FJÄLKESTADS KYRKA

Fjälkestad kyrka har en asymmetrisk korsformig plan, med ett medeltida långhus i
öst-västlig riktning, västtorn, en bred och kort korsarm åt söder samt en bredare
och längre korsarm åt norr. Murverket utgörs huvudsakligen av gråsten med inslag
av tegel. Tornets gavelrösten, som byggdes 1918, är murade av tegel. Fasaderna är
spritputsade och vitmålade. Fönster- och portalomfattningar, liksom den
profilerade takgesimsen och ett horisontellt löpande putsband på fasadernas övre
del är slätputsade och vitmålade. Runt hela byggnaden löper en utskjutande, spritputsad
och gråfärgad sockel. Längs tornets nedre del syns kvaderhuggna grundstenar
i glipan mellan mark och sockelputs. Kyrkans samtliga delar har sadeltak täckta
med enkupigt tegel.

Huvudentrén till kyrkan ligger på norra korsarmens gavel. Porten ryms i en rundbågig
muröppning som omges av en klassicistiskt uppbyggd omfattning bestående
av pilastrar med profilerade baser och kapitäl samt ett överliggande, profilerat listverk;
ett entablement. De dubbla kyrkportarna är klädda med liggande handhyvlad
panel och har ålderdomligt nyckellås och handvred. I höjd med gavelns takfot löper
ett horisontellt putsband som i mitten markeras av ett lunettfönster med dekorativt
utformad putsomfattning med bland annat tandfris. Den södra korsarmen rymmer
sakristia och kor. Här finns en prästingång i en smal rundbågig muröppning. Även
denna har en klassicistiskt utformad portalomfattning om än med något enklare
formspråk än den norra. En hög, smal trappa, murad i tegel, leder upp till dörren
som är klädd med liggande brunmålad träpanel med kraftiga spikhuvudens som
markerar varje bräda. Portalen flankeras av små rundbågiga fönster inom slätputsade
omfattningar. Gavelns takfot markeras av förkroppade listverk. Mitt på gaveln,
i dess övre del, finns ett litet lunettfönster med enkel, slätputsad omfattning.
Kyrkans östra gavel har i stort sett samma utformning som den södra. Inom en
klassicistiskt utformad omfattning ryms istället för en port ett spröjsat rundbågigt
fönster. På tornets västra fasad finns ännu en port. I en raksluten muröppning,
ovan en trappa av huggen granit sitter en brunmålad dörr med liggande panel, likt
prästingångens, med två oxögefönster i den övre delen. Slutligen finns på norra
korsarmens östra fasad, i anslutning till nordöstra hörnet, en smal rundbågig dörr
med ett oxögefönster i övre delen.

Kyrkans fönster är huvudsakligen rundbågiga och lätt indragna från murlivet med
smala målade plåtbleck. Fönstren är spröjsade och gråmålade med mittpost och
två tvärposter. I övre delen av korets östra och västra väggar sitter enluftsfönster
med järnbågar och innerfönster med glasmålningar.

Västtornet är högt och smalt med ljudluckor i samtliga väderstreck i höjd med
klockvåningen. Varje ljudlucka består av dubbla, rundbågiga öppningar med mittkolonn
och över- och underdel av huggen granit. På tornets södra respektive västra
fasader finns smala, rektangulära ljusinsläpp.

Interiör
Kyrkans huvudingång i norra gaveln leder in i en stor och öppen församlingssal
som upptar hela rummets bredd. Rummet är möblerat med sittmöbler på ömse
sidor en mittgång som leder vidare in mot kyrkorummet. Väggarna är slätputsade
och vitmålade, golvet lagt med en mörkbrun klinker och ett ljusgult tegel. I taket
är bjälklaget synligt och vitmålat. Mot kyrkorummet finns tre lika stora dörrpartier
med pardörrar, och längst ut mot ytterväggarna en mindre, rundbågig dörr på var
sida. Samtliga dörrar är målade i grå kulör. Över det mittersta dörrpartier är en
ängel i helrelief med basun monterad.

