KYRKOMILJÖN -
Socknen ligger i nedre Ådalens gamla odlingsbygd på Ångermanälvens västra sida. Ca 500 m söder om kyrkan ligger samhället Bollstabruk. Kyrkan ligger för sig i utkanten av det odlade området i en flack sluttning ca 400 m norr om Bollstafjärden i Ångermanälven. En dryg km öster om denna kyrka ligger Ytterlännäs medeltidskyrka. Väster om kyrkotomten ligger ett församlingshem i trä i vinkel med asfalterad parkering fram mot entrén till tomten och angöring från vägen mellan Bollsta-Nyland.
Kyrkotomten
Ursprungligen nästan med kvadratisk karaktär med kyrkan i nordväst på en svag höjdpunkt, stödmur i natursten i sydöst. Omgärdas av kallmurad naturstensmur med gräsbevuxet krön, som avslutas i norr där kyrkogården utvidgats i slutningen ned mot Lesjön. Gräsyta närmast kyrkan i norr.
In till kyrkotomten via stigport i rusticerad granit från 1928(?), krönt med kors på klot i koppar, avtäckning också i falsad kopparplåt. En murad och slätputsad stigport i söder, vit målning på puts, med smidesgrindar och fast dekorkrön i smide. Gravkvarter i söder och öster. Främst gräsbevuxna, genomkorsade av grusgångar i nord-sydlig riktning, men även enstaka grusade gravar, några dessutom med avgränsande gjutjärnsstaket från 1800-talet. Kyrkogården även utvidgad mot öster. Entré sker genom granittrappa med flankerande klot. Putsat, goticerat, gravkapell i detta område i öster, ca 1880.
Kyrkobyggnaden
1848-54 uppfördes Ytterlännäs nya kyrka av byggmästare Jacob Norin efter ritningar av Anders Johan Åkerlund.
Vid uppförandet av kyrkan förändrade man, i förhållande till ritningen, byggnadens utseende genom att förlänga den med ungefär fem meter och bredda den i proportion till detta.
Kyrkan är rektangulär med ett smalare rakslutet kor (ursprungligen sakristia), västtorn samt en senare tillbyggd sakristia i norr. Kyrkan har ingångar på långsidorna (den norra troligen igensatt sedan tillbyggnad för värmekammare 1894) och genom tornet i väster.
Stommen är utförd i natursten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Fasaderna är putsade och avfärgade i ljust gult med vita lisener, lister och omfattningar. Sockeln är gråmålad. Taken är sedan 1967 täckta med kopparplåt, tornet koppartäckt sedan 1954. Entréportik i söder och i norr med putsat bågformigt överstycke.
Norin har påverkat kyrkans utformning bl. a. genom frontoner över takfoten på långsidorna, dessa försedda med runda fönster och tandsnittsfriser i den vitmålade takfotslisten. Tornet har en flack huv, krönt av en dubbellanternin med spira. Ljudluckorna utfördes i form av ett sk serlianskt motiv, som har antika rötter, återupptaget under renässansen. De fyra tornuren tillkom 1939.
Tornet har flera våningsplan. Ett läktarplan med tre rosettfönster i gjutjärn, samt klockplan i två etage där det är försett med dubbla brunmålade ljudluckor i trä i varje väderstreck. Ovan detta en lanternin med klockmaskineri och fyra panelade dörrar i alla väderstreck. Rummet panelat och gulmålat. Vit målning i tak. Tidigare troligen ett grönmålat pinnräcke som numera finns i sektioner inne i tornet. Rosettfönster även här.