VALLERSTADS KYRKA

Vallerstad är en medeltida sockenbildning och omnämns på 1300-talet som Walderstadh.
Den äldsta kända kyrkan i Vallerstad uppfördes av sten under 1100- eller 1200-talet. Dess ursprungliga planform är inte känd. Den revs, med undantag av tornets nedre delar, i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Den nya kyrkan uppfördes 1832-1833 av östgötabyggmästaren Abraham Nyström. Kyrkan fick en tidstypisk utformning med rektangulärt långhus, rakslutet kor med en halvrund sakristia i öster samt torn i väster. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade rusticeringar och hörnkedjor. Huvudingången är via tornet i väster och en port finns även centralt placerad på södra sidan. Den är dock igenmurad på insidan. Sadeltaket är relativt flackt och är sedan 1935 täckt av svartmålad kopparplåt. Kyrkan är mycket välbevarad såväl exteriört som interiört och har i stort sett endast restaurerats vid ett tillfälle, nämligen 1951 under ledning av arkitekt Erik Fant.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en halvmur, d v s en yttermantel av sten med motfyllning på kyrkogårdssidan. Ingången är i söder och flankeras av grindstolpar av släthuggen röd granit med järnsmidesgrindar från 1800-talets början. På kyrkogårdens nordöstra sida finns en bisättningsbyggnad, som sannolikt delvis består av en äldre byggnad, vars ursprungliga funktion är oklar. Den har spritputsade fasader och ett topptak täckt med svartmålad galvaniserad plåt. På kyrkogården finns en skulptur "Såningsmannen" utförd 1949 av Gottfrid Larsson, som var bördig från socknen och även är begravd på kyrkogården.

Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

VALLERSTADS KYRKA
Den nuvarande kyrkan i Vallerstad är uppförd under åren 183233 och är ett klassiskt
exempel på den nyklassicistiska stil som var förhärskande under perioden. Kyrkan
ersatte en tidigare medeltida kyrka på platsen. Delar av det medeltida tornet ingår i den
nuvarande kyrkan, men i övrigt finns ingenting bevarat av denna. Ritningarna till den
nya kyrkan utfördes av arkitekten A B Nyström i Hållingstorp, Krigsbergs socken,
Motala.

Av bilder på den medeltida kyrkan, främst en teckning av Ihrfors (fotokopia intill), framgår
att denna varit en romansk stenkyrka av vanligt snitt. Tornet har varit i tre våningar som alla
markerats i fasaden och försett med en hög spira. Långhuset med högt spetsigt tak. Kor med
korportal och en liten sannolikt rundad absid. På sydsidan också ett vapenhus av vanligt senmedeltida
snitt.
Kyrkan torde av byggnadsstilen att döma ha varit uppförd vid slutet av 1100-talet eller något
senare.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Vallerstads kyrkogård är en stor utpräglad landsbygdskyrkogård. Den består av fyra
sammansatta kvadrater. Med nöjaktigt lika långa kort och långsidor.

Allmän karaktär
Stor lummig landskyrkogård. Kyrkogården bär samma nyklassicistiska prägel som
kyrkan. Flera höga äldre vårdar synliga på långt håll i området närmast kyrkan och på
kyrkogårdens gamla del. Längst i väst ligger flera kyrkoherdar på rad under höga
stenkors. Kyrkogårdens nya norra del präglas helt av yngre vårdar och är bitvis mycket
glest ianspråkstagen.

