HOTAGENS KYRKA

Hotagens kyrka byggdes 1851-1861 men den första kyrkobyggnaden byggdes 1795 som ett kapell. Därav bör det ha funnits en kyrkogård i anslutning till kapellet redan under slutet av 1700-talet.

Kyrkogården har utvidgats i omgångar, senast 1990 och troligen tidigare under 1950-talet. Kyrkogårdens norra del har nyare gravar.

Utförligare historik om kyrkogårdens äldre historia saknas, se också tidigare inventeringar.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - HOTAGEN

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 162, 1900: 1102, 1995: 408

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socken utbruten ur Föllinge 1846, före 1922 tidvis betraktad som kapellförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på Kyrknäset i sjön Hotagen, i nordvästra Jämtland, ca 4 km söder om den övriga bebyggelsen.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ett litet träkapell, kallat Gruvelns (Gruvele) kapell uppfördes 1795. Efter nya kyrkans färdigställande flyttades byggnaden några kilometer västerut till Rötviken, där den återuppfördes som rökeri i Rötviken. Den revs 1914. Den nuvarande kyrkan uppfördes ett kort stycke söder om kapellets ursprungliga plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Hotagens stenkyrka uppfördes 1851-61 av murmästaren Ivar Pålsson och byggmästaren Olof Ersson efter ritningar av Ludvig Hawerman. Den består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia vid östgaveln samt torn i väster med vapenhus i bottenvåningen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den nyklassicistiska kyrkan har drag av nyrenässans i tornets kopplade ljudgluggar och dess karnissvängd huv med lanternin och kort spira. Långhuset täcks av flackt sadeltak, sakristian av valmtak i samma höjd som långhuset. Murarna är vitputsade, fönstren stora och rundvälvda. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av valmat flackt tunnvalv med markerad profilerad fotlist. Altaruppsats och predikstol av Johan Edler d.y. från 1861, altartavlan av Osmo Isaksson 1951. Östväggen har målad, sparsam skenarkitektur från byggnadstiden, liksom bänkinredningen. Orgelläktaren i väster tillkom 1951, orgelfasaden 1952. Kyrkan restaurerades 1951 av Anders Ekman och Gösta Rollin, varvid interiörens färgsättning delvis ändrades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Hotagens första kyrka byggdes med bidrag från lappbefolkningen. Det var ett litet träkapell med torn uppfört i grovt timmer som stod färdigt 1795 och kallades Grufvelns (Gruvele) kapell. Kyrkan rymde 12 bänkar. Flera inredningsdetaljer bl.a. predikstolen och delar av altaruppställningen kom från Offerdals eller Alsens kyrka.
Den nuvarande kyrkan uppfördes strax söder om den gamla, 1851-61 av murmästaren Ivar Pålsson och byggmästaren Olof Ersson efter ritningar av Ludvig Hawerman. Inredningen snickrades av Johan Edler d.y. Kyrkan invigdes den 6 juli 1862 av kontraktprosten J. Östlund, Hammerdal. Den äldre kyrkan monterades ner och återuppfördes i Rötviken, där den fick tjäna som rökeri till 1904. Den revs 1914.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär långhuskyrka med kor i öster med utbyggd sakristia bakom samt torn i väster. Ingång genom torn och mittportal på sydsidan. Separat senare upptagen ingång till sakristian.
Murarna uppförda med natursten, putsade och avfärgade i vitt. Taket belagt med försinkad svartplåt. Ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Exteriörens utformning återgår på Hawermans ritning från 1850 med några undantag. Sydsidans mittportal finns ej på Hawermans ritning. Arkitekten avsåg ej heller en utbyggd sakristia, den var avsedd att ligga inom kyrkorummet, jämte förråd på ömse sidor om koret. Ljudluckorna blev enklare utförda, gördelgesimser har ej utförts och takets avslutning mot västgaveln avviker. Förutom byte av takmaterial synes kyrkan vara oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Ljus interiör med flackt tunnvalv. Altaruppställning och predikstol från 1861 tillverkade av Johan Edler d.y., som även utförde målnings- och förgyllningsarbetena. Målad skenarkitektur kring kordörrarna, varav en är en målad blinddörr. Nuvarande altartavla "Den uppståndne och levande Kristus" är målad av Osmo Isaksson 1951. Den ursprungliga altartavlan "Kristus på korset", en kopia av altartavlan i Hammerdals kyrka målad av Axel Gustaf Hertzberg 1858-60, är nu uppsatt i ett igensatt fönster mitt på nordsidan över ett altare.
Sluten bänkinredning i fyra kvarter sannolikt från byggnadstiden men moderniserad i senare tid. Läktare tillkommen vid renoveringen 1951, tidigare saknades läktare. Orgel med modern fasad byggd 1952.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkogården
Kyrkan omges av kyrkogården som i öster och söder avslutas mot vattnet och i norr och väster mot vägen och bebyggelsen. Bårhuset i trä med stående locklistpanel ligger i norr. Sadeltak är täckt med svart plåt och fasaden målad i en ljusrosa kulör. Porten är från 1950-talet. Skifferbeläggning framför ingången. Ett spjälstaket med staketstolpar med knopp, omger kyrkan på södra, delvis östra och västra sidan och är i mycket dålig kondition. Det målades med plastfärg på 1980-talet och delar av det är rivet. Kraftiga staketstolpar med huv och kula av kopparplåt samt trägrind i nordväst utgör huvudentré till kyrkogården. Från grinden leder en grusad gång fram till huvudentrén. På ett äldre fotografi finns ett spjälstaket med staketstolpar bara några få meter från kyrka och med stora grindstolparna några meter framför entrén i väster. Idag ligger ett mindre trähus med eternittak samt stenbryggor som går ut i vattnet på andra sidan staketet i söder. Kyrkogården har utvidgats i omgångar, senast 1990 och troligen tidigare under 1950-talet. Kyrkogårdens norra del har nyare gravar.