Kyrkorummet har en symmetrisk korsformig plan, med ett kryssvalv över norra,
västra och östra delarna. Över korsmitten är ett kupolvalv och över koret, i söder,
ett tunnvalv. Mellan valven finns mycket breda valvbågar, likt korta tunnvalv. I
bakre, norra, delen av kyrkorummet finns likadana valv längs med ytterväggarna
där de kopplas samman och skapar sidogångar. Valvanfangen utgörs av oktagonala
hel- och halvkolonner med profilerade kapitäl. Väggar och valv är slätputsade och
vita. Golvet i kyrkorummet är lagt med mörkbrunt, möjligen saltglaserat tegel.

Tornväggen i västra delen av kyrkorummet avviker från kyrkorummets övriga väggar.
Här finns en yta med frilagda spår av de medeltida väggmålningarna samt två
kolonnförsedda, rundbågiga öppningar till den tidigare emporvåningen som är rester
av den medeltida kyrkans utformning. En bred och låg, rundbågig muröppning
leder till tornet och den ursprungliga västporten. I denna del av kyrkorummet är
det tydligt att fönstrens muröppningar funnits på plats innan valven slogs då fönstren
är asymmetriskt placerade och något förbyggda av valvbågen.

Den östra delen av kyrkorummet upptas till största delen av en orgelläktare med
orgel. Läktaren vilar på murade konsoler längs ytterväggarna samt fyrkantiga träpelare
under den mittersta delen. Via en trappa i öster når man orgelläktaren.
Läktarbarriären är en ramverkskonstruktion med fyllningar och ett ovanliggande
järnräcke. I likhet med kyrkans övriga snickerier är den målad/betsad i en mörkbrun
kulör. Under läktaren finns bänkar.

Koret ligger i söder och är upphöjt med tre trappsteg över det övriga kyrkorummet.
Mot den södra väggen är altaruppsatsen placerad. I korets östra del står dopfunten
och mot den västra sidan predikstolen. Altaruppsatsen flankeras av en dörr på vardera
sida. Dörrarna leder till sakristian som är belägen söder om koret. Sakristian
har vita väggar och ett lågt, slätt innertak. Golvet är lagt med en brunspräcklig
linoleummatta. Mot kortväggarna finns inbyggda, gråmålade skåp för förvaring.
Mitt på södra väggen finns en gråmålad dörr som leder ut på kyrkogården.

I tornets bottenvåning finns ett långsmalt rum inrett till bisättningsrum. Väggarna
är putsade och vitmålade, innertaket slätt och vitt. Golvet är lagt med mörkbrunt
tegel. Åt väster leder en port ut på kyrkogården. Åt öster leder en dubbel, panelklädd
port in till kyrkorummet. I det sydvästra hörnet finns en liten, raksluten dörr
som leder till torntrappan. Rakt söderut finns ett urtag i muren som möjligtvis kan
vara en rest av en äldre ingång till trappan från utsidan. Upp till första våningsplanet,
den ursprungliga emporvåningen, är den ursprungliga trappen delvis bevarad.
Trapploppet får dagsljus via en öppning i södra muren i höjd med andra våningens
golv.

Golvet på tornets andra våning är gjutet. Väggarna är putsade och kalkade. I östra
väggen finns en äldre öppning som murats igen med tegel. Taket utgörs av ovanliggande
vånings bjälklag. Trätrappor leder vidare upp till tredje våningen där en
ljusglugg vetter åt väster. I öster finns en dörr till vinden över kyrkorummet. På
fjärde våningsplanet upptar klockbocken hela golvytan och en enkel stege leder
vidare mot klockorna. Här finns ljudöppningar i alla väderstreck. Luckorna är ockragula
fyllningsdörrar med oxögefönster i övre delen. Taket är ett understruket tegeltak
som ligger på öppen läkt.

