LASKE-VEDUMS KYRKA

LASKE-VEDUMS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett rakslutet kor i öster. Norr om detta är en sakristia och i söder är framför långhuset ett vapenhus. I de norra och östra murarna är medeltida partier, medan långhus och kor i övrigt, liksom sakristian härrör från 1776. Vapenhuset restes 1811.
FASAD - Sockeln av granitblock vilar på en grund av grövre block, vilken är synlig i nordväst. I korets östvägg finns inslag av tuktad sandsten i sockeln. I den södra korsockeln är en kvadratisk glugg med järngaller. Gråstensmurarnas något ojämna yta är spritputsad och vitkalkad. I nordväst består murarna av huggna stenar som dock är överputsade. Alla omfattningar är slätputsade. Skarvarna mellan medeltidens och 1776 års murverk är markerade i korets östvägg och på den norra långsidan. I västmurens norra del är en markerad västport. Över korporten är en inmurad rektangulär kalkstenshäll med Hiertas och Lindelöfs vapen i relief och initialerna P L S H (Per Larsson Hierta) och M H D L (Märta Hansdotter Lindelöf).
FÖNSTER - Alla ytterfönster har foder och bågar av trä som vitmålats. Spröjsen är av bly. Smygarna har solbänkar av kalksten. Långhusets och korets ytterfönster har sannolikt bågar från 1776 med handblåsta glas. Fönstren har korspost och tresidiga krön. Av de fyra lufterna har de nedre 15 rutor och de övre tolv. Vidare har lufterna stormjärn. Fönstren sitter i korgbågade smygar. Västgavelns fönster har samma form men enkel luft med 16 blåsta glas. Sakristians fönster har en enkel luft från 1960 med samma utförande. De rektangulära vapenhusfönstren har enkla lufter från 1960 med 20 glas. Smygarna följer fönstrens form.
PORT - Vapenhusporten är en grov stickbågad dörr av stående ekplank som utåt klätts med liggande nitade järnlameller. Dörringen och låsplattan med sin stora nyckel sitter långt ned. På insidan är ett stocklås. Sannolikt är porten medeltida. Hela porten är gråmålad och sitter i ett vitmålat träfoder med stickbåge. Detta foder sitter i sin tur i en rak smyg. Upp till porten för en ny trappa av slipad kalksten med ramp i öster. Sistnämnda har ett smidesräcke från 1976. Portens placering är sekundär och dess ålder är osäker, men kan möjligen dateras till 1600-talets andra hälft då kyrkan rustades upp. Den raka korporten härrör från 1776 och är utåt klädd med kopparplåt från 1960. Smygen följer portens form. Upp till porten för en samtida kalkstenstrappa. Sakristiporten är en rak dörr som är klädd med rödbrun fiskbenspanel och har ett nytt handtag och lås. Smygen följer portens form.
TAK - Långhus och kor täcks av ett gemensamt sadeltak med valmad spets och brant lutning. På den östra änden är en skorsten i form av ett kors, klädd med kopparplåt. På den västra änden är en smidesflöjel med årtalet 1811. Sakristia och vapenhus har flackare sadeltak. Alla täcks av nytt enkupigt lertegel och har vindskivor av trä med gräddvit bemålning och avtäckning med kopparplåt. Under takskägget på vapenhuset är synliga profilerade sparrändar. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Kyrkan torde ha rests omkring 1200 som en gråstenskyrka med smalare rakt kor i öster. Under 1600-talets andra hälft försågs kyrkan med predikstol och altaruppsats (1670-talet), sistnämnda skänktes av makarna Per Hierta och Märta Lindelöf, vilka 1681 lät bygga ett gravkor söder om koret.
1776 var kyrkan i ett förfallet tillstånd. Socknen lät för egna medel utvidga långhuset åt söder och förse det med ett större fullbrett kor samt sakristia. En läktare uppfördes i väster. Hiertas gravkammare inkorporerades i den utvidgade kyrkan. 1791 försågs taklist, väggar och läktarbröst med målningar av Nils Åwall från Borås. 1811 byggdes ett vapenhus. 1886 lades taket om. 1908 ommålades interiören, varvid väggarna målades med kvaderimitation. Läktaren försågs med utkragning samt 1914 med orgel av Eskil Lundén, Göteborg.
1930-31 genomförde arkitekt Axel Forssén en renovering. Nytt golv lades in och bänkinredning samt läktartrappa nygjordes. Korgolvet utvidgades. Innanfönster insattes. Sockeln försågs med ventiler. De rötskadade läktarpelarna byttes mot nya. Interiören ommålades i en varm ljusgrå ton med oljefärger. Elektricitet drogs in för belysning. Predikstol och altaruppsats befriades från sekelskiftets övermålning med vitt och guld. Läktarbröstet rengjordes. 1938 försågs kyrkan med centralvärme i form av lågtrycksånga.
1960 utfördes nästa större renovering med Adolf Niklasson som arkitekt. Pannan ersattes av elvärme. Väggarnas dekormålning från 1791 togs fram och konserverades, liksom ett huvudbaner. Orgelverket utökades med bl.a. ett ryggpositiv, varvid läktarutkragningen avkortades. Koret fick nytt golv, korbänkarna togs bort, korfönstren fick antikglas för att dämpa motljuset och predikstolen fick en ny trappa. Utvändigt försågs korporten med kopparklädsel. 1967 sanerades ett angrepp av träskadeinsekter i läktarbröstet.
1976 renoverades exteriören under ledning av arkitekt Ernst Lefvander. Putsen var sliten och bestod av bom på flera ställen. Sockelns cementfogar höggs bort och ersattes. Fasaden omputsades och vitkalkades. Trä målades och taken rengjordes. Pannrumstrappan lades igen och trappräcken uppsattes.
1994 borttogs bänkar under läktaren för att inrymma textilskåp, bokbord och ljusbärare. 1996 ommålades vapenhusets inre emedan den gamla emulsionsfärgen flagade kraftigt. 1998 installerades larm för brand och inbrott.