NYMÖ KYRKA

Kyrkomiljö
Nymö kyrkby ligger i det huvudsakligen öppna odlingslandskapet på nordöstra delen
av Kristianstadslätten, ca 4 km sydost om Fjälkinge. Direkt öster om byn ligger
Trolle Ljungby mosse. Den historiska bytomten är fornlämningsområde enligt
karta från 1836. Kyrkogården ligger i direkt anslutning till bytomtens västra gräns.
Framför allt väster om kyrkbyn, i ett stråk norrut mot Fjälkinge och söderut mot
Rinkaby, finns flera förhistoriska boplatser. I norra delen av Nymö har förhistoriska
gravar påträffats och strax söder om byn överlappar en del av den historiska
bytomten en förhistorisk boplats. Lite drygt en kilometer söder om byn finns enligt
äldre kartmaterial en pestkyrkogård.

Äldsta skriftliga belägg är enligt svenskt ortnamnsregister från år 1434 då ortnamnet
skrevs Nyme. Sannolikt är namnet sammansatt av orden ny och hem som i ny
gård eller boplats. I skånsk ortnamnsdatabas anges år 1405 vara det äldsta skriftliga
belägget då det skrevs Nimma. I Fornsök anges årtalet 1351, utan referenser.
Nymö församling har tidvis varit annex till Fjälkinge församling. Kyrkan ska vara
helgad åt S:t Olof, och en månghundraårig offertradition kopplad till kyrkan finns
dokumenterad. Från 1760-talet berättas att en vallfärd gjordes till kyrkan årligen på
heliga trefaldighetssöndagen. Före soluppgången kom de vallfärdande, lämnade en
offergåva och tog med sig en bit av en vit duk som låg under altarduken, till sjuka
hemmavarande. Tygbiten ansågs ha läkande och magiska egenskaper. Ännu på
1830-talet förekom denna vallfärd men benämndes då som en vidskepelse som
församlingen försökte motverka. I den medeltida katolska kyrkan var helgonoffer
en naturlig del av det religiösa livet. Det är möjligt att traditioner som denna är ett
arv av äldre ritualer vilka generellt sett inte stöttades av den protestantiska kyrkan.

Kyrkogård
Kyrkogården omges på samtliga sidor av en mur av spräckt granit, lagd i förband,
och en trädkrans av hamlade lindar. Mot murens insida finns en sluttande jordvall.
Vid huvudentrén som vetter mot landsvägen är muren indragen i en rundad konkav
form och i kyrkogårdens sydvästra hörn utgör en byggnad avgränsning. Längs
murkrönet på kyrkogårdens norra och östra sidor växer en häck av häckhagtorn.
Det finns tre ingångar till kyrkogården; huvudentrén i söder har dubbla svarta järngrindar
mellan två granitstolpar med trappstegsgavlar. Varje stolpe kröns av ett
lykthus med antikglas och tak av kopparplåt. I norr finns ett likadant grindpar, utan
lyktor, mellan något enklare granitstolpar som avsmalnar uppåt och vars sidor är
avfasade. Längs södra sidan av kyrkogården finns en ingång utan grind intill församlingshemmet.
Gångarna på kyrkogården är belagda med grus och gången mellan
huvudentrén och kyrkan kantas av en lindallé. I övrigt är större växtlighet på
kyrkogården sparsamt förekommande. En lummig asklund är dock anlagd i kyrkogårdens
nordvästra hörn.

Kyrkan ligger på den norra, äldsta delen av kyrkogården. År 1892 utvidgades kyrkogården
åt väster och söder och en naturstensmur med port i söder och stiglucka
i öster ersattes med dagens mur. Den tidigare muren var täckt av tegel samt skiffer
eller flissten. I början av 1900-talet var kyrkogården täckt med vildväxande gräs
och gravmarkörer i form av gravstenar, träkors och liknande stod direkt i det höga
gräset intill tydliga gravkullar. Kvarteren ramades in av låga klippta häckar, sannolikt
liguster eller buxbom. Någon gång kring 1930-talet ordnades kyrkogården med
grustäckta, kringgärdade gravplatser med grusgångar emellan. Idag är 1930-talets
struktur borta och endast mindre gravplatsplanteringar återstår.

Källor
Underhållsplan för Nymö kyrka, Ponnert Arkitekter AB, 2004
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet
Gillberg, Johan Lorents (1840). Historisk, oeconomisk och geografisk beskrifning öfwer
Christianstad län uti hertigdömet Skåne. Lund:
Karlsson, Mattias (2015). Konstruktionen av det heliga: altarna i det medeltida Lunds stift.
Diss. Lund: Lunds universitet, 2015
Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift. Pågående stiftsprojekt.

Internet
Barbro Sundnér. Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens
historia (2015). Medeltida kyrkor i Skåne: Del A. Svensk nationell datatjänst. Version
2.0. https://doi.org/10.5878/002642
Barbro Sundnér. Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens
historia (2015). Medeltida kyrkor i Skåne: Planritningar. Svensk nationell datatjänst.
Version 2.0. https://doi.org/10.5878/002641
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök:
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/0ef72763-76ec-4ce0-8390-
f2ef50dfedc7 (besökt 2021-05-04)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.
se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=
1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=
1&yMin=6207944&xMin=457513&yMax=6208944&xMax=458513
(besökt 2021-05-05)
https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/skansk-ortnamnsdatabas/sok-i-databasen.
html (besökt 2021-05-05)
https://www.kristianstad.se/contentassets/
21fc8293fbd74973bca3e6ee63dfc4ae/8_landskapskaraktarer_kristianstads_
kommun_2016.pdf (besökt 2021-05-05)