Allmän karaktär
Ålems kyrkogård omfattar idag två olika delar. Den äldre delen omfattar kvarteren 1A-4 som
ligger närmast kyrkan. Dessa kvarter utgör dels det äldsta område som har använts som
kyrkogård i Ålem sedan medeltiden samt delar som tillkommit vid olika tidpunkter under
1900-talet. De olika kvarteren bevarar spår från äldre tider eller från sin tillblivelsetid men de
har också genom gått för 1900-talet typiska förändringar som t ex att grusbelagda gravplatser
såtts in med gräs och gravplatsomgärdningar tagits bort. Idag är endast gravplatserna i kvarter
1A belagda med grus medan övriga kvarter har såtts in med gräs. Kvarteren närmast kyrkan
utmärks av en blandning av gravvårdar från olika tider. Dessa kvarter skuggas också av höga
lindar. De kvarter som tillkommit under 1900-talet är ordnade med rygghäckar och noggrant
planlagda för att utnyttja området på bästa sätt. Den nya kyrkogården som tillkom på 1980-
talet förbinds med den gamla kyrkogården med en asfalterad promenadväg. Området ligger ca
100 meter söder om den gamla kyrkogården och återspeglar det omgivande
jordbrukslandskapet. Topografin har sparats och flera stenrösen, stenblock och små holmar
med träd likt åkerlandskapet utmed Ålemskusten. Mellan dessa holmar, i åkermarken, har
ytor för gravplatser ställts i ordning. Medan den gamla kyrkogården har en strikt utformning
med i det närmaste rektangulära ytor är den nya kyrkogården mera oregelbunden till sin
karaktär. Linjerna får krökas för att skapa en spännande anläggningsform.
Omgärdning
I väster, norr och sydväst: Kallmurad halvmur av kvaderhuggen granit. Norr om kyrkan är
muren delvis överväxt med murgröna.
Öster och söder: Kallmurad stödmur av kvaderhuggen granit. På denna mur är häck av måbär
planterad i öster och ölandstok i söder. I den sydöstra delen av muren sägs finnas sten som var
huggen för export till Hitlers Tyskland men som aldrig skeppades iväg.
Nya kyrkogården: I söder och öster omgärdas kyrkogården av ett brunmålat staket likt det
staket som kantar gången från gamla till nya kyrkogården. I norr och väster utgörs
omgärdningen av kallmurad stenmur som i väster är av äldre datum.
Ingångar
I väster: ingång utan grindar men med grindstolpar av granit.
I norr: Tre ingångar varav två är för dubbla grindar och en för enkel grind. Grindar saknades
dock vid inventeringstillfället. Samtliga tre ingångar har portstolpar av granit.
I söder: Gångvägen till nya kyrkogården ansluter till gamla kyrkogården i det sydöstra hörnet.
Här finns en gångbro av trä innan den asfalterade gångbanan tar vid.
Nya kyrkogården: Ingång från gamla kyrkogården i nordvästra hörnet samt i anslutning till
parkeringsplats i sydöstra hörnet. Vid den sistnämnda finns breda dubbla smidesgrindar för
maskiner samt en mindre grind för besökare. Samtliga är svartmålade smidesgrindar.
Vegetation
Trädkrans: Kyrkogården har ingen sammanhängande trädkrans. I söder är oxlar planterade.
Övrigt: På den famla kyrkogården växer idag höga lindar utmed flera av gångarna närmast
kyrkan. I kvarter 1A omgärdar låga buxbomshäckar gravplatserna. Rygghäckar förekommer i
kvarter 2, 3 och 4. Häckarna är av sorterna häckoxbär och måbär. På den nya kyrkogården har
flera av de träd och buskar som fanns på platsen innan den iordningställde bevarats. Här finns
bl a ekar, hasselbuskar, enar och björkar
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.
