Ekströmer, Carl Johan

Carl Johan Ekströmer (före adlandet 1836 Ekström), född 1793, död 1860, kirurg, ämbetsman, livmedikus.
Carl Johan Ekströmer var son till bruksinspektoren Nils Ekström och Christina Maria Broström. Han gifte sig 1822 med Catharina (Karin) Fredrika Eichhorn (1804–1871).
Ekströmer studerade medicin vid Kungliga Carolinska Medico-Chirurgiska institutet i Stockholm och vid Uppsala universitet. Han specialiserade sig som kirurg och blev professor i kirurgi vid Karolinska institutet och räknas som denna vetenskaps banbrytare i Sverige.
Ekströmer invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1827, av Kungliga Lantbruksakademien 1841 och var en stor tillskyndare av Svenska läkaresällskapet samt var generaldirektör för rikets sjukvårdsväsen. Han var ordförande i Sundhetskollegium 1849–1860.
Vid riksdagarna 1828–1830 samt 1834–1835 var Ekströmer riksdagsledamot i Prästeståndet som representant för Vetenskapsakademien. Efter att han adlats var han riksdagsledamot för Ridderskapet och adeln.
Han adlades 1836 med namnet Ekströmer och är stamfader för denna i dag stora ätt. Ekströmer är begravd på Solna kyrkogård. Far till Nils Ehrenfrid Ekströmer (1826-1859).