FRIELS KYRKA

FRIELS KYRKA är väst - östligt placerad i västra delen av den rektangulära kyrkogården. Kyrkogården består av en äldre del i väster samt en nyare del av samma bredd i öster, tillkommen 1991.
Kyrkogårdens äldre parti inramas på alla sidor av en kallmurad stenmur samt en trädrad. Huvudingången vetter mot landsvägen i väster och består av en dubbel, smidd spjälgrind, troligen från 1857. Grinden avlutas överst av ögleliknande former. Den är placerad mellan fyrsidiga stenstolpar med konande lockhällar och stenklot. Från grinden leder tre rader cementplattor till kyrkans västport. En grusgång leder runt kyrkan. Två grusgångar väster om kyrkan igenlades 1991. Öster om koret finns två grusgångar i nord-sydlig riktning samt en från nordfasaden mot öppningen till nya kyrkogårdsdelen i öster.
Gravvårdarna är huvudsakligen belägna söder om kyrkan och placerade i nord - sydlig riktning. Gravvårdarna är av varierande utformning, varav många höga stenar från 1800-talets slut. Utmed östra kyrkogårdsmuren är rest ett stenkors och 13 spetsvinklade stenar från 1600 - och 1700-talen. Stenarna har inskriptioner med bland annat initialer samt reliefer i form av ett eller två änglahuvuden.
Ingången från den gamla till den nya kyrkogården utgörs av en öppning i muren.
Den nyare delen av kyrkogården inramas av en mycket jämn kallmurad stenmur. I södra respektive norra muren sitter en grind från 1991. Den nordliga grinden leder till en ekonomibyggnad och den södra till en körväg utmed södra kyrkogårdsmuren. De dubbla smidesgrindarna är gjorda efter förebild av den äldre grinden i väster. De är placerade mellan fyrsidiga stenstolpar med lockhäll och stenklot. Mellan grindarna går en grusgång. Den nyare kyrkogården har ett fåtal gravar och i norr, avgränsad av en häck, en liten minneslund.

FRIELS KYRKA är väst - östligt placerad i västra delen av den rektangulära kyrkogården. Kyrkogården består av en äldre del i väster samt en nyare del av samma bredd i öster, tillkommen 1991.
Kyrkogårdens äldre parti inramas på alla sidor av en kallmurad stenmur samt en trädrad. Huvudingången vetter mot landsvägen i väster och består av en dubbel, smidd spjälgrind, troligen från 1857. Grinden avlutas överst av ögleliknande former. Den är placerad mellan fyrsidiga stenstolpar med konande lockhällar och stenklot. Från grinden leder tre rader cementplattor till kyrkans västport. En grusgång leder runt kyrkan. Två grusgångar väster om kyrkan igenlades 1991. Öster om koret finns två grusgångar i nord-sydlig riktning samt en från nordfasaden mot öppningen till nya kyrkogårdsdelen i öster.
Gravvårdarna är huvudsakligen belägna söder om kyrkan och placerade i nord - sydlig riktning. Gravvårdarna är av varierande utformning, varav många höga stenar från 1800-talets slut. Utmed östra kyrkogårdsmuren är rest ett stenkors och 13 spetsvinklade stenar från 1600 - och 1700-talen. Stenarna har inskriptioner med bland annat initialer samt reliefer i form av ett eller två änglahuvuden.
Ingången från den gamla till den nya kyrkogården utgörs av en öppning i muren.
Den nyare delen av kyrkogården inramas av en mycket jämn kallmurad stenmur. I södra respektive norra muren sitter en grind från 1991. Den nordliga grinden leder till en ekonomibyggnad och den södra till en körväg utmed södra kyrkogårdsmuren. De dubbla smidesgrindarna är gjorda efter förebild av den äldre grinden i väster. De är placerade mellan fyrsidiga stenstolpar med lockhäll och stenklot. Mellan grindarna går en grusgång. Den nyare kyrkogården har ett fåtal gravar och i norr, avgränsad av en häck, en liten minneslund.

FÖRSAMLING 1995 - FRIEL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 370, 1900: 548, 1995: 202

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i höjdläge i fullåkerbygd och någon km från Vänerns strand.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Av den medeltida stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet eller 1200- talets första hälft, återstår fortfarande långhuset och det smalare, rakslutna koret. Kyrkan är murad i gråsten men har finhuggna hörnkedjor av sandsten (total putsavknackning 1953). Vid tiden för avbildningen i Peringskiölds Monumenta fanns ett timrat vapenhus i söder av okänd ålder, sedermera rivet. Någon gång under 1700-talet tillbyggdes en sakristia på korets nordsida. Västtorn från 1884.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör präglas av 1800-talets förändringar. År 1861 sänktes långhusets gavelrösten till samma höjd som korets. Murarna är putsade, förutom det av nyromanik präglade västtornet som blottar ett murverk av stora granitblock. Ingång i väster via tornets bottenvåning. I samband med 1800-talets omgestaltningar förändrades även kyrkans inre. Sin nuvarande karaktär fick emellertid kyrkorummet vid en genomgripande restaurering 1938 efter ritningar av Adolf Niklasson, vid vilken flera av det sena 1800-talets tillägg avlägsnades. Istället för ett tredingstak insattes ett sammanhängande trätunnvalv över långhus och kor. En altaruppsats från senare delen av 1600-talet konserverades och återuppsattes (ersatte närmast Thorvaldsens Kristus).

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

FÖRSAMLING 1995 - FRIEL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 370, 1900: 548, 1995: 202

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i höjdläge i fullåkerbygd och någon km från Vänerns strand.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Av den medeltida stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet eller 1200- talets första hälft, återstår fortfarande långhuset och det smalare, rakslutna koret. Kyrkan är murad i gråsten men har finhuggna hörnkedjor av sandsten (total putsavknackning 1953). Vid tiden för avbildningen i Peringskiölds Monumenta fanns ett timrat vapenhus i söder av okänd ålder, sedermera rivet. Någon gång under 1700-talet tillbyggdes en sakristia på korets nordsida. Västtorn från 1884.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör präglas av 1800-talets förändringar. År 1861 sänktes långhusets gavelrösten till samma höjd som korets. Murarna är putsade, förutom det av nyromanik präglade västtornet som blottar ett murverk av stora granitblock. Ingång i väster via tornets bottenvåning. I samband med 1800-talets omgestaltningar förändrades även kyrkans inre. Sin nuvarande karaktär fick emellertid kyrkorummet vid en genomgripande restaurering 1938 efter ritningar av Adolf Niklasson, vid vilken flera av det sena 1800-talets tillägg avlägsnades. Istället för ett tredingstak insattes ett sammanhängande trätunnvalv över långhus och kor. En altaruppsats från senare delen av 1600-talet konserverades och återuppsattes (ersatte närmast Thorvaldsens Kristus).

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.