BOVALLSTRANDS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Liksom i flera andra av de bohuslänska kustsamhällena med lång väg in till sockenkyrkan växte under 1800-talets slut fram en stark önskan att få tillgång till en kyrka i det egna samhället. På municipalstämman 1910 beslöts att söka plats för såväl kyrka som skola, och pengar började också att samlas in. Byggnadskommitté bildades 1913 samtidigt som en tomt skänktes, och man kontaktade byggmästaren Axel Johansson från Nösund som 1914-15 också byggde kyrkan i närbelägna Hamburgsund.

Bovallstrands kapell, som från 1939 benämns kyrka, uppfördes under 1916 och 1917. Den 16 augusti murades ett dokumentskrin in, takstolarna var då på plats och flaggan vajade från tornbyggnaden vars nedre del var lövad runt om, inredd med en provisorisk predikolokal. Den 24 augusti året därpå kunde kyrkan invigas. Målning skedde utvändigt 1920 och invändigt 1921.

1939 övergick kyrkan till Tossene-Hunnebostrands samfällighet.

1951 skedde en invändig renovering som gav kyrkorummet en ny, mer funktionalistiskt präglad, karaktär. Senare renoveringar har i viss mån strävat att framhäva också de äldre detaljerna i kyrkorummet.

1958 byggdes en orgel på läktaren, sannolikt har man tidigare haft orgelharmonium. Denna har kompletterats, eller närapå ersatts, av en kororgel 2001. Bänkarna har glesats ut, och korgolvet successivt utökats genom att de främsta bänkarna tagits bort, och genom denna omdisponering av golvytan längst fram blir det tydligt hur musiklivet med tiden fått en allt större plats i kyrkorummet.

BOVALLSTRANDS KYRKA är byggd i trä, och består av långhus, smalare femsidigt kor och sakristia i öster, och ett torn i väster.

FASADERNA är klädda med stående vitmålad locklistpanel på alla sidor utom åt norr, där den ursprungliga liggand fasade panelen finns kvar. Sockeln är av tuktad granit. Kyrkans TAK är ett sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel, avvalmat över koret/sakristian med samma taktegel.

TORNET är av trä med samma panel som på kyrkan. Det är förhållandevis lågt, kyrkans höga läge gör ändå att man kommer högt över bebyggelsen. Spetsigt avslutade ljudöppningar i alla väderstreck, med gråmålade jalusier, och halvvägs upp på tornet sitter små spetsiga fönster. Tornfasaderna avslutas uppåt med spetsiga gavlar, och ovanför detta en låg kopparklädd spira.

HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i fyra steg och med träräcke i väggen leder upp till en dubbel vitmålad trädörr, klädd med diagonalställd panel, inom gråmålad omfattning. Ovanför dörren ett tegeltäckt skärmtak.

FÖNSTREN är halvhöga spetsigt avslutade spröjsade träfönster, målade i vitt med grå omfattningar.

KYRKORUMMET är ljust och med ett betonat östparti genom att predikstol, altarskrank och kororgel bildar ett tydligt blickfång i hela kyrkans bredd. Koret består av långhusets främre del tillsammans med en del av den femsidiga utbyggnaden som till hälften inrymmer kor och till hälften sakristia. Taket över sakristiedelen är välvt och synligt från kyrkorummet. Koret/sakristian är smalare än långhuset, och skiljs från detta genom en låg spetsbåge, ovanför vilken texten "ÄRA WARE GUD I HÖJDEN" är målad med guldbokstäver. På korets norrsida står predikstolen och på dess sydsida en kororgel, med fasaden vänd mot församlingen.

GOLVET är ett lackat trägolv, av yngre datum, kanske 1951. VÄGGARNA är klädda med en stående slät panel, som är vitlaserad. Från 1951. TAKET är ett tredingstak (dvs öppet upp till hanbjälken, med synliga stödben till takstolarna. Taket är täckt med vitmålade skivor med synliga skarvar, vilka bildar ett rutmönster. Kor/sakristietaket är välvt och klätt med släta skivor, målat i ljusblått. Undertaket under läktaren är klätt med samma typ av panel som väggarna.

INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt en mindre sidoingång på korets norrsida. Från vapenhuset kommer man in genom dubbla spegeldörrar med tre fyllningar, målade i grå lasering. Korets sidoingång har en illusionsmålad spegeldörr, egentligen en slät modern dörr. Till sakristian leder två spegeldörrar på ömse sidor om altarringen. Sakristiedörrarna från byggnadstiden, övriga yngre men med anpassad utformning. FÖNSTREN är halvhöga spetsiga spröjsade träfönster, målade i vitt, Fönstren är kopplade och från 1978-79 men med samma form som den äldre.