Omgärdning
Kyrkogården omges på alla sidor av kallmurad kyrkogårdsmur. Den består av
tillpassade ca 0,4 0,6 m stora utvalda gråstenar. Enstaka kilsten ingår. Höjden är ca 2
3 varv eller ca 1,2 m. Insidan är släntad med grässlänt. Innanför muren finns en
trädkrans.
Västra muren: består av tillpassade ca 0,4 0,6 m stora utvalda gråstenar. Enstaka
kilsten ingår. Höjden är ca 2 3 varv eller ca 1,2 m. Insidan är släntad med grässlänt.
Norra muren: består av tillpassade ca 0,4 0,6 m stora utvalda gråstenar. Enstaka kilsten
ingår. Höjden är ca 2 3 varv eller ca 1,2 m. Insidan är släntad med grässlänt.
Östra muren: består av tillpassade ca 0,4 0,6 m stora utvalda gråstenar. Enstaka kilsten
ingår. Höjden är ca 2 3 varv eller ca 1,2 m. Insidan är släntad med grässlänt.
Södra muren: består av tillpassade ca 0,4 0,6 m stora utvalda gråstenar. Enstaka kilsten
ingår. Höjden är ca 2 3 varv eller ca 1,2 m. Insidan är släntad med grässlänt.
Mellan de södra och norra kvarteren löper den gamla kyrkogårdsmuren, som begränsade
kyrkogården före utbyggnaden på 1930 talet. Den är idag släntad på både ut- och
insidor, men har varit av exakt samma karaktär som de synliga murarna.
Innanför muren finns en högt uppväxt trädkrans. Denna följer också den gamla
mursträckningen mellan de norra och södra kvarteren.

Ingångar
Huvudingången ligger mitt på södra sidan, där kyrkmuren gör en rund inbuktning. Här
sitter en pargrind av smidesjärn mellan obeliskformade granitgrindstolpar. Grinden är
ornerad med spjälor och blomrankmotiv.
Till parkeringen i öst leder två biingångar. Från södra halvan består denna av ett enklare
genombrott i kyrkomuren där en trappa om två steg av kalksten lagts. Norr om
jordkällaren finns en bredare (ca 4 m) öppning i kyrkomuren.

Vegetation
Kyrkogården har en trädkrans främst av högväxt lönn och alm runt hela kyrkogården. I
norra halvan av kyrkogården finns nord-sydliga häcksystem mellan gravraderna. Dessa
saknas i den södra halvan. Huvudgrusgången leder fram till Gottfrid Larssons staty
Såningsmannen, vilken omges av en berså av relativt höga häckar.
Trädkransen består av:
I väster, 2 lönnar (en ung en gammal) och 3 lindar
I norr: 8 höga lindar.
I öster: 4 lindar och en lönn
I söder: 2 lindar, 4 lönnar och 1 alm.

Gångsystem
Samtliga gångsystem är lagda med naturgrus. Huvudgången leder från huvudgrinden i
söder och fram till en mindre grusplan framför kyrkans huvudingång framför tornet.
Gången fortsätter sedan rakt norrut men övergår till gräsgång då den når in i bersån vid
Gottfrid Larssons staty.
Både norra och södra halvan av kyrkogården omges av en kringgående grusgång mellan
yttersta varvet gravar och de inre delarna (denna är delvis ersatt av en kalkplattgång i
SÖ hörnet). I den norra delen finns kalkplattgångar och gräsgångar mellan gravraderna.

Gravvårdstyper
Ett stort antal höga äldre vårdar, många med titlar, finns närmast kyrkan och i de södra
kvarterens utkanter. Gravar med stenram och krattat grus liksom monumentala gravar
markerar den äldre kyrkogårdens hörn.
På kyrkogården finns också flera resta järnkors, bland annat en rad av 4 identiska kors
direkt norr om kyrkan. Flera äldre linjegravar (1907 1935) finns bevarade på den
öppna gräsytan framför tornet, flera av dem onumrerade. Allmänna linjen förefaller vara
flyttad till det NÖ kvarteret ca 1936, då de första bevarade gravarna av linjetyp
tillkommer här. På den södra halvan av kyrkogården finns nästan enbart äldre
gravvårdar (före 1935), medan den norra halvan har uteslutande yngre gravar.
I SÖ ligger den kände östgötaskulptören Gottfrid Larsson begravd.

Minneslund
-

Byggnader
Ett gravkapell, sannolikt en före detta äldre tiondebod, ligger i kyrkomuren NÖ om
kyrkans kor. Kapellet är rektangulärt och gulputsat med ett spetsigt falsat plåttak. Taket
kröns av ett kors som spira. Det har gråmålade trädörrar.
Direkt norr om gravkapellet ligger en lika stor jordkällare (ej i bruk). Denna har en
kallmurad gråstensgavel och en port utan dörr vänd ut mot parkeringen. Källaren har
ursprungligen tillhört ålderdomshemmet och inte kyrkan.

