BLACKSTADS KYRKA

RUINEN- Några hundra meter sydost om nuvarande kyrkplats, på Klockaregårdens ägor, finns ruinen över Blackstad gamla kyrkan. Denna hade i sin tur föregåtts av en medeltida träkyrka som brann 1618 varefter en ny uppfördes i trä och sten. Denna brann på 1780-talet och står numera som en delvis övervuxen ruin.

NUVARANDE KYRKA -Blackstad kyrka uppfördes 1788-90 efter Överintendentämbetets ritning från 1785 av stiftsbyggmästaren Casper Seurling från Linköping. År 1793 invigdes den nya kyrkan av biskop Jacob Lindblom under namnet Gustaf Adolfs kyrka. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i syd, torn med huvudingång i norr samt sakristia med separat ingång mitt på östra långhusväggen. En ingång förlades också till västra långhusfasadens mitt. Fasaderna var avfärgade i ljus kulör och långhustaket lagt med spån. Interiört var kyrkan möblerad med slutna bänkar i fyra kvarter, samt sannolikt korbänkar. I altaruppsatsen stod ett enkelt kors behängt av lagerkrans. I östra långhusväggen fanns herrskapsläktaren med uppgång från sakristian. År 1814 tillkom orgeln med fasad ritad av Per Schiörlin i empirens anda. Tjugofem år senare, 1839, uppsattes en altartavla i befintlig altaruppsats och det ursprungliga korset togs ner. Altartavlan var målad av Sven Gustaf Lindblom. Vid 1800-talets mitt lades långhusets tak om med tegel i stället för spån.
År 1909 utfördes den första större renoveringen av kyrkan. Exteriört putsades fasaderna om och kalkades och snickerierna målades. Interiört byttes den gamla slutna bänkinredningen ut mot öppna bänkar med gotiserande gavlar. Sannolikt ekfärgsmålades bänkarna. En bänk målad i ekfärg finns bevarad i sockenmagasinet. Troligen försvann även korbänkarna vid denna renovering. Ny altarring byggdes och samtliga snickerier målades. Överintendents-ämbetet, som vid denna tid beslutade om förändringar i kyrkor, opponerade sig efter utförda arbeten, bl a för att bänkarna blivit annorlunda utförda än överenskommet. År 1928 återinsattes några gamla inventarier i kyrkan, bl a ett medeltida triumfkrucifix. Drivande var kantorn P.A. Nilsson.
På 1950-talet utfördes nästa stora renovering, denna gång under ledning av arkitekten Nils Carlgren, Kalmar. Inför renoveringen utfördes en beskrivning av kyrkorummet. Denna berättar att väggarna var kalkade, med en nedre bröstpanel målad med oljefärg. Färgskikt i koret talar för att kulören på bröstningen antingen var brunbeige eller ljust gul. I övrigt beskrivs att snickerierna är målade i vitt och guld.
Vid 1950-talets renovering byggdes den gotiserande bänkinredningen om och kompletterades för att åter skapa en sluten bänkinredning. Golvdraget i kyrkan hade tidigare varit svårt, vilket nu åtgärdades. Det gamla trägolvet i långhuset lades tillbaka medan korets trägolv byttes ut mot grått kalkstensgolv. Samtidigt utjämnades en tidigare större nivåskillnad mellan långhus och kor, till ett steg. En röd kalkstensplatta lades under dopfunten i koret som en markering för dennes plats. I kyrkorummet målades taket i blått, väggarna i vitt med en bröstning i ljust grå-vitt. Bänkarna täckmålades invändigt i ljust grått. Utvändigt målades och laserades i ljust grått, beige och rosa. Målningsskiktet är det som finns bevarat i kyrkan idag. Altarringen, som byggts om, målades i ljust blått vilket sannolikt även gällde läktarbarriären. Förgyllningsarbeten utfördes på altaruppställning och predikstol. Till koret tillverkades nya nummertavlor och på läktaren togs bänkar bort. Två nya ljuskronor inköptes till kyrkorummet samt lampetter till läktaren. Vid samma renovering installerades ny värmeanläggning och elcentral förlades till vindfånget i sakristian. I sakristian lades nytt trägolv och nya skåp för textilförvaring byggdes. Väggen och dörrpartiet mellan kyrkorummet och vapenhuset flyttades ett par meter norrut, vilket gav ett rymligare vapenhus. I vapenhuset lades nytt golv av kalksten.
År 1961 utfördes exteriör renovering. Då ersattes tornets spåntak av kopparplåt. Lanterninens tak var redan lagt med kopparplåt. Långhusets tegeltak och system för takavvattning sågs över. Snickerier målades och fasaderna avfärgades. Två decennier senare var det tid för nästa exteriöra renovering. Förutom avfärgning av fasader och målning av snickerier lades hela tegeltaket om med nytt enkupigt lertegel. År 1987 byggdes en trappa mellan kyrkorum och läktare i den nordvästliga delen av kyrkorummet. Trappan skulle komplettera den branta trappan mellan vapenhuset och läktaren som tidigare varit den ända förbindelsepunkten. Samtidigt förändrades utrymmet bakom orgelhuset något och öppningen mellan vapenhuset och läktaren byggdes igen. De vid 1950-talets renovering uppställda korbänkarna har under senare decennier monterats ner, den östra på 1990-talet. Korbänkarnas tidigare placering markeras av den tidigare bänkens skärm, som tillsammans med en överliggare fungerar som en smal hylla.