Den första kyrkobyggnaden byggdes 1795 som ett kapell. Den idag befintliga kyrkan uppfördes en bit söder om kapellet 1851-1861. Kapellet användes in på 1850-talet då man började arbetet med att uppföra den nya kyrkan och byggnadsdelar återanvändes då som garveri i Rötviken för att sedan rivas 1914. Ett fåtal föremål finns bevarade från kapellet i dagens kyrka. Predikstolen står i Laxvikens kapell.

KYRKOMILJÖN

Kyrkan är belägen ute på Kyrknäset i byn Hotagen och omges av vatten, skogar och fjäll. Bebyggelse finns i väster, norr och söder. Vägen mot Valsjöbyn avskiljer kyrkomiljön från bebyggelse på andra sidan vägen. Norr om kyrkogården står två timmerbyggnader, ett kyrkstall samt en kyrkstuga, vilka flyttades hit på 1970-talet.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkan omges av kyrkogården som i öster och söder avslutas mot vattnet och i norr och väster mot vägen och bebyggelsen. Bårhuset i trä med stående locklistpanel ligger i norr. Sadeltak är täckt med svart plåt och fasaden målad i en ljusrosa kulör. Porten är från 1950-talet. Skifferbeläggning framför ingången. Ett spjälstaket med staketstolpar med knopp, omger kyrkan på södra, delvis östra och västra sidan och är i mycket dålig kondition. Det målades med plastfärg på 1980-talet och delar av det är rivet. Kraftiga staketstolpar med huv och kula av kopparplåt samt trägrind i nordväst utgör huvudentré till kyrkogården. Från grinden leder en grusad gång fram till huvudentrén. På ett äldre fotografi finns ett spjälstaket med staketstolpar bara några få meter från kyrka och med stora grindstolparna några meter framför entrén i väster. Idag ligger ett mindre trähus med eternittak samt stenbryggor som går ut i vattnet på andra sidan staketet i söder. Kyrkogården har utvidgats i omgångar, senast 1990 och troligen tidigare under 1950-talet. Kyrkogårdens norra del har nyare gravar.

Den första kyrkobyggnaden byggdes 1795 som ett kapell. Den idag befintliga kyrkan uppfördes en bit söder om kapellet. Kapellet användes in på 1850-talet då man började arbetet med att uppföra den nya kyrkan och byggnadsdelar återanvändes då som garveri i Rötviken för att sedan rivas 1914. Ett fåtal föremål finns bevarade från kapellet i dagens kyrka. Predikstolen står i Laxvikens kapell.