Övrigt
I SÖ hörnet ligger gravmonumentet över den kände Skänningeskulptören Gottfrid
Larsson. Kyrkogården innehåller också en av hans statyer, Såningsmannen.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
NV Kvarteret Gravplats nr 138 och 105-207
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-38 och 105-207 och utgör den nordvästra rektangeln
av kyrkogården och den västra halvan av den nya kyrkogården.

Allmän karaktär
Ny kyrkogård tillkommen 1936. Karaktären danas av detta samt av trädkransen,
häcksystemet och de yngre breda gravvårdarna.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i N, V och S, bersån kring Gottfrid Larsson statyn i Ö.

Ingångar
Saknas, med undantag för en bred öppning i sydöst där grusgången från den södra
kyrkogårdshalvan passerar in.

Vegetation
Trädkransen innanför kyrkogårdsmuren består inom kvarteret av 1 stor alm i S, 3 lindar
i V och 4 i N.
Mellan gravraderna finns 5 häcksystem i N-S riktning. De består av från V räknat en 0,5
m hög liguster, en 0,6 m hög tuja samt 2 ca 0,8 m höga ligustrar. Vid några gravar i norr
finns parvis placerade klippta idegranar. Kvarteret avgränsas i Ö av den ca 1,7 m höga
bokhäck som bildar bersån kring Gottfrid Larssons monument Såningsmannen.

Gångsystem
Kring kvarteret löper en kringgående grusgång av naturgrus med en gravrad utanför.
Mellan gravraderna finns gräsgångar utan beläggning, utom mellan 4:e och 5:e häcken
västerifrån där en kortare grusgång löper.

Gravvårdstyper
Två stenramsgravar finns bevarade, men betydligt fler har funnits. I övrigt finns nästan
enbart yngre låga breda vårdar. Tidsinnehållet ligger mellan 1937 och 2001. Stenen från
1937 är ensam från sin tidsperiod och kanske flyttad hit i samband med nybegravning
på 1960-talet. Gravstenarna i övrigt visar en första begravningstopp kring 1946 47.
Kvarteret har sedan aldrig blivit tillnärmelsevis fullbelagt.

Byggnader
-

Övrigt
Bokhäck kring en öppen gräsplan i huvudgrusgångens förlängning bildar inramning till
Gottfrid Larssonstatyn.

NÖ Kvarteret Gravplats nr 39-103 och 402-544
Kvarteret omfattar gravplats nr 39-103 och 402-544 och utgör den nordöstra rektangeln
av kyrkogården och den östra halvan av den nya kyrkogården.

Allmän karaktär
Ny kyrkogård tillkommen 1936. Karaktären danas av detta samt av trädkransen,
häcksystemet och de yngre breda gravvårdarna.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i N, Ö och S, bersån kring Gottfrid Larsson statyn i V.

Ingångar
En bred öppning i kyrkogårdsmuren och ut mot parkeringen i öster finns strax norr om
jordkällaren.

Vegetation
Trädkransen innanför kyrkogårdsmuren består inom kvarteret av 1 stor alm i S, 3 lindar
i Ö och 4 i N.
Mellan gravraderna finns häcksystem i N-S riktning. De består av från Ö räknat en 0,6
m hög tuja och 4 på varandra följande mellan 0,5 och 0,7 m höga ligusterhäckar (ojämnt
höga). Kvarteret avgränsas i V av den ca 1,7 m höga bokhäck som bildar bersån kring
Gottfrids Larssons monument.

Gångsystem
Kring kvarteret löper en kringgående grusgång av naturgrus med en gravrad utanför.
Mellan gravraderna finns gräsgångar utan beläggning.

Gravvårdstyper
En stenramsgrav, överväxt med gräs finns bevarad.
Längst i öster finns ca 10 gravar av linjekaraktär (1936-1946). Dessa ligger sannolikt på
ursprunglig plats eftersom de är placerade i tidsordning. I övrigt är kvarteret glest belagt
och innehåller genomgående endast låga breda vårdar från tiden 1960 2000.