SAKRISTIA - Bakom ett skrank som delar av koret, med ingångar på ömse sidor om altarringen. Samtida med kyrkan, men modernare inredning.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Modernare inredning, från 1951 och senare. Trappa till läktaren på sydsidan.

INREDNING:

ALTARE - Av trä, invid korskranket. Sidorna indelade i fält, med liggande träpanel. Gråmålat. Sannolikt från byggnadstiden.
ALTARUPPSATS - Tvärs över koret går en skärmvägg eller ett skrank, vars mittparti samtidigt utgör altaruppsats. I mitten en målning föreställande den korsfäste Kristus. Målningen sitter inom ett rundbågigt ramverk krönt av en spetsgavel som sticker upp ovanför det övriga skranket. Gaveln kröns av ett förgyllt kors, och flankeras också av två förgyllda stjärnor på smala ståndare. Altartavlan flankeras av mindre evangelistbilder, infällda i skärmväggens ramverk. Evangelistmålningarna har förgyllda bakgrunder och är målade på ett ikonliknande sätt.

Skärmväggen är från byggnadstiden, altartavlan målad av Kristian Lundstedt 1934, troligen även evangelistmålningarna. Den ursprungliga altarprydnaden utgjordes av ett förgyllt träkors mot en blå bakgrund.

ALTARRING - Sluten femsidig, med dekorativt genombrutna fyllningar. Målad ljusgrå med röd kant runt fyllningarna. Överliggare klädd med rött tyg, knäfallet med gulbeige tyg. Från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - På korets norrsida. Består av korg och trappa. Korgen är åttkantig, med rundbågiga fält på sidorna med målningar i. Målningarna föreställer liljan (Jungfri Maria och renheten), duvan (den helige ande), Bibeln, och en nattvardskalk. Under dessa målningar finns mindre målningar i samma stil, men utan föreställande motiv. Predikstolen från byggnadstiden, målningarna sannolikt utförda av Kristian Lundstedt.
DOPFUNT - Åttkantig ganska smal dopfunt av trä, målad i grått med röda och förgyllda detaljer. Bredare profilerad fot, smalare balusterformat skaft, och en profilerad cuppa med plats för ett litet dopfat ovanpå. Från byggnadstiden, eller senast 1924.
BÄNKINREDNING - I två öppna kvarter på ömse sidor om mittgången. Låga bänkgavlar med litet armstödsparti, och dekorativa fasningar längs kanterna. Bänkgavlarna är från byggnadstiden, bänkinredningen ombyggd 1978-1979, med breda tygklädda sitsar och ryggar. Målade i grågrön lasering.
KORORGEL - På korets sydsida, tillverkad av Walter Thür 2001. Enkelt orgelhus med barockinspirerad uppbyggnad, med tre pipöppningar, den mittersta liten och med dekorativt genombrutna träskärningar och de vid sidorna högre med rundbågiga avslutningar uppåt. Orgelhuset målat i ljust grågrön lasering, med rödbruna och förgyllda krönlister, samt gröna genombrutna träsniderier i den mittersta pipöppningen.
LÄKTARE - I väster, uppburen av två fyrkantiga träpelare med avfasade kanter. Läktarbröstningen är indelad i spegelfält med ljusa marmoreringar, inom ett ramverk målat i ljust grön och grågrön lasering. Från byggnadstiden, läktarbröstningen blev 1951 inklädd med skivor, vilka senare avlägsnats.
ORGEL - På läktaren i väster, med fasaden placerad nästan ända framme vid läktarbröstningen och spelbordet vid sidan. Modernare utformning, med fem pipöppningar, med spetsig avslutning av den mittersta och de två yttersta. De mellanliggande pipöppningarna är mindre. Målad i ljusa laserande kulörer, och med ett textband målat under pipöppningarna: "UNDER DINA VINGARS SKUGGA JUBLAR JAG". Orgeln byggd 1958 av Grönvalls orgelbyggeri, Lilla Edet.
NUMMERTAVLOR - En, placerad på norrsidan. Svart rektangulär siffertavla, med enkelt profilerad ram med krenelerade krön- och underkantsdekorationer. Målad i grått, grönt och rödbrunt. Från renoveringen 1951.
KLOCKOR - I tornet hänger en klocka med inskriptioner, gjuten i Stockholm 1920 av Bergholz klockgjuteri.
BELYSNINGSARMATURER - Elektrifierade malmkronor över mittgången. På ytterväggarna sitter lampetter som kan vara från 1921 då kyrkan elektrifierades.