KUNGSLADUGÅRDS KYRKA

Kungsladugårdskyrkans kyrksal är i stort sett oförändrat sedan uppförandet. Interiören är tidstypisk och välbevarad, såväl i karaktär som i detaljer. Formerna är enkla och rena, materialen är omsorgsfullt valda och av god kvalitet. Kyrkorummet har en lugn färgsättning som domineras av mörkt tegelrött, vitt och blått (i en dämpad blågrå nyans).

De förändringar som skett i rummet handlar om ersättning av "slitytor", golvets "åskmolnsgrå" linoleum är ersatt med beige, det ljusare grå tyget på bänkarnas stoppning har bytts mot ett sammetsartat tyg med randning i olika blå nyanser. Förändringarna är väl avstämda mot rummets ursprungliga färgskala.

Kyrkorummet har en nära nord-sydlig orientering, med koret i söder och vapenhuset i norr. Sakristian ligger väster om koret och väster om kyrkorummet ansluter kyrksalen, som ligger bakom en vikvägg. Orgeln står i en nisch i rummets norra ände.

Interiören är gestaltad med mörkrött tegel vars fogar färgats in i en tegelröd nyans, putsade vitfärgade ytor, mörkt stengolv i koret, blåmålat tak, fönster med olikfärgat antikglas samt inredning i trä.
____________________________________________________________________

GOLVET i långhuset täcks av en beige linoleummatta och i mittgången ligger en gångmatta i en gammalrosa nyans. De släta golvlisterna är av omålat trä. En smal list längs golvet har tillkommit då den nya mattan lades på. I koret är golvet täckt med finhuggna skifferplattor.

VÄGGARNA är klädda med tegel, puts eller trä i olika sektioner. Tegelväggarna har ett utförande likt ytterväggarna, med tegel i olika mörkt röda nyanser och fogar som färgats in i tegelrött. De putsade väggarna är släta och vitmålade, träväggarna är av vitmålad lockpanel. Den södra väggen (korväggen) är uppbyggd med ett centralt putsparti flankerat av tegelpartier. Den östra väggen (fönsterväggen) är helt klädd med tegel, den norra är av trä och den västra är putsad. Mötet mellan vägg och tak är inte markerat.

I den östra väggen sitter tolv höga FÖNSTER med blyinfattat antikglas i omålade träbågar, med en spröjs på ungefär en tredjedel av fönstrets höjd. Glaset är färgat i olika milda nyanser. Fönstren sitter i nivå med fasaden och i nischerna sitter lågt placerade fönsterbänkar av ekstavar. I den västra och norra väggen sitter små ljusinsläpp i form av enkla betongglas i putsade nischer. De sitter i grupper om tre i var sina nischer. Över koret sitter ett takfönster i det västra takfallet.

Kyrkorummet har två INNERDÖRRAR och en vikvägg. Dörren från vapenhuset är liksom väggen klädd med vitmålad lockpanel och därmed nästan dold. Mest synligt är de tidstypiska handtagen av skulpterat ädelträ. Dörren till sakristan är av omålat trä, liksom den stora vikväggen in till samlingssalen väster om kyrkorummet.

TAKET är av träpanel, satt med smala springor mellan plankorna. Över långhuset är det färgsatt i en mild gråblå nyans, över koret är det vitmålat. En antydd triumfbåge i form av en grövre regel skiljer takytorna över långhus och kor. Närmast den södra väggen är innertaket lyft upp till yttertakets nivå och takfönstret i det västra takfallet skapar ett asymmetriskt ljusinfall över altaret.

KORET ligger två steg över långhuset. Inredningen är ursprunglig sedan byggnadstiden och uppbyggd av samma material som byggnaden i övrigt, d.v.s. fasadtegel och betong. Altaret, predikstolen, dopfunten och det väggmonterade korset över altaret har inlagd MOSAIKDEKOR utförd av konstnären Gun Setterdahl, Stockholm, år 1960. Mosaiken är handgjord och går främst i nyanser av blått och guld.

ALTARET står på ett podium, två steg över korgolvet. Det är ett bordsaltare i grå betong med
stöpplad yta. Bordsskivan är kraftigt dimensionerad och har fyra försänkta S:t Georgskors på ovansidan. Mosaikdekoren på framsidan symboliserar kyrkoårets alla sön- och helgdagar med stenar i liturgiska färger. Altarets underrede är solitt med en lätt indraget mittparti.

Över altaret sitter ett stort väggmonterat KORS i betong med mosaikinläggning i guld. Mosaiken framställer en nonfigurativ bild av den triumferande Kristus.

ALTARRINGEN i är av ljust trä, tresidig och öppen mitt fram. Knäfallen är stoppade och klädda med beige sammet.

PREDIKSTOLEN står öster om altaret, i mötet mellan kor och långhus, och är byggd över trappan. Den är fyrsidig med raka sidor och ett lätt utskjutande parti mitt på framsidan. Sockel och korg är murat i ett och överliggaren av betong vidgar sig mot överkanten. Ovansidan är plan. Mitt på överliggarens framsida sitter mosaikinläggningar i blått och symboler för tron, hoppet och kärleken (d.v.s. kors, ankare och hjärta). Insidan är vitputsad och golvet av betong.

DOPFUNTEN står i korets västra del. Den kraftiga fyrsidiga foten är murad i tegel och har rödmålade fogar. Cuppan är gjuten i betong, de fyra sidorna vidgar sig svagt mot överkanten. Cuppans framsida har mosaikinläggning i blått med stiliserade symboler för treenigheten (triangel med Gudsöga, fisk och duva). Ovansidan är plan med en åttasidig mosaikinlagd fördjupning som fungerar som dopskål. I mosaiken finns en stor stjärna som symbol för Jesus och tre mindre för de tre vise männen.