Byggnader
Jordkällare, närmast i ruintillstånd. Denna ligger längst i SÖ och har ursprungligen
tillhört det rivna ålderdomshemmet.

SV Kvarteret Gravplats nr 208220, 271376 samt ett antal
onumrerade gravar
Kvarteret omfattar gravplats nr 208220, 271376 samt ett antal onumrerade gravar och
utgör den sydvästra rektangeln av kyrkogården och den västra halvan av den gamla
kyrkogården.

Allmän karaktär
En stor öppen gräsmatta framför kyrkans huvudportal var platsen för kyrkogårdens
allmänna linje, enstaka stenar kvar från denna tid. Monumentala äldre gravar i
utkanterna. I och med att det finns gott om plats på nya kyrkogården har relativt många
äldre stenar fått stå kvar. Trädkransen, den öppna gräsmattan och monumentalgravarna i
utkanterna är alla starkt karaktärskapande element.

Omgärdning
Huvudgrusgången bildar gräns mot SÖ kvadranten i Ö. Kyrkogårdsmuren bildar gräns i
N, V och S.

Ingångar
Huvudingången ligger mitt på södra sidan, där kyrkmuren gör en rund inbuktning. Här
sitter en pargrind av smidesjärn mellan obeliskformade granitgrindstolpar. Grinden är
ornerad med spjälor och blomrankmotiv.

Vegetation
Trädkransen innanför kyrkogårdsmuren består inom kvarteret av i söder 2 unga lindar
och 1 lönn, i väster en ung lönn och ett högt gammalt träd av samma sort. I norr står en
stor ståtlig alm.
I övrigt finns inga häcksystem eller liknande utan endast grusgångar och gräsmattor.

Gångsystem
Kring kvarteret löper en kringgående grusgång av naturgrus med en gravrad utanför. I
öster finns huvudgrusgången och en mindre grusplan framför kyrkans huvudingång i
väster.

Gravvårdstyper
Kvarteret hyser ett flertal intressanta gravvårdar. Vida synlig över slätten är en
stensarkofag innanför ett järnstaket längst i SV. Längs med västra kanten finns också en
rad av äldre kyrkoherdegravar med höga kors, varav ett är beläget i en stenramsgrav
med krattat grus. Ytterligare en grav med smidesjärnsstaket finns under den stora almen
i SÖ, denna saknar dock gravsten.
Mitt på sydsidan av kvarteret finns en stor äldre liggande kalkstensvård med lång
inskription, lagd över en kyrkoherde på 1700 talet.
På den stora fyrkantiga gräsplanen framför västportalen finns ett flertal äldre gravar
varav flera inte är numrerade. Här finns bland annat en stenramsgrav, tre äldre
kalkstensvårdar och två mindre liggande gråstenskors (1897-99).
I det inre av området finns också rester av ett linjegravsystem, de kvarvarande fåtaliga
gravstenarna är längst i väster från 1907-1911 och i öster från 1932-1934. Sannolikt
flyttades linjen till den NÖ kvadranten i samband med anläggandet av nya kyrkogården
i slutet av 1936.
De äldre vårdarna från främst 1800- tal dominerar området. Enstaka yngre vårdar finns.
Tidsinnehåll 18161986.

SÖ Kvarteret Gravplats nr 221-267 och 360-381
Kvarteret omfattar gravplats nr 221-267 och 360-381 och utgör den sydöstra rektangeln
av kyrkogården och den östra halvan av den gamla kyrkogården, där också kyrkan är
belägen.

Allmän karaktär
Kvarteret är präglat av den omedelbara närheten till kyrkan. Ett flertal köpegravar
markerande högstatus är placerade längs utkanterna av kvarteret och på gräsmattan
söder om kyrkan. Alla kring 1900. Huvudsakligen är vårdarna resta över hemmansägare
till större gårdar i trakten. Kvarteret har sedan till största delen förblivit orört, sannolikt
eftersom det finns gott om plats på nya kyrkogården.

Omgärdning
Huvudgrusgången bildar gräns mot SV kvadranten i V. Kyrkogårdsmuren bildar gräns i
N, Ö, och S.