Inredning och inventarier
Kyrkans altare är murat dikt an altarväggen. Sidorna är slätputsade och vitmålade.
Altarskivan liksom sockeln är av kalksten med fint lågerhuggna sidor. Altarskivan
är avfasad på undersidan.

Altaruppsatsen tillverkades 1918 efter arkitekten Theodor Wåhlins ritningar. Stilen
anspelar sannolikt på de altaruppsatser som ofta tillkom i de skånska sockenkyrkorna
under 1600-talet. Uppsatsen är av brunlaserat trä och har en klassisk uppbyggnad
med tre våningar, med en altartavla i mitten. Under och över altartavlan
finns bibelcitat i förgylld text. På var sida om altartavlans oljemålning, som föreställer
den korsfäste Jesus, är fint snidade pilastrar med kannelyrer och kapitäl. Sidorna
av altaruppsatsen pryds av broskverk med snidade akantusmotiv. Uppsatsen
avslutas upptill av gavelparti med en mindre oljemålning föreställande tre änglaansikten.
Båda målningarna är utförda av konstnären Ernst Norlind.

Altarringen har fem sidor med avfasade sidor mot dopfunt och predikstol. Inom
ett mörkbrunt ramverk sitter svarvade balusterdockor. Knäfallet är klätt i röd sammet
och har en mörkbrun sockel.

Predikstolen som är placerad i korets nordvästra hörn, är tillverkad år 1920 i samband
med att kyrkan återuppbyggdes efter branden. Predikstolen är av ek och inkorporerar
snidade delar av en predikstol som år 1637 tillverkades för Råbelövs
kyrka. När församlingarna slogs samman år 1836 byggdes en ny altarpredikstol i
Fjälkestad kyrka där några av delarna inarbetades, och övriga delar användes till
kyrkans korbänkar. Delarna från 1600-talet utgörs av sju snidade bildfält i relief
tillverkade av en tysk bildhuggare, Statius Otto. Bildfälten återger olika bibliska
motiv, bl.a. syndafloden och Adam och Eva i paradiset. Två skulpterade apostlar i
helrelief är tillverkade av träsnidaren Jacob Kremberg. På predikstolsdörren finns
följande text Med hjälp av fragment af Råbelöfs kyrkas gamla läktarpredikstol, 1836
insatta i Fjälkestad kyrkas predikstol o korbänkar och räddade undan lågorna vid
kyrkans brand år 1917, uppbyggdes år 1920 denna predikstol.

Predikstolskorgen har fyra sidor och vilar på en murad vitputsad sockel. Korgen
smalnar av något nedtill. Sidorna pryds av de ovan nämnda snidade bildfälten vilka
vilar på ett listverk. Korgens hörn markeras av apostlaskulpturerna, kompletterade
med kolonner. Korgen avslutas upptill av ett förgyllt textfält och ett utkragande
listverk som även utgör överliggare. Vid uppgången till predikstolen är trappan
inbyggd av ett skrank som också det återanvänt några av de snidade 1600-tals tavlorna.

Dopfunten har daterats till 1100-tal och tillhörde tidigare Råbelövs kyrka. Cuppan
är rundad med ett rundbågemotiv som ett gördelmotiv. Strax ovanför rundbågefrisen
är en rak, horisontell linje inhuggen. Längs överkanten löper ett repstavsornament.
Foten har en fyrkantig grundform med en sockel ovanpå vilken vilar en
cylinderformad fot som är avrundad uppåt och avslutas med en rundstav mot cuppan.
I fotens hörn finns djurhuvuden och ansikten inhuggna.

Bänkinredningen utgörs av två kvarter i långhuset och två mindre kvarter i västra
delen av kyrkorummet, samt ett mindre bänkparti under orgelläktaren i öster. Inredningen
tillkom när kyrkan byggdes upp efter branden 1917. Kvarteren är öppna
med fasta bänkgavlar och skärmar längst fram i kvarteren. Skärmar, gavlar och
bänkryggar, liksom läktarfronten, utgörs av ramverk med fyllningar med enkla
överliggare. Bänkinredningen står på brädgolv. Bänkarna är tillverkade i furu som
mörkbetsats och till stor del lackats.