Byggnadshistorik kompletterad vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Murarna är uppförda i sten, slätputsade och avfärgade i vitt. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingång i norr i tornet, samt mitt på västra långhusfasaden. Murpartiet kring portalen i väster är rusticerat. Ovan ingången finns ett lunettfönster. Långhuset har ett tegelklätt sadeltak som är valmat över koret. Tornet har rundbågiga ljud- och fönsteröppningar, samt tre runda fönster. Tornet kröns av en klockformad huv och fyrkantig lanternin med kort spira samt förgyllt kors och kula. Tak av kopparplåt. Hela byggnaden har enkla fönster av gjutjärn med klart glas. Fönsterbänkar av kalksten. Inskription på kalkstensplatta ovan tornportalen: GUSTAF ADOLPHS KYRKA under Gustaf III Regering grundlagd 1788 Under Krig med Ryssland Fullbordad 1790 Invigdes 1793 under GUSTAF ADOLPHS Regering. En träplatta med samma inskription finns i tornet, vilket tyder på att kalkstenplattan inte är ursprunglig.
Exteriörbeskrivningen kompletterad vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum, på uppdrag av Linköpings stift.

SAMMANFATTANDE INTERIÖR BESKRIVNING
Det ljusa kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Långhuset är rektangulärt och avslutas med ett tresidigt kor. Predikstol och altaruppställning i nyklassicistisk stil är ursprungliga med kyrkan med altartavla från 1839. Stora rundbågiga fönsteröppningar utan innanfönster. Sluten bänkinredning i fyra kvarter. Herrskapsläktare infälld i östra långhusväggen. Orgelläktare med orgelfasad i empir från 1814. Hela kyrkorummet går i ljusa kulörer av vitt, grått, rosa och blått. Totalt hänger sju ljuskronor i kyrkorummet varav tre av glas/kristall.
LÅNGHUSET - Taket täcks av trätunnvalv täckmålat i ljust blått. Väggarna är slätputsade och avfärgade i gråvitt med bröstning i oljefärg. Klarlackat trägolv med blå gångmattor i gångar. Fyra bänkkvarter med bänkar som är slutna mot mittgången och öppna mot sidogångarna. BÄNKARNA är invändigt målade i ljust grått med överliggare i mörkare grå kulör. Utvändigt är ramverket laserat i rosa med speglar och lister i ljust grått, beige och vitt. PREDIKSTOL utförd i stram nyklassicistisk stil i vitt och guld på östra långhusväggen. Herrskapsläktare infälld i östra långhusväggen. Uppgång från sakristian till predikstol och herrskapsläktare. Två BEGRAVNINGSVAPEN till minne av amiralitetsrådet Hans Clerk, 1607-1679 och E. G. v. Stierncreutz , 1669-1733. LÄKTAREN bärs upp av två par fyrsidiga och kannelerade pelare. Läktarbarriären är marmoreringsmålad i ljust grått med förgyllda lister. Trappa från sydvästra delen av kyrkorummet till läktaren, med skärmar marmoreringsmålade i ljust blått med förgyllda lister. På LÄKTAREN står orgeln utförd av Per Schiörlin 1814, utförd i empir med förgyllda dekorer i form av strålknippen, festonger, palmblad och urnor mot vit bakgrund.
KORET - Koret har tak och väggar lika långhuset. Golv av kalksten, ett steg förhöjt jämfört med långhuset. ALTARUPPSTÄLLNINGEN med pilastrar och strålkrans är målad i vitt och guld och är ursprunglig med kyrkan. Den år 1839 tillkomna ALTARTAVLAN är en kopia av Rubens "Korsnedtagningen", målad av Sven Gustaf Lindblom 1839. Denna ersatte ett enkelt kors som numera hänger på västra korväggen. ALTARRINGEN är tresidig och målad i ljust blått med förgyllda lister. De tidigare korbänkarnas platser markeras av skärmar från de nedmonterade bänkarna. På östra korväggen hänger ett TRIUMFKRUCIFIX daterat till 1200-talet. I väster står DOPFUNTEN av kalksten daterad 1671.
SAKRISTIAN - Textilförvaring i skåp längs norra väggen. I södra väggen uppgång via trappa till predikstolen. I söder även vindfång och utgång samt trappa till kammare ovan sakristian. Från denna nås herrskapsläktaren. I kammaren förvaras äldre inventarier, textilier m m.. Från sakristians sydöstra hörn finns i väggen en lucka till tidigare förvaringsplats för vin. Två äldre karmstolar i rokoko samt bord och ett par bänkar målat i grönt utgör i stort sakristians möblemang.
TORNET - I tornet hänger två kyrkklockor, en omgjuten 1891 och den andra omgjuten 1906.

Interiörbeskrivningen kompletterad vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Rättelse: Begravningsvapnet är till minne av Christoffer Clerk, 1672-1727 och inte Hans Clerk som nämns i texten ovan.
Rättelse av BEBR-gruppen 2015-11-02