Ingångar
Huvudingången ligger mitt på södra sidan, där kyrkomuren gör en rund inbuktning. Här
sitter en pargrind av smidesjärn mellan obeliskformade granitgrindstolpar. Grinden är
ornerad med spjälor och blomrankmotiv.
Till parkeringen i öster leder två biingångar. Från södra halvan består denna av ett
enklare genombrott i kyrkomuren där en trappa om två steg av kalksten lagts.

Vegetation
Trädkransen innanför kyrkogårdsmuren består inom kvarteret av i söder 1 alm och 3
lönnar, i öster en ung lönn och 1 lind. I norr står en stor ståtlig alm.
I övrigt finns en hög formklippt tuja och två formklippta idegranar bland gravstenarna
SÖ om kyrkan och två lägre formklippta idegranar intill en grav intill norra muren.

Gångsystem
I väster finns huvudgrusgången och en mindre grusplan framför kyrkans huvudingång i
samma riktning. Kring kvarteret löper en kringgående grusgång av naturgrus med en
gravrad utanför, dock inte konsekvent. Den löper från huvudgrusgången i väster och
norr om kyrkan fram till koret i öster, därefter följer den kyrkans utsida fram till
västportalen. Från kyrkans sydportal leder en gång snett genom kvarteret fram till
huvudgrinden i söder. Den kringgående grusgången ersätts i SÖ av en gång lagd med
kalkstensplattor.

Gravvårdstyper
Fyra exakt likadana järnkors är placerade på rad på gräsmattan norr om kyrkan, de är
resta över medlemmar i samma familj. En stenramsgrav med bevarat gjutjärnsstaket
bildar par med en annan likadan under den stora almen på andra sidan huvudgrusgången
(i SV kvartilen). Längs östra och södra utkanten står ett flertal höga smala gravvårdar
från sent 1800- och tidigt 1900-tal med titlar av olika slag. En hög obelisk står på
gräsmattan söder om kyrkan. Längst i SÖ finns den kände skulptören Gottfrid Larssons
grav. 3 museivårdar (den äldsta från 1698) står på rad på kyrkomuren söder om
gravkapellet.

Gravarna har en tydlig tyngdpunkt i tid kring förra sekelskiftet och det stora flertalet är
anlagda kring 18901930. Ett fåtal yngre vårdar finns, dessa är nästan undantagslöst
placerade i raden längst norrut. Tidsinnehåll 18921994.

Byggnader
Ett gravkapell, sannolikt en före detta äldre tiondebod, ligger i kyrkomuren NÖ om
kyrkans kor. Kapellet är rektangulärt och gulputsat med ett spetsigt falsat plåttak. Taket
kröns av ett kors som spira. Det har gråmålade trädörrar.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Det kan antas att kyrkogården under medeltiden på vanligt sätt växt fram kring kyrkan.
Mycket lite av medeltid återstår i dagens kyrkomiljö. Vid rivningen av den gamla
kyrkan togs en del inventarier tillvara och förvaras i den nya kyrkan.
Av äldre gravstenar finns inte mycket kvar. Broocman redogör för fragment av en
runsten. Texten är av den vanliga typen: hulfi:iarthi:kuml:tusi:aftiR:ia
fatbur:bruthur:sinuk:iftir... uttolkat som Rolf eller Rolva gjorde detta minnesmärke efter
Jarl? sin farbroder och efter
Av äldre gravstenar från kyrkogården har endast en, tillhörig Måns Abrahamsson,
bevarats. Stenen restes vid hustruns död 1698. Övriga personer som fått sina namn på
stenen har inte fått sina dödsår ifyllda. (text se bilaga)
Broocman och Widegren som skriver 1760 respektive 1817 kommenterar ett par gravstenar
på kyrkogården. Båda uppmärksammar en sten över smeden Anders Nilson som
är märkvärdig, därav att han varit stamfader till Linderothfamiljen i Varv. Widegren
uppmärksammar dessutom gravvården över kyrkoherden Olaus Haqvini Scheningiensis
död 1625. Ingen av dessa gravstenar är i behåll idag.