Gångsystem
Gångsystemet på den gamla kyrkogården är utlagt i ett rätvinkligt rutnät. De flesta av
gångarna har hårdgjorts genom asfaltering men norr om kyrkan samt gångar i öst-västlig
riktning genom kvarter 3 och 4 är fortfarande belagda med grus. I kvarter 4 har också funnits
mindre gångar belagda med kalkstensplattor men dessa är på väg att tas bort och sås in med
gräs. På den nya kyrkogården följer gångsystemet områdets form samt strålar samman med
minneslunden som nav. Samtliga gångar är här belagda med asfalt.
Gravvårdstyper
Ålems kyrkogård har använts under lång tid det. Det finns dock få gravvårdar från mitten av
1800-talet eller äldre. Äldst, från 1838, förefaller en av gravvårdarna på familjen Rappes
gravplats att vara. Deras påkostade gravplats omgiven av ett svartmålat smidesstaket ligger i
kvarter 1A. Bland de äldre bevarade vårdarna finns framförallt höga stående gravvårdar från
tiden kring sekelskiftet 1900. En av de stilar som dessa vårdar kan ha hämtat inspiration ifrån
var den nationalromantiska. Denna stil utmärks när det gäller gravvårdar av osymmetriska
krön och oslipade ytor som ska föra tankarna till runstenar och andra förhistoriska
gravmonument. En motsats till de nationalromantiskt inspirerade vårdarna är de symmetriskt
uppbyggda och blankpolerade vårdarna i klassicistisk stil. De är ofta av svart granit. Vanliga
typer av dekor är kransar, urnor och draperingar. Dessa dekorelement går tillbaka till antikens
bildspråk. Under perioden 1920-1950 blir de klassicistiskt inspirerade gravvårdarna mycket
vanliga. De försågs ofta med uthuggna eller inslipade pelare. Gravvårdarnas krön är antingen
raka eller trekantiga. Den brinnande oljelampan är ett vanligt dekorelement liksom
palmkvistar och kors. Utformning och dekor är den samma hos såväl gravvårdar på köpta
gravplatser som linjegravplatser. De sistnämnda är dock mindre och enklare. Från 1950-talet
och framåt i tiden dominerar de låga rektangulära gravvårdarna med enkel dekor. Vanliga
motiv är talldungar, soluppgångar, kors och blommor. Bland gravvårdarna från det senaste
årtiondet kan man märka ett visst nytänkande. Formen är inte strikt rektangulär och det finns
också exempel på mer personligt utformad dekor. Materialet är främst grå, svart och röd
granit. Bland de äldre vårdarna finns enstaka av gjutjärn. Andra material som förekommer är
marmor, sandsten och trä. Samtliga gravplatser i kvarter 1a är belagda med grus och, med
undantag av familjen Rappes gravplats, omgärdade av en låg buxbomshäck. Det är också
relativt vanligt i de äldre kvarteren att ange den dödes yrkestitel. På majoriteten av
kyrkogårdens gravvårdar anges från vilken by eller gård den döde kommer.
Minneslund
Minneslunden är iordningställd på en av den nya kyrkogårdens holmar. På toppen av kullen,
omgiven av ekar, finns en liten damm stensatt med kullersten och med en fontän, bänkar samt
ytor för blommor och ljus som är uppbyggda och kantsatta med granitsten. Marken kring
dammen är belagd med smågatsten.
Byggnader
Bårhus
Byggt 1955 efter ritningar av arkitekt Arne Delborn. Byggnaden har putsade fasader som
avfärgats i samma gula nyans som kyrkan. Det flacka sadeltaket är belagt med kopparplåt.
Fasaden i norr upptas av stora dörrar klädda med kopparplåt.
Vaktmästeri
Norr om kyrkan ligger vaktmästeri med personalutrymmen, garage och förråd. Halva
byggnaden har gråmålad stående träpanel medan den andra halvan har fasad av mexitegel.
Byggnaden har sadeltak belagt med svart betongtegel. Dörrar och fönstersnickerier är målade
i vitt.
Vaktmästeri och toaletter
På nya kyrkogården ligger en byggnad som rymmer toaletter och ett mindre kontor för
vaktmästare. Byggnaden har putsade fasader avfärgade i vitt och pyramid tak belagt med
svarta betongpannor. Fönster och dörrsnickerier är målade i svart.
