Ödeshögs gravkapell

Gravkapellets interiör
Ceremonisalens golv utgörs av kvadratiska, polerade kalkstensplattor lagda i rader med en
slät golvsockel i samma typ av kalksten. Även golvet till kisthissen har samma beläggning
och omges av en tunn metallkedja mellan stolpar. Salen är putsade och avfärgade i brutet vitt.
Ljuset var lite svagt, men eventuellt är kulören svagt gultonad. En senare inbyggnad vid
entrén har en stående omålad lockläktpanel. Väggen går inte ända upp till takfoten och överst
på väggen finns en dold ljusramp. Det höga taket är öppet upp i lanterninen och täckt med
smala brädor målade i blågrått med svepande penseldrag och ger en stiliserad illusion av
himmel. Lanterninen ger ett ljusinsläpp. Den är vitmålad med konvexa väggar mellan de fyra
fönstren, som har spröjsade innerbågar av trä. Taket avslutas nertill av en bred vitmålad
takfot, som bärs upp av profilerade konsoler. I takvalvet finns tre smala bindbjälkar, som är
målade med enkel dekor i fornnordisk stil. Till vindfånget mot entrén finns en raksluten
laserad pardörr i trä med fyra utanpåliggande fyllningar i var dörrblad.
I sydöstra takfallet finns en djup nisch ut till oxögat över entrén. Över altaret sitter ett högt
och smalt fönster, som sedan 1976 är försett med en glasmålning i fastskruvad metallram.
Motivet är korset med Kristi fem sår markerade. Själva altaret står på ett podium av kalksten.
Det är troligen murat i tegel med en putsad yta, avfärgad i vitt.

Altarskivan är av polerad kalksten. Altaret står i en grund, svagt välvd nisch. Nischen finns
markerad på originalritningarna. Altartavlan utgörs av ovan beskrivna altarmålning. Under
fönstret står det skrivet med målade bokstäver IN HOC SIGNO VINCI.Utmed väggarna i
nordöst och sydväst står rader med trästolar med tygklädd sits. I sydvästra hörnet står en
elorgel. Nummertavlorna är laserade träskivor med profilerad ram. Enligt historiken är
vägglampetterna specialtillverkade 1976 och de har en tjugotalsklassicistisk prägel.

Entrépartiet är inbyggt och dess västra del inrymmer idag ett förberedelserum med
heltäckande matta, målad glasfiberväv på väggarna och målade skivor i taket. Den östra delen
är öppen in mot ceremonisalen och inredd till kapprum med plastmatta på golvet, målad
glasfiberväv på väggarna och målade skivor i taket. I västra väggen finns en dörr, som inte
används, mot entrén. Själva entrépartiets golv är lagt med kalksten, lika ceremonisalens, och
de putsade väggarna är avfärgade i mättat gult. Hörnen är konkava. I taket sitter en målad
glasfiberväv. Laserad pardörr till ceremonirummet och laserade dörrar av samma typ, men
med ett dörrblad, till förberedelserummet och till kapprummet (används ej). Pardörrar i sydöst
i en korgbågig öppning. Dörrar och dörrfoder är troligen original.

Källaren under gravkapellet har en nedgång i nordväst som leder till ett förrum med dörrar till
toalett och dusch, städförråd, elcentral m m och till ett förrum till kylrummet och rum för
urnor och aska. Golven är belagda med gjutna polerade plattor med synlig sten, plastmattor
eller har ingen beläggning. Väggar och tak är huvudsakligen putsade och vitmålade. Dörrarna
är enkla skivdörrar. Pardörren till källartrappan är klädd med skivor på insidan.

I kylrummet är det plastmatta på golvet, putsade och målade väggar och plattor i taket. I ett
separat utrymme finns kisthissen.

Gravkapellets exteriör
Gravkapellet är byggt i tegel med en källarvåning med nedgång i nordväst. Kapellet ligger
med huvudentrén i sydöst. Sockeln är putsad, avfärgad i svart, och ligger i liv med fasaden i
övrigt. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Entré och baksidans mittparti runt
altarfönstret är markerat med framspringande rusticering i två nivåer. Taket är format som en
svagt bruten huv, krönt med en kvadratisk lanternin med konkava hörn. Indragningar i
takfallet markerar fasadernas mittpartier. Huv och lanternin täcks av stavspån. Lanterninen
kröns av förgyllt klot och kors. Hängrännor och stuprör är av målad plåt. I takfallet över
entrén finns en kopparklädd rund takkupa med ett oxöga. Fönstret är tvådelat med träkarm,
blyspröjsat, försett med stormjärn och med brun- och gröntonade glasrutor. Kupan omges av en dekor i koppar som får kupan att likna en blomma och kröns av en blomkalk. Baksidans
smala rakslutna altarfönster har en öppningsbar ytterbåge med träram och hel ruta av
katedralglas. Lanterninens fyra fönster med träbågar är höga och småspröjsade med snickerier
målade i en mörk kulör. Huvudentrén i sydöst har en korgbågig portal med kopparklädd
pardörr. Dörren är rutindelad med band i koppar och på banden finns oregelbundet placerade
blommor i koppar. En trappa av kalksten med handledare av rundjärn leder ner till källaren på
nordvästra sidan. Källardörren är en raksluten pardörr klädd med koppar och med enkel dekor
av hamrat järn.

