FRÄNNINGE KYRKA

Kyrkomiljön
Kyrkbyn Fränninge ligger utmed Vollsjöån knappt två mil nordost om Sjöbo i ett öppet och kuperat odlingslandskap med inslag av lövskog. Kyrkan är belägen på byns högsta punkt i öster invid den gatstensbelagda landsvägen medan den övriga bebyggelsen främst är koncentrerad utmed Stora Fränningevägen väster om kyrkan.

Det nuvarande kommunområdet uppvisar relativt få fornfynd i förhållande till regionen i stort. I Fränninge socken härrör de flesta fynden likt i hela kommunen från stenåldern. Ortnamn med ändelsen -inge anses gå tillbaka till tiden mellan folkvandrings- och vikingatid. Det första skriftliga belägget för kyrkbyn är 1291, då som Franninge, vid vilken tid den romanska kyrkan redan funnits i åtminstone ett sekel.

Fränninge tycks länge ha varit en av närområdets största byar, innan laga skifte 1839 bestod kyrkbyn av 39 gårdar, 12 gatehus och tre soldattorp. Förändringarna som skiftet medförde var i Fränninge emellertid mycket påtagliga, med endast en handfull kvarliggande gårdar och soldattorp. Istället kom byn under 1800-talets andra hälft att utvecklas till handelsplats med hantverks- och affärsbyggnader, folkskola och mot slutet av seklet även industri i form av ett mejeri. I byn finns idag två prästgårdar uppförda 1749 respektive 1922, två skolbyggnader i tegel från 1847 och 1932 samt ett mindre antal äldre gårds- och bostadsbyggnader. Bebyggelsen domineras i övrigt av mindre bostadsbyggnader uppförda på 1920- och 1930-talen i puts- eller panelarkitektur, men här finns även exempel på villabebyggelse från 1900-talets andra hälft.

Kyrkoanläggningen ligger inom registrerat fornlämningsområde Fränninge 103:1 som avser bytomten enligt de äldsta lantmäterikartorna och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Fränninge kyrkogård har utvidgats ett flertal gånger. Skifteskartor från 1804 och 1835 visar den äldsta delen som en oregelbunden fyrkant om endast cirka 50x50 meter omgivande kyrkan. Denna utbredning motsvarar sannolikt den medeltida kyrkogården. Kring 1830 gjordes utvidgningar i norr och väster och i samband med kyrkans ombyggnad på 1860-talet utvidgades kyrkogården åt söder till sin nuvarande södra gräns invid Heingebergsvägen. På 1910-talet exproprierades mark öster om kyrkogården, som då hade sin östra gräns mycket nära absiden, men det kom att dröja till 1930-talet innan marken togs i anspråk och den nya delen anlades efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck. Den senaste utvidgningen skedde i norr där ett långsmalt område adderades på 1970-talet efter förslag från landskapsarkitekten Per Friberg. Den nya delen planerades initialt för jordgravar men försågs år 2000 med minneslund och 2016 invigdes en askgravplats i nordväst.

Kyrkogårdsdelen från 1800-talet och tidigare präglas idag av kyrkogårdsidealen från decennierna kring sekelskiftet 1900. I söder med storkvarter kring mittaxeln som löper från 1860-talets entré, med grusade gravplatser omgärdade av lågt klippta häckar och med högresta, eklektiska gravstenar och inslag av yngre lägre stenar. Närmast kyrkan har kvarteren en mera orgelbunden karaktär med ett mindre antal gravstenar från 1800-talets första hälft i kalksten, av vilka det finns flera norr om kyrkan där kvarterssystemen lösts upp då de tidigare grusade gravarna lagts i gräs och omgärdningarna avlägsnats. På denna del finns även en handfull omgärdningar i form av järnstaket samt en vård i form av järnkors. Vegetationen är begränsad och utgörs främst av formklippta städsegröna barrväxter.

I 1930-talsdelen i öster löper en grusad kör- och gångväg kantad av hamlade lindar i syd-nordlig riktning utmed kyrkogårdens tidigare östra gräns. Öster om allén är kvarteren indelade i strikta rektanglar omgivna av låga häckar. Delen har två terrasseringar där större gravplatser med syd-nordlig riktning har högre rygg- och sidohäckar. Gravstenarna är lägre hållna, typiska för tiden från 1930-talet och framåt, och växtligheten utgörs även här närmast uteslutande av formklippta eller fritt växande städsegröna barrväxter.

1970-talsdelen i norr är gräsbevuxen och har endast ett fåtal gravplatser koncentrerade i västra delen. Minneslunden i öster utgörs av en större häckinramad plats med en stor fältsten som centralmotiv, kring vilken finns planteringar med bland annat kärleksört och rosor samt en solitär silverpil. Här finns även ljusbärare och sittbänkar. Askgravplatsen i nordväst inramas av bokhäckar och är samlad kring en halvcirkulär yta med stenar för minnesplattor.

Kyrkogården har två entréer i söder, vid 1800-talsdelen respektive 1930-talsdelen, båda försedda med konstnärligt utförda smidesgrindar med kraftiga stenstolpar. Vid den lågt belägna västentrén i höjd med tornet nås kyrkan via stentrappor som passerar ett underjordiskt gravkapell. Ytterligare en entré finns i väster vid 1970-talsdelen, vilken saknar grindar. Kyrkogården omgärdas av naturstensmurar vars material och utförande skiljer sig tydligt mellan de olika delarna. Runt kyrkogården finns även en trädkrans av bland annat oxel, lind, lönn och ask samt häckar, främst bok, avenbok och liguster.

Byggnader på kyrkogården
Längst i norr på 1930-talsdelen finns en servicebyggnad med svartmålad locklistpanel och gråmålade portar, fönster och knutar. Det flacka valmade sadeltaket är täckt med modern pannplåt. Byggnaden är samtida med kyrkogårdsutvidgningen. Vid kyrkogårdens västentré återfinns ett underjordiskt gravkapell ritat 1946 av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Endast gaveln åt söder är synlig, vilken är utförd i huggna granitblock med stickbågigt avlutade plåtklädda portar. Över portarna finns ett latinskt kors i lågrelief. Gravkapellet är till följd av fuktproblem taget ur bruk.

Källor och litteratur
Fränninge kyrka Underhållsplan (2005-12-31, reviderad 2017-11-16), Barup & Edström Arkitektkontor AB, Simrishamn.
Fränninge kyrkogård Vård- och underhållsplan (2015), Barup & Edström Arkitektkontor AB, Malmö/Simrishamn.
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Översiktliga kommunbeskrivningar: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/sjobo.html, hämtad 2019-05-02.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/franninge-vollsjo.html, hämtad 2019-05-07.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html#, hämtad 2019-05-08.
Sjöbo kommun. Kulturnämnden. Bevarandevärda kulturmiljöer inom Sjöbo kommun: https://www.sjobo.se/download/18.48ef7cbb166100ed03bd85/1538575254048/Bevarandevärda%20kulturmiljöer%201993.pdf, hämtad 2019-01-21.
Platsbesök 2018-10-09.