Kyrkoherde Lindmarks grav i SÖ kvarteret. Lindmark var den kyrkoherde som
ansvarade för bygget av den nya kyrkan 183033. (Grav 292).
Från det tidiga 1800-talet och perioden strax efter den nya kyrkans uppförande finns en
grav kvar. Det är gravvården över den vid kyrkbygget tjänstgörande kyrkoherden
Lindmark. Den ingår i en serie med inte mindre än 6 kyrkoherdar, döda under 1800-
talet och begravda på rad vid västra kyrkogårdsmuren.
Förutom kyrkoherdarna finns ett tiotal ytterligare gravvårdar, främst i SV kvarteret, som
alla rests under 1800-talet. De flesta under århundradets sista årtionden.
Den äldsta kartan från 1642 visar kyrkan och kyrkogården omgiven av en mur.
Kyrkogårdens form och sannolikt också dess storlek är densamma som idag, förutom
den utbyggda norra delen. Äldre laga skifteskartan från 1835 visar en mur kring
kyrkogården. I samband med utbyggnadsplanerna 1934 diskuterades en eventuell
lösning med häckar mm, för det fall man inte skulle ha råd att uppföra mur i den nya
delen.

1934 beslöts att kyrkogården skulle utvidgas till dubbla storleken genom att utvidga
över åkern i norr. Utvidgningen hade inte skett ännu 1935 när ett flygfoto togs över
Vallerstads kyrka och kyrkogård. De äldsta gravarna i denna del av kyrkogården är från
1936.
Den nya kyrkogården började tas i bruk i slutet av 1930-talet. Den äldsta bevarade
graven är från 1936. Den tillhör den nya allmänna linje som etablerades i det nya NÖ
kvarteret.
Den ännu gällande gravkartan tillkom 1944.
1945 restes en kopia av Gottfrid Larssons skulptur såningsmannen på den nya
kyrkogården mitt för huvudingången och som blickfång från denna längst i norr.

Utbyggnaden av kyrkogården har gjort att det varit gott om plats på kyrkogården sedan
dess. Detta har i sin tur inneburit att många av de äldre gravvårdarna i södra delen
kunnat stå kvar eftersom de inte hindrat nybegravningar. På den norra kyrkogårdshalvan
finns fortfarande gott om utrymme.

FÖRSAMLING 1995 - VALLERSTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 600, 1900: 794, 1995: 245

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen vid ett vägskäl en knapp mil norr om Mjölby på en svag höjd ute på slätten med vida utblickar. På kyrkogården finns ett bårhus. I anslutning till kyrkan ligger några jordbruksfastigheter och villor. I närheten återfinns den iögonenfallande, fornlämningstäta Lunds backe. Prästgården vid Olstorp.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en halvrund sakristia i öster samt västtorn. I: De äldsta partierna i den befintliga kyrkan härrör från äldre medeltid. Kyrkans ursprungliga planform är inte känd. Ett torn, varav delar bevarats i den befintliga, hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes kort tid därefter. Riven, förutom den nedre delen av tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes i tegel 1832-33 efter ritningar 1828 av byggmästare Abraham Nyström i Kristberg, intill den äldre kyrkans kvarstående torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad, nyklassicistisk exteriör med rusticerade hörnkedjor och rundvälvda muröppningar. Långhuset har av ett plåttäckt sadeltak, den rundade sakristian ett kontak. Västtornet kröns av en kraftig kransgesims samt en flack huv med fyrsidig öppen trälanternin. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet med sitt trätunnvalv har likaså bevarat sin nyklassicistiska prägel från byggnadstiden, även om vissa ingrepp skett vid restaurering 1950 efter förslag av arkitekt Erik Fant. Altaruppställningen, som tillkom vid Fants restaurering, är inställd i en grund nisch i korväggen. Altartavlan är målad av Mårten Eskil Winge och förvärvades 1890. För Nyström typisk dekor i terracotta på altarring, läktarbarriär och dörrar. Den runda predikstolen, läktaren och den slutna bänkinredningen härrör möjligen från tiden för kyrkans uppförande. Orgeln byggdes 1841.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.