GÖTEBORGS STADSHUS

Tomten sträcker sig tvärs genom kvarteret och här finns en kullerstenslagd innergård. Huvudbyggnaden har tre och en halv våning mot torget. Fasaden är slätputsad i nyklassicistisk stil med utbyggd entréportik. Väster om den ursprungliga huvudentrén finns en ny ingång och entréhall som har kontakt med angränsande hus. Mot Postgatan ligger ett tvåningshus med högt brant tak och putsad fasad indelad med lisener.

Källa: Hus för hus i Göteborgs stadskärna, Kungälv 2003. ISBN 91-89088-12-3

Byggnaden uppfördes efter det gamla stadshusets brand på 1750-talet. Ritningarna gjordes av stadsarkitekten B W Carlberg. Byggnaden mot Gustav Adolfs torg var ursprungligen i tre våningar med brant valmat tak. Sin nuvarande empirekaraktär erhöll den vid en år 1824 företagen ombyggnad, ledd av stadsarkitekt J Hagberg. Härvid tillkom attikavåningen och den utbyggda portiken i bottenvåningen. Längan mot Postgatan är i två våningar med brant sadeltak. Den har använts som magasin men ombyggdes 1975 till sammanträdes- och möteslokal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Ombyggnaden på 1820-talet gav nya lokaler åt Högvaktens manskap som tidigare hållit till i en egen byggnad på torget. Mot torget ersattes det höga branta taket med en mezzaninvåning och ett lägre tak. Bottenvåningen mot torget innehöll rum för officerare, underofficerare och soldater. Våningen ovanför hade rum för brandvaktmästare, fångvaktmästare och även plats för militärfängelse. Gårdsflygelns övre våning var fängelse och västra flygelns välvda bottenvåning var "Stora Brand Huset". När både stadsvakten och högvakten hade dragits in 1895 uppläts lokalerna till Hälsovårdsnämnden. Brandkåren fanns kvar till 1930.

KÄLLA: Hus för Hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs stadsbyggnadskontor/stadsmuseum. Kungälv 2003

Byggnaden uppfördes efter det gamla stadshusets brand på 1750-talet. Ritningarna gjordes av stadsarkitekten B W Carlberg. Byggnaden mot Gustav Adolfs torg var ursprungligen i tre våningar med brant valmat tak. Sin nuvarande empirekaraktär erhöll den vid en år 1824 företagen ombyggnad, ledd av stadsarkitekt J Hagberg. Härvid tillkom attikavåningen och den utbyggda portiken i bottenvåningen. Längan mot Postgatan är i två våningar med brant sadeltak. Den har använts som magasin men ombyggdes 1975 till sammanträdes- och möteslokal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Ombyggnaden på 1820-talet gav nya lokaler åt Högvaktens manskap som tidigare hållit till i en egen byggnad på torget. Mot torget ersattes det höga branta taket med en mezzaninvåning och ett lägre tak. Bottenvåningen mot torget innehöll rum för officerare, underofficerare och soldater. Våningen ovanför hade rum för brandvaktmästare, fångvaktmästare och även plats för militärfängelse. Gårdsflygelns övre våning var fängelse och västra flygelns välvda bottenvåning var "Stora Brand Huset". När både stadsvakten och högvakten hade dragits in 1895 uppläts lokalerna till Hälsovårdsnämnden. Brandkåren fanns kvar till 1930.

KÄLLA: Hus för Hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs stadsbyggnadskontor/stadsmuseum. Kungälv 2003

Byggnaden uppfördes efter det gamla stadshusets brand på 1750-talet. Ritningarna gjordes av stadsarkitekten B W Carlberg. Byggnaden mot Gustav Adolfs torg var ursprungligen i tre våningar med brant valmat tak. Sin nuvarande empirekaraktär erhöll den vid en år 1824 företagen ombyggnad, ledd av stadsarkitekt J Hagberg. Härvid tillkom attikavåningen och den utbyggda portiken i bottenvåningen. Längan mot Postgatan är i två våningar med brant sadeltak. Den har använts som magasin men ombyggdes 1975 till sammanträdes- och möteslokal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Ombyggnaden på 1820-talet gav nya lokaler åt Högvaktens manskap som tidigare hållit till i en egen byggnad på torget. Mot torget ersattes det höga branta taket med en mezzaninvåning och ett lägre tak. Bottenvåningen mot torget innehöll rum för officerare, underofficerare och soldater. Våningen ovanför hade rum för brandvaktmästare, fångvaktmästare och även plats för militärfängelse. Gårdsflygelns övre våning var fängelse och västra flygelns välvda bottenvåning var "Stora Brand Huset". När både stadsvakten och högvakten hade dragits in 1895 uppläts lokalerna till Hälsovårdsnämnden. Brandkåren fanns kvar till 1930.

KÄLLA: Hus för Hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs stadsbyggnadskontor/stadsmuseum. Kungälv 2003

Byggnaden uppfördes efter det gamla stadshusets brand på 1750-talet. Ritningarna gjordes av stadsarkitekten B W Carlberg. Byggnaden mot Gustav Adolfs torg var ursprungligen i tre våningar med brant valmat tak. Sin nuvarande empirekaraktär erhöll den vid en år 1824 företagen ombyggnad, ledd av stadsarkitekt J Hagberg. Härvid tillkom attikavåningen och den utbyggda portiken i bottenvåningen. Längan mot Postgatan är i två våningar med brant sadeltak. Den har använts som magasin men ombyggdes 1975 till sammanträdes- och möteslokal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Ombyggnaden på 1820-talet gav nya lokaler åt Högvaktens manskap som tidigare hållit till i en egen byggnad på torget. Mot torget ersattes det höga branta taket med en mezzaninvåning och ett lägre tak. Bottenvåningen mot torget innehöll rum för officerare, underofficerare och soldater. Våningen ovanför hade rum för brandvaktmästare, fångvaktmästare och även plats för militärfängelse. Gårdsflygelns övre våning var fängelse och västra flygelns välvda bottenvåning var "Stora Brand Huset". När både stadsvakten och högvakten hade dragits in 1895 uppläts lokalerna till Hälsovårdsnämnden. Brandkåren fanns kvar till 1930.

KÄLLA: Hus för Hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs stadsbyggnadskontor/stadsmuseum. Kungälv 2003