Beskrivning av enskilda kvarter/områden
Kvarter 1A-C
Allmän karaktär
Kvarteren 1A-1C är belägna väster och söder om Ålems kyrka. De tillhör alla, och då i
synnerhet kvarter 1B, de äldsta delarna av kyrkogården. Kvarter 1B bör ha använts som
kyrkogård redan under medeltiden. Inom kvarter 1A låg den medeltida kyrkan av vilken man
idag inte kan se några spår. Området bör ha iordningställts för gravsättningar när den nya
medeltida kyrkan revs. Kvarter 1C tillkom på 1890-talet. De tre kvarteren präglas idag dels av
den grundläggande struktur som de fick i slutet av 1800-talet, dels av de förändringar som
genomförts under 1900-talet. Samtliga tre kvarter var belagda med grus eller jord och köpta
gravplatser var omgärdade. Den vanligaste typen av omgärdning var en låg buxbomshäck.
Utformningen med jordbelagda gravplatser och häckar finns idag bevarad i kvarter 1A. En av
gravplatserna, Familjen Rappes, utmärker sig genom sin storlek och genom att den omgärdas
av ett smidesstaket. Kvarter 1B var ordnat med köpta gravplatser i kvarterets ytterkanter och
linjegravplatser i dess mitt. Kvarteret var belagt troligen med jord fram till mitten av 1990-
talet då kvarteret såddes in med gräs. Flera av de äldre linjegravvårdarna bevarades på sina
ursprungliga platser och de nya gravplatserna lades i linje med dessa. Gravvårdarna är idag
placerade i öppna rabatter. Kvarter 1C finns flera av kyrkogårdens mest påkostade gravvårdar.
Dessa har tidigare varit belagda med grus eller och jord och omgärdade på olika sätt. På ett
äldre fotografi skymtar bl a ett gjutjärnsstaket. Under 1900-talets senare del har området såtts
in med gräs och samtliga gravplatsomgärdningar har tagits bort. De tre kvarteren har en
lummig karaktär genom de höga lindar som kantar gångarna i området. Gravvårdarnas höjd
och bredd varierar eftersom områdena har använts under hela 1900-talet.
Gravvårdstyper
Inom området finns flera olika typer av gravvårdar från mitten av 1800-talet, den äldsta
vården är från 1838, fram till idag. Det är dock de höga påkostade gravvårdarna från slutet av
1800-talet och början av 1900-talet som man som besökare först ser. På flera gravplatser har
dock de äldre vårdarna bytts ut. I en del fall enkom för att modet har skiftat och i del fall för
att gravplatsen lämnats tillbaka till församlingen och upplåtits till en ny gravrättsinnehavare.
De höga gravvårdar av äldre datum som finns kvar är i en del fall ovanligt stora och
utmärkande. Materialet är främst grå och svart granit. Det finns också ett antal vårdar av röd
Våneviksgranit, typiska för mellersta Kalmar läns kustbygder. Ett mindre antal vårdar är av
andra material. Det finns vårdar av gjutjärn, trä och marmor. Mest iögonfallande är familjen
Rappes gravplats i kvarter 1A alldeles innanför grindarna till kyrkogården i väster. Platsen
omgärdas av ett smidesstaket och innanför detta finns flera liggande gravvårdar över
medlemmar av familjen. Titlar är relativt vanligt i kvarteren. Vanligast är titlarna lantbrukare
och hemmansägare, men också fler präster är begravda i kvarteren. Det finns också fler titlar
som har med sjöfart och handel t ex skeppare, sjökapten och handlande. På majoriteten av
vårdarna anges från vilken by eller gård den döde kommer.
Kvarter 2
Allmän karaktär
Kvarteret tillkom i början av 1920-talet och ritades av trädgårdskonsulent Sigurd Olsson,
Kalmar, samt justerades av arkitekt Göran Pauli. Kvarteret har en arkitektonisk struktur med
en korsplan som delar in kvarteret i fyra rutor. Rutorna skiljs åt med hjälp av gångar som
ursprungligen bör ha varit belagda med grus men som idag antingen är belagda med asfalt
eller insådda med gräs. Under slutet av 1900-talet har också några av de mindre gångarna inne
i rutorna upplåtits som gravplatser. Hela området har ursprungligen varit belagt med jord eller
grus men är idag insått med gräs. Gravvårdarna är ryggställda mot låga häckar av måbär.
