en elektrisk mangel men bordet gjorde fortfarande tjänst och även någon gång mangeln. Bordet följde med vid flytt till Sthlm 1968. Modern bodde kvar till 2005 när hon flyttade till ett äldreboende. Hon hade bordet som köksbord ända fram till dess.
En likadan mangel har funnits i hemmet hos Signhild Nilsson f. 1911 i Backe nära Junsele i Ångermanland gift med en grovarbetare. Deras mangel anskaffades troligen i början av 1930-talet och stod sedan alltid i sovrummet och användes egentligen enbart som mangel. Den gjorde tjänst ännu under 1970-talet.
I Mejeriet i Julita gård står en likadan mangel som funnits där länge. Sonen till förra trädgårdsmästaren har sett den där i hela sitt liv, kanske hade även mejerskorna som bodde där mangeln. Idag gör den fortfarande tjänst varje gång Else-Marie Strese tvättar och manglar.
/Berit Eldvik 2007-01-31