Hotagens kyrka byggdes 1851-1861. Det är en salskyrka med rektangulärt långhus och rakavslutat korparti, torn i väster, sakristia i öster. Kyrkan är nyklassicistisk till utförandet med drag av nyrenässans. Byggnaden är en putsad stenkyrka med sadeltak och en sakristia med valmat tak. Ingångar finns i väster och söder. Arkitekt var Ludwig Hawerman, byggmästare Olof Ersson och hantverkare Ivar Pålsson. Med några undantag följer exteriörens utformning Hawermans ritning. Till exempel finns inte sydsidans mittportal med och sakristian var tänkt att ligga inom kyrkorummet, inte som en utbyggnad.

Taket byggdes om 1951-52 då takstolarna riktades upp och en nytt undertak tillkom. Långhuset samt sakristia täcks av ett svart förzinkat plåttak som lades 1989. Från början var både torn och långhus täckta med spån. Tornet fick 1904 en ny takbeläggning av falsad kopparplåt vilken ännu täcker torn och spira. Långhusets spåntäckning ersattes under 1950-talet av eternit. Väggarna är vitputsade och de lågt sittande fönstren är höga med rundbågig avslutning och markeras med en putsad omfattning. Fasaderna putsades om 1983. Fönsterkarmar, bågar liksom den profilerade takfotslisten är målad i en brunröd kulör och åtgärdades likaså 1983.

Tornet är krönt med karnischsvängd huv, lanternin och spira. Spiran kröns av ett förgyllt kors på korsglob. På torntaket finns tornur i varje väderstreck, manuellt uppdragna. De kröns av takryttare. Lanterninen är av trä med rundbågiga öppningar och ovanliggande gavelfält. Huvudentrén är i väster och porten är utvändigt klädd med kopparplåt och är något indragen i en rundbågig nisch med Carl XIVs namnskiffer i guld på en skifferplatta ovanför. På norra och södra tornväggen sitter två rektangulära fönster samt ovan dem, i varje väderstreck, kopplade ljudluckor med rundbågig avslutning och staket framför.

Kyrkogården
Kyrkan omges av kyrkogården som i öster och söder avslutas mot vattnet och i norr och väster mot vägen och bebyggelsen. Bårhuset i trä med stående locklistpanel ligger i norr. Sadeltak är täckt med svart plåt och fasaden målad i en ljusrosa kulör. Porten är från 1950-talet. Skifferbeläggning framför ingången. Ett spjälstaket med staketstolpar med knopp, omger kyrkan på södra, delvis östra och västra sidan och är i mycket dålig kondition. Det målades med plastfärg på 1980-talet och delar av det är rivet. Kraftiga staketstolpar med huv och kula av kopparplåt samt trägrind i nordväst utgör huvudentré till kyrkogården. Från grinden leder en grusad gång fram till huvudentrén. På ett äldre fotografi finns ett spjälstaket med staketstolpar bara några få meter från kyrka och med stora grindstolparna några meter framför entrén i väster. Idag ligger ett mindre trähus med eternittak samt stenbryggor som går ut i vattnet på andra sidan staketet i söder. Kyrkogården har utvidgats i omgångar, senast 1990 och troligen tidigare under 1950-talet. Kyrkogårdens norra del har nyare gravar.

Den första kyrkobyggnaden byggdes 1795 som ett kapell. Den idag befintliga kyrkan uppfördes en bit söder om kapellet 1851-1861. Kapellet användes in på 1850-talet då man började arbetet med att uppföra den nya kyrkan och byggnadsdelar återanvändes då som garveri i Rötviken för att sedan rivas 1914. Ett fåtal föremål finns bevarade från kapellet i dagens kyrka. Predikstolen står i Laxvikens kapell.

Hotagens kyrka byggdes 1851-1861 men den första kyrkobyggnaden byggdes 1795 som ett kapell. Därav bör det ha funnits en kyrkogård i anslutning till kapellet redan under slutet av 1700-talet.

Kyrkogården har utvidgats i omgångar, senast 1990 och troligen tidigare under 1950-talet. Kyrkogårdens norra del har nyare gravar.

Utförligare historik om kyrkogårdens äldre historia saknas, se också tidigare inventeringar.