Majoriteten av gravplatserna är ordnade för familjegravar men det finns också ett mindre
linjegravsområde i den nordöstra delen av området. Även detta kvarter är lummigt med höga
lindar utmed en del av gångarna.
Gravvårdstyper
På Ålems kyrkogård förefaller man inte ha varit så restriktiv när det gällde gravvårdarnas
utformning under 1920-30-talet. På många kyrkogårdar sattes en maxhöjd för gravvårdar men
denna ska enligt Hylanders frågelista ha tillåtit stenar på Ålems kyrkogård som var upp till en
meter höga. Detta märks i kvarter 2. Ett litet antal vårdar har fortfarande samma utformning
som det tidiga 1900-talets vårdar men relativt snart tar de låga klassicistiska vårdar över som
från 1930-talet är så typiska. Linjegravsområdets vårdar är till form och dekor lika de köpta
gravplatsernas men de är mindre och enklare. Materialet är främst grå och svart granit men
även röd förekommer. På en gravplats finns en gravkulle överväxt av murgröna bevarad.
Denna typ av gravplatsutsmyckningar var mycket vanliga på kyrkogårdarna i Kalmar län fram
till mitten av 1900-talet men har därefter successivt tagits bort. Titlar förekommer på
gravvårdarna men är inte så vanliga. De som finns är t ex lantbrukare, köpman och
jägmästare. Det är dock relativt vanligt att man anger från vilken by eller gård den döde
kommer.
Kvarter 3 och 4
Allmän karaktär
De båda kvarteren ligger söder om kvarter 2 respektive 1C. Kvarter 3 anlades i början av
1940-talet efter ritningar av länsarkitekt Åke Strindberg och kvarter 4 1967 efter ritningar av
LE Magnusson arkitekt AB. I kvarter 3 var gravplatserna ursprungligen belagda med grus
eller jord och omgärdade. Genom kvarteret i öst-västlig riktning gick en gång som idag är
insådd med gräs. Gången kantades av höga tujor som idag är borta. I kvarter 4 fanns tidigare
ett enkelt gångsystem med kalkstensplattor lagda i gräsmatta. Dessa var våren 2008 på väg att
tas bort. I båda kvarteren är gravvårdarna ryggställda mot häckar. I kvarter 3 är häckar av
häckoxbär planterade och i kvarter 4 häckar av måbär. I kvarter 4 finns också platser för
urngravar i den norra delen av kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteren är låga och med utformning typisk för sin tid d v s 1940-talet fram
till idag. Materialet är främst grå granit men även vårdar av svart och röd granit förekommer.
Det finns också några vårdar av marmor. Titlar förekommer men är inte så vanliga. Exempel
på titlar som finns är bildhuggare, folkskollärare, byggnadssnickare och mjölnare. Ortnamn är
relativt vanligt.
Nya kyrkogården
Allmän karaktär
Nya kyrkogården, belägen ca 100 söder om gamla kyrkogården, har en friare utformning med
mjukare linjer, bevarad topografi, bevarade stenrösen och stenblock samt även en del
bevarade träd och buskar, främst ek, björk, en och hassel. Ytorna för gravplatser har också de
en friare form och är inte strikt fyrkantiga. Olika ytor är planerade för kistor respektive urnor.
En stor del av området upptas av minneslunden som ligger i den västra delen.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna har under 1990-2000-talet fått en friare utformning. De är idag inte som under
de tidigare årtiondena alltid rektangulära till formen utan har ofta mjukare linjer. Materialet är
främst grå och röd granit. Titlar är ovanliga men det förekommer att man låter dekorera
gravvården med någon symbol för sitt yrke eller intresse. Ortsnamn förekommer men är inte
lika vanligt som i de äldre kvarteren.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