Kyrkan fick sin första orgel 1851, tillverkad av J.E. Bäckström. År 1900 köptes en
ny orgel tillverkad av Johannes Magnusson i Göteborg. Efter branden 1917 tillverkades
en ny orgel av Olof Hammarberg i Göteborg. Dagens orgel är från 1994 och
tillverkad av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.

Båda kyrkklockorna ska vara omgjutna hos Bergholtz & Co i Stockholm år 1920.
Det finns dock också uppgifter om att de äldre klockorna gick förlorade i branden
1917. Det är alltså oklart om klockorna är nya eller omgjutna.

Fjälkestads första kända kyrka byggdes under 1100-talet enligt romanskt ideal. Ett
långhus med kor kan inledningsvis ha uppförts, för att en tid efteråt byggas till med
ett brett västtorn med så kallad empor i andra våningsplanet. Emporvåningen var
ett avskilt rum sammankopplat med kyrkorummet genom någon form av öppning.
I Fjälkestad har det varit två rundbågiga muröppningar med kolonnetter i mitten.
Teorin är att emporvåningar under 1100-talet byggdes för och av lokala stormän
i Fjälkestad har det spekulerats i att det skulle ha varit biskopens våning, med utgångspunkt
från biskopskräklan i sockenvapnet. Våningen var privat och kunde
även användas som kapell, vilket bl.a. spår av altarnischer vittnar om. Det verkar
som att emporvåningarna generellt fått nya användningsområden tidigt under medeltiden,
redan under 1100- och 1200-talen.

Vid mitten av 1700-talet byggdes kyrkan till med en nordlig korsarm. På 1830-talet,
när Råbelövs socken införlivades med Fjälkestad, genomgick kyrkan en än mer
genomgripande ombyggnad. Den norra korsarmen förstorades och en utbyggnad
gjordes även åt söder. Kyrkorummet orienterades i nordsydlig riktning istället för
ost-västlig och gestaltades i empirstil. I det nya koret byggdes en altarpredikstol där
delar av Råbelöv kyrkas predikstol från 1600-talet införlivades. Altarpredikstolen
placerades mitt över altaret på korväggen, omgiven av påkostade trompe leuille
målningar. Från Råbelövs kyrka överfördes även dopfunten som daterats till 1100-
tal.

Dagen före julafton 1917 drabbades kyrkan av en våldsam brand som endast lämnade
yttermurarna intakta. En del inventarier, bl.a. delar av predikstolen, räddades.
Återuppbyggnaden inleddes 1918, efter ritningar av domkyrkoarkitekten Theodor
Wåhlin. I juni 1921 invigdes den återuppbyggda kyrkan av biskopen Gottfrid Billing.
Alla träkonstruktioner nybyggdes vid denna tid, tornet fick en ny övre del med
rundbågiga öppningar i huggen granit och ett sadeltak. Inredningen tillverkades av
Lunds nya möbel- och snickerifabrik.

1959 sattes glasmålningar in i korets östra och västra fönster. Motiven togs fram
av konstnären Bo Notini och målningarna ska ha tillverkats i glaskonstnären Ralph
Bergholtz verkstad i Brunnby.

198788 byggdes församlingssalen innanför norra porten om och utrymmen skapades
för pentry, wc och förrådsutrymmen. Ändringarna genomfördes under ledning
av arkitekten Nils Lindblad.

2006-2007 genomgick kyrkan en inre renovering efter ritningar av arkitektkontoret
Barup & Edström. Bland flera moderniseringar skapades plats för teknikbord och
textilförvaring längst bak i långhuset och dopfunten flyttades.

2010-2011 byggdes en ramp av Bjärlövsgranit vid kyrkans norra entré. Ramp och
räcke tillverkades efter ritningar av arkitektkontoret Barup & Edström.