Gravkapellet, liksom den nya begravningsplatsen, ritades av Göran Pauli, som var arkitekt vid
Kungliga Byggnadsstyrelsen i Stockholm. Ritningarna fastställdes av Kungliga
Byggnadsstyrelsen 1924. Till handlingarna hör en arbetsbeskrivning från 1923. Där framgår
bl a att byggnaden ska uppföras av tegel på en grund av betong. Tegelmurarna ska putsas
utvändigt med grov puts och vitkalkas. Även de rusticerade partierna ska utföras i
tegelmurning och pustas som ytterväggen i övrigt. Yttertrappan ska vara av granit på gjuten
betonggrund, tak och lanternin täckas med tjärade furuspån och det runda fönstret på
ingångssidan ska ha en faconerad ram i driven svartplåt. Fönster ska förses med svagt färgat
glas (antikglas) i blyspröjsar. Portarna av furu kläs på utsidan med svartplåt (ev. kopparplåt). I
interiören ska taklist och valv målas med matt oljefärg eller putsas som rummets väggar i
övrigt. Fönsterkupan ska skära in i valvet och dessutom finns fyra fönster i taklanterninen och
ett fönster över altaret. Golvet ska utföras av golvtegel med två stegs förhöjning framför
altaret och ett stegs förhöjning utefter sidoväggarna för att erbjuda bättre möjlighet för alla att
kunna följa jordfästningsceremonien. Byggmästare blev C A Johansson från Ödeshög.

Enligt korrespondensen var det en del kontroverser och osäkerhet under byggets gång. I ett
brev skriver t ex kommittéordförande Johan Wernborg att murarna är nästan manshöga och nu
ber han att Herr Arkitekten ska ha godheten att skicka detaljritningar på taket snarast ske
kan. Av flera brev att döma, verkar det som om församlingen trott att de första ritningarna
man fick var alla som behövdes, men sedan skriver byggmästare, kommittéordförande och
arkitekt fram och tillbaka om ytterligare ritningar.
I ett brev från den 16 augusti 1926 beskriver arkitekten den målning och dekorering han tänkt
sig av kapellets inre: 1. Innerväggarna kalkas i varmt vitgrå färgton med någon brytning i gult.
Nedtill 15 cm hög sockel /svartmålad/ av trä eller målad direkt på putsen. 2. Nischen kring
altarfönstret dekoreras i svart och grått på vit botten enligt detaljritning. Själva fönstersmygen
och en c:a 10 cm bred rand omkring densamma kalkmålas i ren gulockra eller eventuellt med
guldbronsfärg. Fönsterbåge och spröjsar i samma färg som smygen. 3. Taklist oljemålas i
svart vitt och grått enligt detaljritning. 4. Taket oljelaceras i vitgrå färgton med någon
brytning i blått. Taklanterninens inre ytor oljemålas i rent vitt. 5. För altarbordet antependium
i svart kläde eller sammet med silvergrå sidenband och broderi i vitt och grått silke enligt
detaljritning. På altarbordet krucifix och mässingsstakar av gammal typ. 6. På väggarna 4 à 6
större mässingslampetter av gammal typ för 2 à 3 ljus vardera. 7. Katafalk av trä utföres enligt
ritning och målas i svart med vitgrå profiler.
Troligen murade man även en rökgång i muren för framtida kamin. Arkitekten skickar även
över ritningar till bänkar rymmande 44 platser och skåp. De senare är tänkta att få ett
sammanhängande överstycke, så att de ser ut som en inbyggd portomfattning. Framför orgeln
och ett förrådsutrymme placeras skärmar i stil med bänkgavlar och ryggstycken.

Gravkapellet invigdes 1927. På 1970-talet gjordes en interiör ombyggnad efter förslag från
byggnadsingenjör Erik Persson vid Johannes Dahl Arkitektfirma, Tranås. Inför arbetet gjordes
uppmätningsritningar. De visar på en planlösning, som i stort sett liknar Paulis originalritning.
Altaret flankeras av plats för orgeln och en inbyggnad, troligen desamma som Pauli beskriver.
Av uppmätningsritningen framgår det att större delen av utrymmet under gravkapellet var
outgrävt, det fanns bara ett kistförvaringsrum som man nådde via en trappa på baksidan.
Ombyggnaden innebar att det blev hel källare under kapellet med personalurtymmen, förråd,
bisättningsrum och kisthiss. I ceremonisalen gjordes den nuvarande inbyggnaden i sydöst med
ett rum för officianten i västra delen. Skillnaden mot idag är att den östra delen, där det är
kapprum idag, var avsett för orgeln. Det fanns en ljudöppning i den nya väggen, som i övrigt
verkar vara sluten. Organisten använde en dörr ut till vindfånget. I ceremonisalen togs
utrymmena invid altaret bort och även själva altaret byggdes om. Nytt golv lades in och
bänkar ersattes med lösa stolar. När gravkapellet stod klart 1976 skrev Östgöta
Correspondenten att Paulis önskan beträffande färgsättning nu gått i uppfyllelse. Nya
lampetter var specialtillverkade hos Fongs i Gränna och utförda av Jan Rendahl, Ödeshög.
Golvstakarna var ett verka av Valter Nilsson, Ödeshög och orgeln beskrevs som elektronisk
med kyrkton. Mest uppmärksamhet väckte den nya glasmålningen designad av ingenjör Erik
Persson, som också ansvarade för restaureringen, och utförd av glaskonstnär Winfried Baier i
Tranås.