KYRKORUMMET är öppet och har två bänkkvarter. BÄNKARNA är öppna med en tidstypisk utformning. De är ritade av kyrkans arkitekt Anders Berglund och tillverkade av Lammhults Mekaniska Verkstad. Bänkarna är av ek med stoppade sitsar och klädda med ett plyschliknande randigt tyg i olika blå nyanser. 22 stycken bänkar inköptes 1960.

ORGELN står i en nisch i rummets norra ända. Nischens tak har formen av ett sadeltak. Orgeln är byggd av A Magnussons orgelbyggeri år 1966. Den är utförd i ljust trä och tidstypiskt enkel i sitt uttryck. Ovansidan sluttar och följer takfallet. Piporna är synliga, metallpiporna inåt rummet och träpiporna på den västra sidan.

Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks rummets tak- och väggarmaturer, med ett uttryck som är väl avpassat till kyrkorummet. De är tillverkade i vitmetall med vita fält på ljusarmarna. Ljuspiporna är långa och smäckra. Ljuskronorna har nio lampor, vägglampetterna har tre.

FÖRSAMLINGSLOKALERNA har mycket av den ursprungliga inredningen bevarad. Den är tydligt besläktad med kyrkorummet, i utformning och materialval.

KYRKAN PLANERAS
I början av 1930-talet inleddes planeringen för en ny kyrka i Carl Johans församling. Ett första möte hölls 1933. Samma år bildades den syförening som skulle komma att bilda stommen i insamlingen av medel för kyrkobygget. I januari 1934 bildades en kapellförening, som så småningom ändrades till Kungsladugårds Kyrkostiftelse.
Under 1930- och 1940-talen fördes diskussioner om lämplig plats för kyrkobygget. Man planerade också att dela församlingen, något som aldrig genomfördes. I början av 1950-talet bestämdes slutligen byggnadsplatsen till tomten vid Oxhagsgatan.

KYRKAN UPPFÖRS 1960
Kyrkobygget finansierades till största delen med de medel som samlats in av syföreningen under nästan 30 års tid. Bygget fick även bidrag från Göteborgs Småkyrkostiftelse. Uppdraget att rita kyrkan gick till arkitekt Anders Berglund, Smålands Rydaholm, och byggnadsfirman Axel Engström AB anlitades som entreprenör. Det första spadtaget togs i januari 1960 och kyrkan invigdes av biskop Bo Giertz i december samma år. Ett stort antal gåvor tillföll kyrkan vid invigningen.

I en artikel i Göteborgs-Posten beskriver signaturen "Sam" den nya kyrkan på följande sätt:
"Kyrkan är byggd i tegel och den röda tegelfärgen skulle helt ha dominerat kyrkan om inte takets blå färg hade kontrasterat, liksom den djupblå mosaiken och den helvita väggdelen bakom altaret. Linoleumgolvets åskmolnsgrå färg fångas upp av det ljusare grå tyget i bänkarnas stoppning, en färg som går igen i korets flossamatta. Kyrkan är en symfoni av färger och glädje, en känsla som förstärkes av den rymd som det spetsiga taket ger och dagsljuset i korets takfönster som ger Kristusgestalten i väggens kors liv och lyster. Altaret står fritt i dubbel mening, fritt från väggen och fritt från det hinder mot församlingen en altarring utgör. I stället har man här knäfall på båda sidor om altaret.
Kyrkan har 135 sittplatser och dessutom längst baktill plats för en tillkommande orgel och för kören. I en angränsande sal med vikdörrar ryms ytterligare 100 personer. Under samma tak finns också ett arbets- och hobbyrum samt ett kök."

Mosaikarbetena var ursprungligen kyrkans enda utsmyckning och utfördes av konstnärinnan Gun Setterdahl, Stockholm. Arbetena omfattar ett kors på korväggen med en Kristusbild i mosaik samt mosaikinläggningar i altare, predikstol och dopfunt.

ORGEL 1966
Kyrkans orgel installerades år 1966. Den byggdes av A Magnussons orgelbyggeri och har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal.

ÄNDRINGAR 1970
År 1970 fick golvet i koret en ny beläggning av Kolmårdsskiffer. Den tidigare golvbeläggningen var elfenbensvit linoleum. I samband med detta byttes altarringen ut mot den nuvarande.
Fönstren av flerfärgat blyinfattat antikglas tillkom sannolikt vid denna tid.

TILLBYGGNAD 1973-74
Under 1973-74 skedde en tillbyggnad av kyrkan för att utöka lokalerna för församlingsarbetet. Den ritades och projekterades av arkitekt John Eliasson, entreprenör var Axel Engström AB. Tillbyggnaden, ca 35 kvm, fick en fasad av färgat tjockt fasadglas och en vikvägg mot den ursprungliga församlingssalen. Nya dagsljusinsläpp i den äldre församlingssalen ordnades genom tre takfönster i det norra takfallet och ett i det södra.

ÄNDRING 1988
Dörrarna till församlingsdelen ändrades 1988. Det ena dörrbladet gjordes bredare, för att öka tillgängligheten.

ÄNDRINGAR UNDER 1990-TALET
Det grå linoleumgolvet ersattes med nytt i beige. Bänkarna blev omklädda. De var tidigare klädda i ett grått tyg, men fick nu en klädsel av randigt tyg i blå nyanser.